Gör ingenting med pengarna — det avgör allt

Allt i det här avsnittet gäller när du misstänker att dödsboets pengar inte kommer att räcka — alltså när en dödsboanmälan kan bli aktuell. Finns det gott om tillgångar i boet är det i stället bouppteckningens vanliga regler som gäller.

Innan kommunen har utrett dödsboet får ingenting röras. Det låter strängt, men det finns en logik: utredningen ska visa exakt vad som fanns i boet på dödsdagen, och varje betalning som görs därefter grumlar bilden — och kan i värsta fall göra att dödsboanmälan inte längre är möjlig.

  • Betala inga räkningar från dödsboets konto — inte ens hyran eller elen
  • Stoppa autogiron och stående överföringar hos banken — banken stoppar dem inte automatiskt
  • Rör inte bostaden: töm den inte, skänk inget, släng inget före kommunens besök
  • Beställ inte en dyrare begravning än boet klarar — prata med socialkontoret först
  • Spara alla fakturor och besked som kommer med posten

Så vet du om dödsboanmälan är möjlig

Ärvdabalken ställer upp villkoren. En dödsboanmälan kan göras när:

  • Tillgångarna inte räcker till mer än begravningskostnaderna och andra utgifter med anledning av dödsfallet. Var den avlidne gift räknas även andelen i makarnas gemensamma tillgångar in.
  • Ingen fastighet eller tomträtt ingår i boet. Hus, sommarstuga eller tomträtt betyder alltid vanlig bouppteckning — oavsett värde. En bostadsrätt är däremot inte fast egendom, men dess värde räknas som tillgång.

Till "andra utgifter med anledning av dödsfallet" räknas sådant som dödsannons, gravsten, förtäring vid minnesstunden och hyra under kort uppsägningstid — men inte framtida räkningar i största allmänhet. Det är kommunen, inte du, som avgör om villkoren är uppfyllda.

Osäker på vad som finns i boet? Det gör inget. Kommunens handläggare hämtar själva in kontobesked och andra uppgifter — du behöver inte ha full koll innan du ringer.

Så går det till, steg för steg

  1. Kontakta socialkontoret i den avlidnes hemkommun. Så snart du misstänker att pengarna inte räcker — helst före begravningen. Sök på "dödsboanmälan + kommunens namn" så hittar du rätt; flera kommuner har e-tjänst.
  2. Kommunen utreder. Handläggarna går igenom kontobesked, senaste deklarationen, eventuell livförsäkring och testamente. I många kommuner görs ett hembesök där två handläggare inventerar bostaden — därför ska den stå orörd. Det du oftast själv behöver bidra med är dödsfallsintyg med släktutredning från Skatteverket (gratis, telefon 0771-567 567) och underlag för begravningskostnaden.
  3. Kommunen skickar anmälan till Skatteverket. Anmälan bör göras inom två månader från dödsfallet — därför är det bra att kontakta kommunen tidigt. Skatteverket registrerar dödsboanmälan, och den gäller sedan i stället för bouppteckning: det är den handlingen du visar för banker och fordringsägare.
  4. Klart. Handläggningen tar ungefär två till fyra veckor när underlaget är komplett, men det varierar mellan kommuner.

Vem betalar begravningen när det inte finns pengar?

Först används det som ändå finns i dödsboet — begravningen har företräde framför alla andra räkningar. Räcker inte det kan dödsboet ansöka om ekonomiskt bistånd till begravningen hos socialtjänsten. Enligt Socialstyrelsens riktlinjer bör biståndet täcka en värdig begravning och ligger som mest kring ett halvt prisbasbelopp — 29 600 kronor år 2026 — minskat med det som finns i boet.

Biståndet täcker en enkel men värdig begravning: kista, gravsättning eller kremering, dödsannons och en enklare minnesstund. Vad en begravning faktiskt kostar, och vad de olika delarna går till, har vi gått igenom i detalj.

Prata med socialkontoret innan ni beställer begravningen om ni misstänker att pengarna inte räcker. Beställer ni för dyrt först och söker bistånd sedan riskerar mellanskillnaden att hamna hos den som skrev på beställningen.

Skulderna — ingen ärver dem

Det viktigaste lugnande beskedet: i Sverige ärver man aldrig skulder. Inte som make, inte som barn, inte som förälder. Skulderna tillhör dödsboet, och räcker inte boets pengar avskrivs det som blir kvar. Långivare och företag skriver av fordran när de får en kopia av dödsboanmälan som visar att tillgångar saknas.

Två saker att se upp med. Skriv inte över dödsboets räkningar på dig själv, och betala dem inte "så länge" ur egen ficka — då har du tagit på dig någon annans skuld frivilligt. Och har dödsbodelägarna redan delat upp tillgångar mellan sig när en skuld dyker upp, måste så mycket lämnas tillbaka till dödsboet att skulden täcks.

Mer om hur du hanterar krav, inkasso och fordringsägare finns i skuldguiden.

Hyresrätten och räkningarna som fortsätter komma

En detalj många missar mitt i allt: om uppsägningen görs inom en månad från dödsfallet kan dödsboet säga upp den avlidnes hyresavtal med bara en månads uppsägningstid — avtalet upphör vid det månadsskifte som infaller tidigast en månad efter uppsägningen. Väntar man längre gäller normalt tre månader — tre extra hyror ur ett bo som saknar pengar. Hyresvärden vill se dödsfallsintyget med släktutredning, och alla dödsbodelägare ska skriva under uppsägningen. Stod kontraktet på både den avlidne och en efterlevande make eller sambo görs uppsägningen av dödsboet och den efterlevande tillsammans — om den efterlevande inte i stället vill bo kvar.

Har en anhörig hjälpt till att betala hyran den senaste tiden? Kommunens utredning utgår från den avlidnes egna tillgångar på dödsdagen, så pengar som någon annan skjutit till bör inte påverka bedömningen. Men de går tyvärr sällan att få tillbaka ur ett bo som saknar pengar — så fortsätt inte betala ur egen ficka efter dödsfallet, utan säg upp avtalet så snart det går.

Och om uppsägningstiden ändå blir tre månader? Då blir hyran en skuld hos dödsboet, precis som andra obetalda räkningar — och saknar boet pengar kan den inte krävas av de anhöriga. Du behöver inte betala den ur egen ficka, så länge du inte själv står på kontraktet eller bor kvar i lägenheten. Prata med hyresvärden: många går med på att avsluta avtalet tidigare när dödsboet saknar pengar, om lägenheten lämnas tömd och städad så snart kommunens utredning är klar. De förlorar mindre på det än på hyror som aldrig kan betalas.

El, telefon och försäkringar sägs upp hos respektive bolag med dödsfallsintyget som underlag. Hur du får banken att stoppa autogiron och vad som händer med den avlidnes konton står i guiden om dödsboets bank.

När dödsboanmälan inte går — eller rivs upp

Kommunen säger nej när det finns fastighet eller tomträtt i boet, när tillgångarna är svåra att värdera, när bostaden redan tömts, eller när det finns tveksamheter — till exempel oenighet bland dödsbodelägarna. Då gäller vanlig bouppteckning: den ska förrättas inom tre månader från dödsfallet och lämnas till Skatteverket inom en månad därefter. Hur den går till har vi i en egen guide. Blanketten är gratis hos Skatteverket.

En gjord dödsboanmälan är inte heller hugget i sten. Dyker det senare upp en okänd tillgång — ett konto, en försäkring utan förmånstagare, ett arv på väg in — ska bouppteckning göras i efterhand. Och en dödsbodelägare som vill ha en bouppteckning kan kräva det, om hen står för kostnaden.