ORDLISTA
Ordlista
Du möter en massa nya ord på en gång — i ett vårdmöte, i ett brev från Skatteverket, hos begravningsbyrån. Här förklarar vi dem kort, på vanlig svenska. Slå upp det du behöver och gå vidare; varje ord länkar till en guide där det finns mer.
Det här är en uppslagslista, inte rådgivning. Reglerna gäller 2026 och kontrolleras mot svenska myndigheter. Belopp och frister ändras ibland — vid tveksamhet, kolla källan vi länkar till.
65 ord och begrepp
A
- Anhörig
- Du som står nära någon som är sjuk, gammal eller har gått bort — barn, make, sambo, syskon, nära vän. Ordet har ingen exakt juridisk gräns, men avgör ofta vem som får information och vem som förväntas hjälpa till. Se Att vara anhörig.
- Anhörigbehörighet
- Rätten att sköta en närståendes vardagsekonomi utan fullmakt, när personen själv inte längre klarar det. Följer av 17 kap. föräldrabalken och gäller i turordning, make eller sambo först. Du får betala räkningar — inte sälja bostad. Se Anhörigbehörighet.
- Anhörigstöd
- Det stöd kommunen är skyldig att erbjuda dig som vårdar eller hjälper en närstående — avlösning, samtal, utbildning, stödgrupper. Kostar oftast inget. Du ansöker hos kommunens anhörigkonsulent. Se Anhörigstöd från samhället.
- Arvskifte
- Det avtal där arvingarna delar upp den dödes tillgångar mellan sig. Görs efter att bouppteckningen är klar och skulderna betalda. Är ni oense kan tingsrätten utse en skiftesman. Se Arvskifte.
- Arvsordning
- Lagens turordning för vem som ärver när det inte finns testamente. Först barn och barnbarn, sedan föräldrar och syskon, därefter mor- och farföräldrar. Make ärver före gemensamma barn. Regleras i ärvdabalken.
- ASIH (Avancerad sjukvård i hemmet)
- Sjukhusvård som ges hemma hos patienten av ett specialiserat team — läkare, sjuksköterskor — dygnet runt vid behov. Vanligt i palliativ vård så att en svårt sjuk person kan vara hemma. Drivs av regionen. Se Så funkar palliativ vård.
B
- Begravningsavgift
- En avgift alla folkbokförda i Sverige betalar via skatten, oavsett tro. Den ger rätt till gravplats, kremering, lokal för ceremoni och skötsel av graven i 25 år. Skild från medlemsavgiften till Svenska kyrkan. Se Vad kostar en begravning.
- Begravningsbyrå
- Ett privat företag som hjälper till med det praktiska kring en begravning — transport, kista, ceremoni, dödsannons, kontakt med kyrkogårdsförvaltningen. Priserna skiljer sig mycket; det lönar sig att jämföra. Se Välj begravningsbyrå.
- Bistånd
- Den hjälp kommunen beviljar enligt socialtjänstlagen — hemtjänst, äldreboende, trygghetslarm, matlådor. Du har rätt att ansöka, och kommunen prövar behovet. Se Hemtjänst & bistånd.
- Biståndsbeslut
- Det formella beslut där kommunen säger ja eller nej till hjälp, och vad som beviljas. Får du avslag eller mindre än du sökt kan du överklaga. Se Överklaga biståndsbeslut.
- Biståndshandläggare
- Tjänstepersonen på kommunen som utreder behovet och fattar biståndsbeslutet. Din viktigaste kontakt när en förälder behöver hemtjänst eller boende. Se Ansöka om hemtjänst.
- Bodelning
- Uppdelningen av makars eller sambors gemensamma egendom — vid skilsmässa eller när någon dör. Vid dödsfall görs den ofta i samband med bouppteckningen, innan arvet kan skiftas.
- Borgerlig begravning
- En begravningsceremoni utan religiöst innehåll. Helt fri i form — musik, tal och plats väljer ni själva. Kräver ingen präst eller officiant, men många anlitar en. Se Ceremoni och stoft.
- Bouppteckning
- En förteckning över den dödes tillgångar och skulder den dag hen gick bort, och vilka som är dödsbodelägare. Ska förrättas inom 3 månader och lämnas in till Skatteverket inom 4 månader. Den fungerar sedan som dödsboets legitimation. Se Bouppteckning.
- Boutredningsman
- En person tingsrätten kan utse att förvalta och utreda ett dödsbo när delägarna inte kommer överens eller boet är komplicerat. Tar över ansvaret för boet tills det kan skiftas. Betalas av dödsboet.
- Brytpunktssamtal
- Läkarsamtalet där det blir uttalat att vården går över från att bota till att lindra — att personen är i livets slutskede. Ett viktigt besked: det öppnar för palliativ vård och ger dig som anhörig något att förhålla dig till. Se Palliativ vård.
- Bröstarvinge
- Den dödes barn, eller barnbarn om barnet gått bort. Bröstarvingar har alltid rätt till sin laglott, även om ett testamente säger annat. Se Testamente.
D
- Demens
- Ett samlingsnamn för sjukdomar som gör att minne, språk och omdöme gradvis sviktar — Alzheimers är vanligast. Inte en normal del av att åldras. Påverkar både den sjuke och hela familjens vardag. Se Demens & kognitiv svikt.
- Demensutredning
- Vårdens process för att ta reda på om besvären beror på demens och i så fall vilken sort. Börjar oftast på vårdcentralen med minnestest, blodprover och ibland röntgen. En diagnos öppnar för rätt stöd och insatser. Se Demensutredning.
- Dödsbevis
- Det intyg en läkare skriver för att fastställa att en person har avlidit. Skickas utan dröjsmål till Skatteverket, som då avregistrerar personen och informerar andra myndigheter. Skild från dödsorsaksintyget. Se Dödsbevis.
- Dödsbo
- Den dödes samlade tillgångar och skulder, som juridisk enhet, från dödsfallet tills allt är skiftat. Dödsboet äger egendomen under tiden och företräds av dödsbodelägarna. Se Dödsbo.
- Dödsbodelägare
- De som har del i dödsboet och tillsammans bestämmer över det — efterlevande make eller sambo, arvingar och universella testamentstagare. Vilka det är fastställs i bouppteckningen. Se Vem är dödsbodelägare.
- Dödsorsaksintyg
- Läkarens intyg om varför personen dog. Skickas till Socialstyrelsen inom 3 veckor och används för statistik — inte för att avveckla boet. Skild från dödsbeviset. Se Dödsbevis.
E
- Efterarvinge
- Den som ärver i andra hand — typiskt den dödes barn när en efterlevande make ärvt först. Efterarvingen får sitt arv när även den efterlevande gått bort.
- Efterlevandepension
- Det ekonomiska stöd Pensionsmyndigheten betalar till dig som mist make, maka eller registrerad partner. Omfattar omställningspension, änkepension och barnpension. Söks oftast inte — den startar automatiskt. Se Efterlevandepension & ekonomi.
F
- Framtidsfullmakt
- En fullmakt du skriver medan du är frisk, som börjar gälla först den dag du inte längre kan ta hand om dig själv. Du väljer vem som får företräda dig och i vilka frågor. Regleras av lagen om framtidsfullmakter (2017:310). Se Framtidsfullmakt.
- Fullmakt
- Ett papper där du ger någon annan rätt att handla i ditt ställe — till exempel sköta bankärenden. En vanlig fullmakt slutar gälla om du blir så sjuk att du inte längre förstår vad den innebär; då behövs i stället framtidsfullmakt eller god man. Se Fullmakter & juridik.
- Förbehållsbelopp
- Den summa en pensionär enligt lag alltid ska ha kvar till mat, kläder och annat efter att vårdavgift och hyra är betalda. För 2026 cirka 7 296 kr/månad för ensamstående. Skyddet gör att vårdavgiften kan jämkas ned. Se Avgifter för vård och omsorg.
- Förrättning
- Själva mötet där bouppteckningen görs — där tillgångar och skulder gås igenom och dödsbodelägare kallas. Två förrättningsmän intygar att allt gått rätt till. Se Bouppteckning steg för steg.
- Förvaltare
- En starkare form av god man, för den som inte alls kan sköta sina angelägenheter. Förvaltaren bestämmer i stället för personen inom sitt uppdrag, vilket inskränker dennes egen rätt att handla. Beslutas av tingsrätten. Se God man och förvaltare.
- Föräldrabalken
- Den lag som bland annat reglerar god man, förvaltare och anhörigbehörighet. Trots namnet handlar den om mer än barn — också om vuxna som behöver hjälp att företrädas.
G
- God man
- En person tingsrätten utser att hjälpa någon som på grund av sjukdom inte kan bevaka sin rätt eller sköta sin ekonomi. Den gode mannen agerar med personens samtycke och har inte rätt att bestämma över hen. Se God man och förvaltare.
- Gravrätt
- Rätten att använda en viss gravplats under en bestämd tid, normalt 25 år, med möjlighet att förnya. Innehavaren bestämmer om gravsten och vem som får gravsättas där, och ansvarar för skötseln.
H
- Hemsjukvård
- Sjukvård som ges i hemmet — såromläggning, mediciner, provtagning. Ansvaret ligger på regionen eller, efter överenskommelse, kommunen. Skild från hemtjänst, som är omsorg och praktisk hjälp.
- Hemtjänst
- Hjälp i hemmet med vardagen — städning, inköp, mat, personlig omvårdnad. Beviljas av kommunen och avgiften ryms inom maxtaxan. Skild från hemsjukvård. Se Hemtjänst i praktiken.
- Hospice
- En vårdform och ofta en särskild byggnad för människor i livets slutskede, med fokus på lindring, lugn och värdighet snarare än botande behandling. Se Palliativ vård.
J
- Jordbegravning
- Att stoftet gravsätts i en kista i en grav, till skillnad från kremering. Valet styrs av tro, tradition och egna önskemål. Se Ceremoni och stoft.
- Jämkning
- Att en avgift sätts ned för att den annars skulle bli för tung. Kommunal vårdavgift jämkas utifrån inkomst och förbehållsbelopp, så att de flesta betalar mindre än full maxtaxa. Se Avgifter för vård och omsorg.
K
- Klander av testamente
- Att en arvinge bestrider ett testamente i domstol — för att det är formfel eller tillkommit under påverkan. Måste göras inom 6 månader från att man tagit del av testamentet, annars gäller det. Se Testamente.
- Kognitiv svikt
- Att tänkandet sviktar — minne, koncentration, omdöme. Kan vara tidigt tecken på demens, men också bero på annat som går att behandla, till exempel läkemedel eller depression. Därför bör det alltid utredas. Se Demens & kognitiv svikt.
- Korttidsboende
- En tillfällig plats på ett boende — för avlastning, rehabilitering eller medan man väntar på annan lösning. Också kallat korttidsplats eller växelvård. Beviljas av biståndshandläggaren och ryms i maxtaxan.
- Kremering
- Att stoftet förbränns och askan sedan gravsätts i urna eller minneslund. Ceremonin kan hållas före eller efter. Stoftet ska kremeras eller gravsättas senast en månad efter dödsfallet. Se Ceremoni och stoft.
- Kvarlåtenskap
- Allt den döde lämnar efter sig — tillgångar minus skulder. Det är kvarlåtenskapen som fördelas i arvskiftet.
L
- Laglott
- Den del av arvet som ett barn (bröstarvinge) alltid har rätt till, oavsett vad ett testamente säger — hälften av den arvslott barnet annars skulle fått. Barnet måste själv begära ut den. Se Testamente.
- Livets slutskede
- Den sista tiden när bot inte längre är möjlig och vården helt inriktas på lindring och värdighet. Kan vara dagar eller veckor. Se Livets slutskede.
M
- Maxtaxa
- Det lagstadgade taket för hur mycket en kommun sammanlagt får ta för äldreomsorg per månad. För 2026 är det 2 660 kr/månad. Hyra och mat på äldreboende tillkommer separat. Se Avgifter för vård och omsorg.
- Minneslund
- En gemensam, anonym gravplats där askan grävs ner utan att den exakta platsen märks ut. Skötseln sköts av kyrkogårdsförvaltningen och anhöriga får inte plantera eller resa sten.
N
- Närstående
- Den som personen själv räknar som nära — ofta samma som anhörig, men kan också vara en vän. Begreppet används bland annat för närståendepenning.
- Närståendepenning
- Ersättning från Försäkringskassan när du avstår från att arbeta för att vårda en svårt sjuk närstående. Upp till 100 dagar per sjuk person, att dela mellan flera anhöriga. Se Anhörig vid kris och sjukdom.
O
- Omställningspension
- Den del av efterlevandepensionen som ges till efterlevande under 66 år, för att klara omställningen efter dödsfallet. Betalas i ett år, längre om man har barn. Sköts av Pensionsmyndigheten. Se Efterlevandepension & ekonomi.
P
- Palliativ vård
- Vård som lindrar och ger livskvalitet när en sjukdom inte går att bota — fysiskt, men också psykiskt, socialt och existentiellt. Kan pågå länge, inte bara i livets sista dagar. Se Palliativ vård & livets slut.
- Palliativ sedering
- Att med läkemedel sänka medvetandet hos en döende person för att lindra svår ångest eller smärta som inte går att häva på annat sätt. Ett medicinskt beslut i livets allra sista skede — inte detsamma som att avsluta livet.
- Prisbasbelopp
- Ett årligt belopp som många avgifter, ersättningar och gränser i Sverige räknas mot. För 2026 är det 59 200 kr. Maxtaxan i äldreomsorgen följer prisbasbeloppet.
S
- Skiftesman
- En person tingsrätten utser att genomföra arvskiftet när dödsbodelägarna inte kommer överens. Skiftesmannen kan besluta om delningen, så att boet ändå kan avslutas. Se Arvskifte.
- Stoft
- Den avlidnes kropp, fram till kremering eller jordbegravning. Ett ord du möter hos begravningsbyrån och i begravningslagen. Se Ceremoni och stoft.
- Särkullbarn
- Barn som den döde har med någon annan än den nuvarande maken. Till skillnad från gemensamma barn har särkullbarn rätt att få ut sitt arv direkt när föräldern dör, utan att vänta på den efterlevande maken.
- Särskilt boende (säbo)
- Det formella namnet på äldreboende med personal dygnet runt — det många kallar vårdboende eller sjukhem. Beviljas efter biståndsprövning. Hyra och mat tillkommer utöver vårdavgiften. Se Ansöka om särskilt boende.
T
- Testamente
- Ett dokument där en person bestämmer vad som ska hända med sina tillgångar efter döden. För att gälla måste det vara skriftligt och bevittnat av två personer. Bröstarvingars laglott går dock inte att testamentera bort. Se Testamente.
- Testamentstagare
- Den som får något genom ett testamente. En universell testamentstagare ärver en andel av hela boet och blir dödsbodelägare; den som bara får en bestämd sak eller summa (ett legat) blir det inte.
- Trygghetsboende
- En boendeform för äldre med egen lägenhet, men med gemensamhetslokaler, viss service och ofta personal vissa tider. Kräver ingen biståndsprövning — du söker som vilken bostad som helst. Se Olika typer av boende.
- Trygghetslarm
- En larmknapp, ofta som armband, som kopplar den äldre till hjälp dygnet runt vid fall eller akut behov. Beviljas av kommunen och ryms i maxtaxan.
U
- Universell testamentstagare
- Den som genom testamente får en andel av hela kvarlåtenskapen, till exempel hälften. Räknas som dödsbodelägare. Skild från den som bara får ett legat — en bestämd sak eller summa.
Ö
- Överförmyndare
- Den kommunala nämnd eller tjänsteperson som utövar tillsyn över gode män och förvaltare och granskar deras redovisning. Hit vänder du dig med frågor om ett godmanskap. Se God man och förvaltare.
- Överklaga
- Att begära att ett beslut prövas på nytt. Ett biståndsbeslut överklagas till förvaltningsrätten, oftast inom 3 veckor från att du fått beslutet. Kommunen ska hjälpa dig att överklaga. Se Överklaga biståndsbeslut.
Saknar du ett ord? Ordlistan fylls på efter hand. Det här är förklaringar, inte juridisk eller medicinsk rådgivning — vid viktiga beslut, prata med rätt yrkesperson.
Senast uppdaterad: 3 juni 2026 · Av M., grundare av tillslut.se
Tillbaka till start