Skulder i dödsboet — vad händer när pengarna inte räcker

Den viktigaste principen först: skulder ärvs inte i Sverige. Det är dödsboet, inte arvingarna, som ansvarar för den avlidnas skulder.

Skulderna betalas ur boets tillgångar. Finns det pengar, fastighet eller annat av värde används det för att betala vad den avlidna var skyldig. Det som blir över delas som arv. Räcker tillgångarna inte till skulderna, blir det inget arv — men du som anhörig drabbas inte personligen.

Ett dödsbo där skulderna är större än tillgångarna kallas ibland insolvent. Då gäller särskild försiktighet.

Om boets tillgångar inte räcker till alla skulder ska de medel som finns fördelas mellan fordringsägarna i en bestämd ordning. Vissa skulder har förtur — i första hand sådant som rör begravningen och bouppteckningen, därefter övriga skulder. Som delägare ska du inte själv börja betala enskilda fordringsägare lite hur som helst, eftersom det kan rubba den ordningen.

Är boet svårt skuldsatt kan det vara klokt att ta hjälp av en jurist, och i vissa fall kan dödsboet försättas i konkurs. Vanligast är dock att återstående skulder helt enkelt skrivs av när boet är tomt.

Det finns ett undantag från huvudregeln att du inte ansvarar personligen, och det är värt att känna till.

Om dödsbodelägarna fördelar arvet innan skulderna är betalda, kan de bli återbetalningsskyldiga gentemot fordringsägare. Därför ska skulderna alltid betalas först, och arvskifte ske sist. Skifta inte ut tillgångar så länge det är oklart om boet kan betala sina skulder. Det är just den ordningen som skyddar dig.

Gå igenom den avlidnas ekonomi för att få en bild av skulderna. Vanliga poster är bolån och andra lån, kreditkort och kontokrediter, obetalda räkningar, skatteskulder och eventuella skulder hos Kronofogden.

Begär gärna besked från banken och kontrollera om det finns skulder registrerade hos Kronofogden. Allt detta tas upp i bouppteckningen, som ger en samlad bild av tillgångar minus skulder.