Dödsboets bankkonton — vad spärras och vem betalar räkningarna?

Banken får besked om dödsfallet automatiskt via Skatteverket inom några dagar. Då spärras den avlidnas kort, internetbank, app, BankID och e-fakturor, och alla fullmakter och dispositionsrätter tas bort — även den fullmakt du kanske använt i åratal.

Men en sak fortsätter, och den överraskar många: autogiron stoppas inte automatiskt. De fortsätter att dras så länge det finns pengar på kontot, tills dödsboet själv säger upp dem hos varje mottagare. Stående överföringar hanteras olika — vissa banker spärrar dem, andra inte — så fråga banken vad som gäller.

Redan innan bouppteckningen är registrerad kan begravnings- och bouppteckningskostnader samt löpande räkningar som hyra, el och telefon i regel betalas direkt från den avlidnas konto. Kravet är att fakturan är utställd i den avlidnas eller dödsboets namn.

Det viktiga ordet är fakturan. Betalar du ur egen ficka och ber banken om ersättning i efterhand blir det nej — bankerna ersätter inte dödsbodelägares utlägg. Lämna därför räkningarna obetalda till banken i stället för att lägga ut själv. Begravningsfakturan är oftast den största av dem; se vad en begravning kostar.

Hinner banken inte betala innan förfallodagen? Ring företaget som ställt ut fakturan och be om förlängd betalningstid — berätta att det gäller ett dödsbo. De allra flesta ger anstånd utan krångel, och det är alltid bättre än att betala själv. Bankernas gemensamma rutiner beskrivs hos Konsumenternas.

Alla större banker har en kostnadsfri betalningsservice för dödsbon: du fyller i blanketten 'betalningsuppdrag för dödsbo', bifogar räkningarna och skickar in — så betalar banken dem från den avlidnas konto. Den som skickar in behöver oftast inte ens vara kund i banken.

Tjänsten är gratis i minst 12 månader efter dödsfallet, hos Swedbank och sparbankerna 18 månader. Den kan också lösa in utbetalningsavier ställda till dödsboet. Blanketten finns på respektive banks webbplats — sök på 'betalningsservice dödsbo'.

Även om du kan den avlidnas kortkod eller har inloggningen får du inte använda dem. I samma stund som döden inträffar tillhör alla pengar dödsboet, och bara dödsbodelägarna gemensamt — eller ett ombud med fullmakt från alla — får göra uttag. Uttag som gjorts 'för enkelhetens skull' skapar misstro mellan delägare och kan behöva betalas tillbaka vid arvskiftet.

Gemensamma konton med efterlevande make eller sambo spärras normalt inte. Men hälften av pengarna räknas som dödsboets, så den efterlevande bör inte röra mer än sin egen andel förrän bouppteckningen är klar.

Banksekretessen gäller även döda — men inte mot dödsboet. Som dödsbodelägare har du rätt att få uppgifter om den avlidnas konton och saldon per dödsdagen: ta med dödsfallsintyg med släktutredning från Skatteverket och din egen legitimation.

Storbankerna skickar dessutom automatiskt ett kapital- och räntebesked till dödsboets adress när de fått besked om dödsfallet — det är underlaget till bouppteckningen. Är ni osäkra på om den avlidna hade konton i en viss bank kan ni skicka en engagemangsförfrågan dit.

För att avsluta kontona och betala ut arvet kräver banken en bouppteckning som är registrerad hos Skatteverket samt en arvskifteshandling som alla dödsbodelägare skrivit under — plus fullmakter i original om någon företräder övriga. Räkna med bankens egen handläggningstid ovanpå: hela vägen från dödsfall till utbetalning beskrivs i hur lång tid hela processen tar.

Är du ensam dödsbodelägare slipper du arvskifteshandlingen — den registrerade bouppteckningen fungerar då som skifteshandling. Men i inget fall sker utbetalningen automatiskt: du måste själv kontakta banken och begära den.