Bitcoin – halveringen

split

Dags att skriva om Bitcoin igen. Mitt intresse har inte minskat, tvärtom står vi inför spännande tider och jag tänkte berätta varför.

Bakgrund

Transaktioner på Bitcoinnätverket samlas i block. Det vill säga när ett antal transaktioner där Bitcoin skickas uppnåtts samlas det i ett block (du kan läsa om block och blockkedjor här). De som verifierar de här blocken kallas för miners. Som belöning för att miners verifierar block erhåller de Bitcoins. I början när Bitcoin skapades låg belöningen på 50 Bitcoin per block. För att öka sina chanser att erhålla belöningen går miners ofta ihop i en så kallad Mining Pool. De flesta mining pools hittar man i Kina.

Den eller de som skapade Bitcoin såg till att belöningens storlek minskar med tiden.

Halveringen

Belöningen miners får för att verifiera blocken halveras var fjärde år. Från början var alltså belöningen 50 Bitcoin, år 2012 (fyra år senare) halverades den till 25 Bitcoin per block. 2016 halverades den ännu en gång till 12,5 Bitcoin och nästa gång en halvering kommer ske är 2020 då miners kommer få 6,25 Bitcoin per block.

Det man måste förstå angående vilka motiv miners har för att verifiera blocken är att belöningen måste vara större än kostnaden för verifieringen. Annars går man back varje gång ett block verifieras. Kostnaden för verifieringen består till största delen av priset för hårdvara samt elektricitet. Priset för hårdvaran torde vara någorlunda konstant över jordklotet medan däremot priset för elektricitet kan variera väldigt mycket. Miners strävar därför att flytta sig till platser med billig energi.

Nedan är en tabell från Marketwatch (maj 2018) som visar kostnaden för att verifiera block nedbrutet per Bitcoin:

bitcoin price

Priset (när tabellen gjordes) per verifierad Bitcoin låg mellan 531 till 26170 dollar!!! Med ett ungefärligt Bitcoinpris på 4000 dollar (mars 2019) förstår man att miners vill ha sin verksamhet i länder där energipriset är lägre än detta värde. Var hittar vi då de största miningpoolerna?

Mining pool locations
Tabell från buybitcoinworldwide.com

Överlägset störst är Kina där energi är billigt. Det berättas till och med om hur kinesiska elbolag överför sin överskottsel till lokala miningpooler för att ingen energi ska gå till spillo.

Om elprisen som visas ovan skulle bestå inser man att om priset på Bitcoin faller under 500 dollar blir det olönsamt att verifiera block oavsett var i världen man befinner sig. Konsekvensen skulle i förlängningen bli att verifieringen skulle upphöra och eftersom det är precis det som gör Bitcoin säkert skulle hela meningen med att använda Bitcoin försvinna!

Just nu är priset på Bitcoin högre än energikostnaden i de länder som har de största miningpoolerna. Lägg det på minnet så fortsätter vi…

Tillgång och efterfrågan

En av de faktorer som styr priset på Bitcoin är tillgång och efterfrågan. Tillgången är väl känd, det kommer inte finnas mer än 21 miljoner Bitcoin. Dock är inte alla Bitcoin framtagna än, de belöningar vi pratat om i stycket ovanför tillför nya Bitcoin till de ca 17,6 miljoner som idag är framtagna.

Med tillgång som en känd faktor är det alltså efterfrågan som till största delen styr priset. Hur kommer då efterfrågan förändras när nästa halvering sker? Med samma elpris som i tabellen ovan inser man att en halvering av Bitcoins som belöning ger att det blir dubbelt så dyrt att verifiera blocken. Priset att verifiera en Bitcoin skulle alltså ligga mellan 1060 till 52000 dollar. Med samma elpris som i tabellen i Kina kostar det efter nästa halvering ca 6350 dollar per Bitcoin.

Naturligtvis kan elpriset ändra sig; solenergi, kärnkraft och andra kraftkällor som är effektiva kan på sikt sänka kostnaden på el om man lyckas skapa den i stor skala. Om och när en sådan energiprissänkning kommer är däremot svårt att sia om.

Man kan nästan säkert säga att priset på Bitcoin måste vara över 6300 dollar för att inte verifieringen av block ska upphöra. Antingen det eller så får kineserna flytta sina miningriggar till Venezuela! Är det troligt att priset kommer ligga över 6300 dollar när nästa halvering sker? Det kan vi så klart inte veta men däremot kan vi titta på hur priset har rört sig vid tidigare halveringar.

Tidigare halveringar

Den första halveringen som någonsin skedde inträffade den 28 november 2012.

första halveringen

Just precis vid tidpunkten för halveringen hände inte så mycket. Priset låg relativt stilla under nästan två månader efter en modest ökning. Därefter hände det däremot en hel del… På ca ett halvår ökade priset med ca 1400% innan en skarp nedgång inträffade. Priset gick alltså från 8 dollar till 167 dollar.

Nästa halvering skedde 7 september 2016.

Ungefär samma scenario här, hände inte mycket den första tiden efter halveringen men sett över ett halvår steg priset ca 100%, från 570 dollar till 1250 dollar.

Möjligt scenario

Att bara ha två datapunkter som referens när man ska göra prediktioner är kanske helt hjärndött men eftersom det är det enda vi har att tillgå i det här läget får vi ta det vi har.

nuvarande pris

Så här ser prisläget ut idag, runt 4000 dollar som synes. Halveringen är fortfarande ungefär ett år bort och uppgångseffekten har hittills infunnit sig några månader efter nämnda halvering. Vi pratar alltså sommar 2020.

Personligen tror jag att vi även denna gång kommer se en uppgång. Hur stor? Omöjligt att svara på men även om den skulle vara hälften så stor som förra gången kommer det ändå handla om drygt 50%. Min gissning är att vi hamnar mellan 6000 – 10000 dollar per Bitcoin.

Hur agerar jag? Under de senaste månaderna har jag med jämna mellanrum köpt in mig i mindre poster. Det kommer jag fortsätta med eftersom jag tror att det kommer bli dyrare eller till och med mycket dyrare att köpa om jag väntar för länge.

Kreditkort – del 2

Kreditkort

Jag har i ett tidigare inlägg skrivit om kreditkort, vilket/vilka jag tycker är bäst samt varför. Det inlägget hittar du här: https://tillslut.se/2018/12/08/basta-kreditkortet/

Slutsatsen var att ha en kombination av ett kreditkort där man får kostnadsfria kontantuttag samt ett där man får någon slags kick-back, eller belöning, för att använda kortet.

De kort som jag tycker ger bäst mervärde är Länsförsäkringar VISA tillsammans med American Express Premium. Fördelarna finns beskrivna i det blogginlägg jag hänvisar till ovan. Om man emellertid vill öka sin poängintjäning maximalt finns det ytterligare sätt…

Kreditkort – del 2

De kort som beskrivits (AmEx Premium och LF VISA) är de baskort man ska ha för att få både kostnadsfria kontantuttag och poäng att resa för. I min plånbok finns det några till kort för att optimera både kontantuttagen och poängintjäningen. Jag tänkte gå igenom vilka som finns och varför. Jag börjar med Eurobonuskortet…

SAS Eurobonus World Mastercard

SAS EuroBonus Mastercard World

Även om antalet ställen som tar emot American Expresskort är ganska många och ökar finns det fortfarande en hel del handlare som inte vill att man använder AmEx. Många gånger beror det på att American Express avgifter är högre för handlaren än motsvarande Mastercard- eller VISAkort. Dessa avgifter drabbar inte oss som använder kortet men det leder som sagt till att man inte kan tjäna in några Eurobonuspoäng via AmEx på de här ställena.

Som tur är finns det ett annat kort som tas emot överallt, nämligen SAS EuroBonus World Mastercard. Det här kortet använder jag då det inte fungerar med AmEx, det vill säga som reservkort. Anledningen är att poängintjäningen är något sämre samt att transaktionerna inte räknas med för 2 för 1-vouchern.

Fakta om kortet

Detta kort kostar 197 kronor första året och därefter 395 kronor per år. Det är naturligtvis inte önskvärt med fler årsavgifter men det är en förhållandevis låg kostnad för att få de poäng man blivit utan annars. Med det här kortet tjänar man 10 EuroBonuspoäng per 100 kronor (med AmEx tjänar man 15 poäng).

Om man köper flygresor på SAS hemsida tjänar man 20 poäng per 100 kronor (med AmEx 30 poäng). Om du ansöker om kortet och gör tre inköp inom 30 dagar får du en välkomstpremie om 3000 EuroBonuspoäng. Namnet på kortet är alltså SAS Eurobonus World Mastercard, det finns ett som heter Premium också. Det kostar 1495 kronor om året, tänkte skriva mer om det kortet en annan gång.

Hur skaffar man kortet

Det gör man på hemsidan för SAS Eurobonus Mastercard. Länken till registreringen finns här: https://saseurobonusmastercard.se

Curve

Curve

Curve är den nya tidens kort, ett kort som fysiskt ersätter andra kort. Enkelt förklarat samarbetar detta kort med en app du har i telefonen. I appen lägger du in de kort som du har och använder (jag har lagt in bl a Länsförsäkringar VISA och SAS Mastercard). Sedan väljer du i appen vilket av de korten ditt Curvekort ska dra pengar från.

Låt oss säga att du går till ICA och handlar en matkasse, i Curveappen har du valt SAS Mastercard som underliggande kort. När du sedan betalar i kassan med ditt Curvekort kommer ditt SAS-kort debiteras. Du samlar dina Eurobonuspoäng precis som om du använt SAS Mastercard fysiskt men du slipper ha det med dig.

Vill du ta ut pengar från en bankomat? Välj då t ex Länsförsäkringar VISA som underliggande kort i appen och ta ut pengar.

Allt som allt har jag för tillfället fyra kort registrerade i Curve och slipper alltså ha med mig dessa eftersom Curve ersätter dem. För tillfället går det inte att registrera AmEx-kort i Curve så det behöver jag fortfarande ha med mig. Det går även bra att handla på nätet med Curve på samma sätt, dvs växla bland underliggande kort.

curve app
Exempel på underliggande kreditkort i Curve

Fakta om kortet

Förutom möjligheten att ha flera underliggande kort i appen finns det andra fördelar. Du kan betala med kortet utomlands utan att åka på växlingsavgift (måndag till fredag, ej på helger), ta ut pengar från bankomat utomlands upp till 2000 kronor per månad utan avgift samt en funktion som heter back in time. Back in time fungerar så att du upp till 14 dagar bakåt i tiden kan ändra det underliggande kort en transaktion ska dras från. Säg att du av misstag haft Länsförsäkringarkortet valt som underliggande när du handlat en vara istället för SAS Mastercard. Inga problem, med back in timefunktionen görs ett återköp på LF-kortet och du kan istället välja SAS Mastercard som kort för transaktionen.

Curve security
Curve håller dina kreditkortsuppgifter säkra

Det finns två varianter av Curvekortet. En gratisvariant, Curve Blue, och en betalvariant, Curve Black. Du behöver bara gratisvarianten Curve Blue. Det du får extra genom att välja Curve Black som kostar ca 100 kronor/månad är cashback på 1% på utvalda butiker under tre månader, möjlighet att avgiftsfritt ta ut ca 4000 kronor i bankomat utomlands samt någon form av försäkring vid resor.

Hur skaffar man kortet

Man kan ansöka på Curves hemsida. Om du använder den här länken får både du och jag ca 60 kronor laddade på våra Curvekort:  https://curve.page.link/sSfV

Det är appen i telefonen som är Curves hjärta, därför kommer du behöva ladda ner den för att kunna använda Curve. Ett tips är därför att öppna inbjudan ovan i telefonens webbläsare.

Sammanfattning

I det här inlägget vill jag tipsa om hur man ytterligare kan optimera vilka kreditkort som är bäst att använda sig av. Basen för den som vill ha så få kort som möjligt är fortfarande Länsförsäkringar VISA och American Express Premium.

Nästa nivå är att dessutom skaffa sig SAS EuroBonus World Mastercard och Curve Blue. Kostnaden för att lägga till dessa kort är 395 kronor/år (197 kronor första året) för SAS MC och noll kronor för Curve Blue. Med dessa kort har du lagt till poängintjäning av EuroBonus i alla lägen (även när handlaren inte tar AmEx), att kunna handla utomlands utan växlingsavgifter (gäller måndagar till fredagar), ta ut pengar i bankomat utomlands avgiftsfritt, back in timefunktion samt att kunna ersätta flera fysiska kort i plånboken med ett enda Curvekort.

Jag tycker det är riktigt häftigt att kunna lämna högen med plastkort hemma och bara ha med sig ett enda. Därför hoppas jag att det någon gång kommer vara möjligt att addera AmEx till Curve. Än så länge går det inte men å andra sidan är AmEx och Curve de enda kort jag behöver ta med mig tack vare möjligheten att lägga in alla andra kort som underliggande i Curve.

Länkar till korten

AmEx Premium:

Man kan använda min länk och då får både du och jag 12 000 Eurobonuspoäng (motsvarar enkel resa med SAS inom Norden). Man kan också välja att ansöka direkt hos American Express hemsida men då får man inga poäng alls.

Här är länken: Amex SAS Eurobonus Premium

SAS EuroBonus World Mastercard:

https://saseurobonusmastercard.se

Curve Blue:

https://curve.page.link/sSfV

Sälj dina elcertifikat

Om du har en solcellsanläggning, visste du att du kan får betalt för att sälja elcertifikat och ursprungsgarantier? Detta förutom att sälja el ut till nätet.

Här kommer du få reda på hur.

Certifikat och ursprungsgarantier

Först och främst, vad är vad?

Elcertifikat är ett ekonomiskt stöd som utbetalas för att gynna producenter av förnybar el (det är du om du har en solcellsanläggning). Detta stöd utbetalas i form av att du får betalt för att sälja certifikaten. För att få ihop ett (1) certifikat behöver du producera 1000 kWh. Jag som har en anläggning på 12 kW kan i teorin alltså producera ca 12 elcertifikat per år. Jag skriver i teorin eftersom den elmätare jag har installerad bara mäter hur mycket el jag levererar ut till nätet och alltså inte räknar med den el jag själv producerat men också konsumerat. För att kunna mäta och sälja all el som producerats behöver man köpa och få installerat en extra elmätare. Kostnaden för detta är dock ganska hög.

Hur mycket betalt får man för ett elcertifikat?


Tittar vi på en graf från förra året (den översta grafen) ser vi att priset varierade mellan ca 75 kr till 250 kr. För att registrera sig för elcertifikathandel går man till Energimyndighetens hemsida och ansöker.

När man producerar solel erhåller man också ursprungsgarantier. Enkelt förklarat är det en elektronisk handling som bevisar att elen är förnybar. Du har säkert sett elleverantörer som skriver att deras el kommer från 100% förnybara källor. Då ska leverantören kunna uppvisa att de har lika mycket ursprungsgarantier som den mängd el de säljer. Priset för ursprungsgarantier verkar ligga på ca 1 öre/kWh. Även här ansöker man hos Energimyndigheten för att bli registrerad.

Jag har precis ansökt om att få sälja både elcertifikat och ursprungsgarantier. Tanken är att jag kommer redovisa hur det går i blogginlägg framöver.

Registrera dig

Det första du bör göra om du också vill sälja certifikat och garantier är att ta dig fram till Energimyndighetens hemsida: http://www.energimyndigheten.se

Där kan du gå in på e-tjänster och ansöka om behörighet för elcertifikat och ursprungsgarantier. När du väl fått behörighet (efter du fyllt i uppgifterna på sidan) kan du gå vidare till Energimyndighetens portal för ansökan om att erhålla certifikat och garantier: https://www3.stem.se/Elcert/

Det gör man under Anläggningar: Ansökningsformulär.

Slutligen

Det är så här långt jag kommit hittills, har ansökt om certifikat och garantier och väntar nu på svar från Energimyndigheten. När detta kommit och jag lyckats upprätta ett konto för försäljning återkommer jag om detta.

Intressant är att det är så mångfacetterat det här med att ha en solcellsanläggning. Förutom att göra klimatet en tjänst kan man också få inkomster på fyra olika sätt (som jag hittat):

  • Få ersättning för att sälja elkraft till marknaden
  • Få en skattereduktion för varje kWh man säljer
  • Få ersättning för att sälja elcertifikat
  • Få ersättning för att sälja utsprungsgarantier

Det är verkligen inte självklart hur man går till väga för de tre sista ersättningarna men jag hoppas kunna guida i den djungeln.

Om du vill läsa tidigare inlägg om att skaffa en solcellsanläggning rekommenderar jag den här https://tillslut.se/2018/05/05/solceller-nu-far-jag-betalt/

Lendify – höjd ränta

Häromdagen kom det goda nyheter från Lendify.

Lendify höjd ränta

Man har beslutat att höja räntan på befintliga investeringar med knappt 0,5 procentenheter. Det här innebär för mig att Lendify höjer min avkastning med ca 10 % per år (snitträntan på min investering ligger på ca 5,5%).

Skillnaden mellan storbankerna och uppstickare som Lendify blir här ganska tydlig. Har man ett bolån hos bankerna och räntan på lånen går upp kompenseras man sällan genom att ens sparkontoränta ökar. Mellanskillnaden behåller banken. Som investerare hos Lendify är det du som får del av räntehöjningen. Hittills har Lendifyinvesteringen avkastat knappt 5% per år. Att den procentsatsen inte är högre beror på att alla pengarna inte investerats från början utan jag har gradvis satt in mer.

graf avkastning

Framöver kommer som sagt avkastningen stiga, dels genom den räntehöjning jag beskrev ovan, men också genom att återinvestera pengarna som betalas ut.

Jag ser investeringen i Lendify som en del av en väldiversifierad portfölj där målet är att nedgång i ett tillgångsslag, t ex aktier, inte ska påverka fullt ut. De andra delarna, förutom Lendify och aktier, är råvaror, ädelmetaller, räntor samt Bitcoin.

Tycker du Lendify verkar intressant och vill investera kan du använda den här länken: https://lendify.se/r/E2ekNDuoRk

Då får både du och jag 500 kr extra att investera i Lendify.

Lyxfällan

Gott folk, vi måste prata om en sak…Nämligen den gigantiska versionen av Lyxfällan centralbankerna i världen deltar i. TV-programmet Lyxfällan brukar handla om privatpersoner som hamnat i djup skuld tack vare sitt leverne och tar dyra lån för att finansiera sin skuldsättning. Under programmet rycker de reko ekonomiriddarna ut, styr upp ekonomin hos de skuldsatta och i slutet av programmet är alla lyckliga och får en matkasse från Mathem som belöning..

Centralbankernas Lyxfällan

Det som flyger under radarn för de flesta är att världens centralbanker använder sig av samma recept för katastrof som deltagarna i TV-programmet. En av de största skuldmissbrukarna är USA, se bilden nedan:

För knappt 30 år sedan låg statsskulden på lite under 3000 miljarder dollar, idag ligger den på ca 22 000 miljarder dollar. USAs bruttonationalprodukt uppgår idag till drygt 19 000 miljarder dollar. Varje år går alltså USA som stat back 3000 miljarder dollar och denna skuld ökar år för år. Nedan är en bild på skulden i procent av BNP:


Skulden har passerat över 100% av värdet av BNP.

Detta underskott beror på att statens utgifter är större än dess intäkter. Hur löser man det?

US Treasury & Federal Reserve

Det departement i USA som är ansvarigt för att trycka sedlar (och prägla mynt), samla in skatt samt ge ut statsobligationer är US Treasury. För att dra in pengar som ska täcka underskottet säljer US Treasury statsobligationer. När dessa skuldsedlar säljs på marknaden får staten in kapital. Så långt inget konstigt.

Det som i USA heter Federal Reserve (motsvarigheten till vår Riksbank) påbörjade under finanskrisen 2008 något som heter Quantative Easing (QE). Det var ett sätt att skjuta in pengar i det finansiella systemet genom att köpa obligationer (stats- och företags-) för att därigenom stimulera ekonomin. Genom att köpa upp obligationer hålls räntan nere vilket leder till att fler lånar pengar (eftersom det är billigt). Ett sätt att hålla uppe efterfrågan på obligationerna är att centralbanken Fed (Federal Reserve) också går in och köper.

Men vänta… Menar Tillslut att staten både tillverkar obligationer med en hand som de själva köper med den andra? Det är ju som att i en aldrig sinande ström trycka sina egna pengar! Just det, det ÄR precis vad de gör. Men på ett mer raffinerat sätt.

Mellanhanden

Eftersom det är förbjudet för centralbanken Fed att köpa direkt från US Treasury har man skapat ett system där statsobligationerna säljs till de amerikanska storbankerna där de kallas Primary Dealers. Dessa Primary Dealers (storbankerna) lägger på en avgift och säljer sedan produkten vidare till… just det, Fed!

Så, det hela är ett system där staten gynnar storbankerna och samtidigt “trycker” nya pengar till priset av ett enorm skuldberg som bara skjuts framåt hela tiden. Vinnarna i det här spelet är staten som betalar av sin skuld genom att trycka nya pengar och storbankerna som tjänar multum på att utan risk köpa billigt och sälja dyrare. Förlorare? Vanliga människor som du och jag. Inflationen som kommer med floden av nytryckta pengar gröper ur värdet på valutan.

Men Sverige då?

Det här fenomenet existerar i Europa också, vem köper grekiska och italienska skräpobligationer? Jo, Europeiska Centralbanken! Men Sverige då?

Riksbankschef Ingves har inte missat tillfället att delta i Lyxfällan han heller. Sverige har ett eget QE-program om än inte lika gigantiskt som det amerikanska. Problemet för oss i Sverige jämfört med våra amerikanska vänner är att medan dollarn behållt sitt värde TROTS pengatryckandet har inte den svenska kronan gjort det.

Ovan ser vi hur svenska kronan försvagats mot dollarn. Sett mot Euron ser vi samma tendens. Riksbankens QE-program i kombination med den negativa räntan har sänt kronan i en värre negativ spinn än den som fick Goose och Maverick att skjuta ut sig från sin F-14 i Top Gun! Bara nu i januari 2019 har kronan tappat över två procent mot Euron. EN MÅNAD! Får du en löneökning på 2% i år har du lyckas hindra kronans värdetapp för en tolftedel av året.

Försvaret mot inflation

Hur ska man kunna göra något åt sin situation? Svaret är att inte ha alla sina tillgångar värdesatta i kronor. Äg utländska aktier men framför allt investera i något som inte kan dupliceras. Äg guld, silver, fastigheter eller Bitcoin. Om hela världen ballar ut i en gigantisk sedelpress á la Tyskland på 40-talet är det aktier och valutor som kommer decimeras.

Även om jag hoppas att den svarta bild av ekonomin jag målat upp aldrig kommer hända har jag ändå förberett mig. Jag har som försäkring omallokerat en del av kapitalet till guldcertifikat, silvercertifikat, råvarucertifikat, råvarufonder samt ränteprodukter och även Lendify och TRINE.

Jag är dessutom beredd att fortsätta omallokera om verklighetens Lyxfällan fortsätter att utspela sig bland världens centralbanker.

Forewarned is forearmed

Kryptovalutor – användarantalet ökar!

Jag prenumererar på ett nyhetsbrev från Invictus Capital, det är företaget som ligger bakom fonden Crypto20. Ungefär en gång i veckan får man en uppdaterad analys och kommentarer till kryptomarknaden. Nyligen kom även deras årsrapport för 2018 inramlandes i mailboxen.

I stort bekräftar den bilden jag sett sedan den senaste stora nergången i pris december 2017. Nämligen att trots fallande pris (och kanske allmänt intresse) har antalet användare ökat. Ta en titt på bilden nedan:

wallet users

Grafen visar antalet användare av kryptowallets. En wallet är den digitala plånbok man använder för att förvara kryptovalutor.
Under samma tid har priset för Bitcoin (i USD) gått så här:

bitcoin price

En nedgående trend prismässigt helt klart, mätt från toppen december 2017 pratar vi om en nedgång på runt 80%. Utzoomat ser prisutvecklingen ut så här:

price over time

Varför jag vill visa den utzoomade bilden beror på att jag tror att den prisutveckling vi såg från början av 2017 berodde på vilka förväntningar som fanns på Bitcoin. Under slutet av 2017 var det många som trodde att det inte fanns någon gräns för hur mycket Bitcoin kunde stiga i pris. Detta eldade i sin tur på andra som stod utan Bitcoin att gå in och köpa för att inte missa tåget. Det engelska ordet för överdrivet optimistiska förväntningar är hype. Låt mig introducera ännu en graf:


Detta är Gartner Hype Cycle, en modell för hur innovationer mognar i olika faser. Om man gör antagandet att priset på Bitcoin följde hypen och jämför de båda graferna borde fasen “Trough of Disillusionment” (desillusionens tråg) snart passerats. Därefter väntar enligt modellen en positiv och mer realistisk förväntan.

Helt klart är att det inte bara är privatpersoner som är involverade i kryptosfären. NASDAQ har meddelat att de avser starta en Bitcoinbaserad terminshandel. Bakkt, ett projekt startat av ägaren till bl.a. New York Stock Exchange, har tagit in pengar för att bygga en plattform för kryptohandel. Bland investerarna återfinns bl.a. Horizons Ventures, Microsofts riskkapitalbolag M12 samt en rad andra corporate financebolag. Detta gör de naturligtvis inte för att det är ointressant utan för att de vill vara med på den kommande stora marknaden där kryptovalutor har en roll.

Med det sagt har vi kanske inte sett botten ännu men alla tecken talar för att kryptovalutor snart kommer bli vardagsmat för allt fler.

Uppföljning Crypto20-fonden

 

Crypto20 – fonden med 20 kryptovalutor

Jag har tidigare skrivit om Crypto20 här. Kort sagt är det en fond innehållandes 20 stycken kryptovalutor. Innehavet skiftar vecka för vecka och baseras på de för tillfället högst värderade kryptovalutorna (marketcap).

Det har gått en tid sedan dess och det skulle vara intressant att se hur den utvecklats. Här är en graf som visar utvecklingen för C20 som är kortnamnet för fonden jämfört med Bitcoin:

c20-btc

Den mörka linjen är C20 och den oranga är Bitcoin (BTC).

Prisutvecklingen för C20 runt december-januari förra året låg mångfalt över den för Bitcoin även under den största euforin. Förklaringen för det ligger i att de andra innehaven i fonden rör sig flera faktorer mer än Bitcoin självt. Under en uppgång för BTC rusar andra kryptovalutor snabbare och högre och under en nedgång faller dessa följaktligen mer. Men utan Bitcoin förlorar de mening och värde, detta är min åsikt grundad på att BTC är alfa och omega i kryptovärlden.

Det man kan se i grafen ovan är att trots diversifiering i 20 olika kryptovalutor följer C20 priset på Bitcoin ganska väl. Detta kan vi se om vi lägger in graferna för alla innehaven i fonden:

all alts

Utstickaren ovan är Ripple (XRP) som drog väldigt mycket i början av året och det var en stor anledning till att C20 nådde mycket högre toppar än Bitcoin.

 

Prisutveckling C20

utveckling C20

I början av 2018 kunde man köpa en C20 för ca 2 dollar, idag kostar den 0,4 dollar. Det innebär en nedgång på ca 80%, under samma tid har Bitcoin tappat ca 65%.

Det låter illa men är samtidigt bättre än att för Lisk (LSK) , NEO eller Ethereum (ETH) som alla backat med drygt 90%.

XRP som jag nämnde innan då? Den har backat med ca 70%.

 

Slutsats

Efter att ha tittat på graferna har jag kommit fram till att det enda jag kan tänka mig att äga förutom Bitcoin kan vara en kryptofond som C20 men endast under en uppgångsfas för kryptovalutor. Det är rätt tydligt att en diversifiering av kryptovalutor inte erbjuder något skydd mot nedgång eftersom följande gäller:

Faller Bitcoin, faller allt.

Däremot, under uppgång, fungerar andra kryptovalutor som Bitcoin på steroider på grund av att många köper upp dessa i spekulationssyfte. Jag påstår inte att termen “Pump and dump” kommer från kryptovalutamarknaden men det gör den! 🙂

Och eftersom jag inte har en aning om vilken krypto förutom Bitcoin jag ska spekulera i är jag nöjd med C20. Den ombalanserar som sagt sitt innehav varje vecka och gör att man passivt äger de för tillfället 20 mest värdefulla kryptovalutorna vid varje tillfälle.