Bouppteckning steg för steg — så går förrättningen till

Ansvaret ligger på den eller de som har dödsboets egendom i sin vård. I praktiken är det den efterlevande maken, en vuxen bröstarvinge eller någon annan dödsbodelägare som tar tag i det. Den personen kallas bouppgivare och har två huvuduppgifter: att lämna uppgifter om dödsboets tillgångar och skulder, och att se till att alla delägare kallas till förrättningen.

Bouppgivaren är inte ensam. Vid förrättningen ska två förrättningsmän vara närvarande. De är oberoende personer som intygar att bouppteckningens uppgifter stämmer. Förrättningsmän får inte vara dödsbodelägare eller företrädare för någon delägare — men make eller släkting till en delägare är okej, så länge personen själv står utanför arvet.

En bouppteckning som förrättats av bara en förrättningsman kan inte registreras. Det är ett vanligt fel som tvingar fram en omförrättning. Säkerställ alltid två.

Den första månaden går åt till papper. Du behöver underlag som visar exakt vad den avlidna ägde och var skyldig på dödsdagen. Börja här eftersom flera källor har långa svarstider.

Beställ från banker (saldobesked per dödsdagen på alla konton, ISK och depåer), Skatteverket (kopia av senaste självdeklarationen), försäkringsbolag (alla liv-, pensions- och övriga försäkringar), Pensionsmyndigheten (pensionsbesked och kvarstående utbetalningar), långivare (lånebesked från alla banker och privata lån) samt Lantmäteriet (registerutdrag för eventuell fast egendom).

Lägg också undan eventuella original av testamente, äktenskapsförord, gåvobrev och äldre bouppteckningar (efter en tidigare avliden make). Dessa ska bifogas bouppteckningen i original eller bestyrkt kopia.

Innan kallelser kan skickas måste du veta vem som ska kallas. Det är inte alltid självklart — särskilt om den avlidna varit gift tidigare, har barn från olika relationer, eller om det finns ett testamente.

Dödsbodelägare är de som har rätt till arvet enligt lag eller testamente. Det omfattar arvingar enligt ärvdabalken (i regel bröstarvingar, sedan föräldrar, syskon och så vidare), universella testamentstagare, samt efterlevande make eller sambo — om de räknas som delägare i just detta bo.

Beställ ett dödsfallsintyg med släktutredning från Skatteverket. Det visar formellt vilka som är arvingar enligt folkbokföringen. Är situationen krånglig kan utredningen behöva kompletteras med Riksarkivets släktdata.

Glöm inte efterarvingarna. Om den först avlidna maken redan gått bort och efterlevande nu dör ska efterarvingarna efter den första avlidna också kallas. Missas detta måste bouppteckningen göras om.

Kallelsen är ett formellt dokument. Den ska skickas i god tid före förrättningsdagen — Skatteverkets praxis är minst 14 dagar i förväg, längre vid komplicerade bon eller utländska delägare.

Kallelsen ska innehålla tid, plats, datum och en upplysning om att mottagaren har rätt att närvara — men inte är tvungen. En delägare som inte vill eller kan närvara kan godkänna bouppteckningen i efterhand genom att skriva under handlingen. Säkrare är dock att alla har sett bouppteckningen innan signaturen.

Efterlevande make eller sambo ska kallas även om hen inte är dödsbodelägare. Det är ett uttryckligt krav i 20 kap. ärvdabalken — missas det kan registreringen avslås.

Tillkommer en ny delägare efter att första kallelsen skickats — t.ex. om ett tidigare okänt testamente dyker upp — ska en särskild kallelse skickas till den personen.

Mötet är själva förrättningen. Det är inte ett juridiskt domstolsmöte och behöver inte hållas hos myndighet. Det kan ske hemma vid köksbordet, på begravningsbyrån eller hos juristen. Det viktiga är att de två förrättningsmännen är på plats och att kallade delägare antingen är där eller har godkänt sin frånvaro.

På mötet går man igenom vilka som närvarar och vilka som kallats, den avlidnas personuppgifter och dödsdag, eventuellt testamente eller äktenskapsförord, tillgångar och skulder post för post, samt vem som ska företräda dödsboet framåt.

Mötet behöver inte vara långt. För ett enkelt bo kan det vara klart på 30–60 minuter. För ett komplicerat bo med utländska tillgångar eller bråk mellan delägarna kan det ta flera möten.

Det är förrättningsmännens jobb att se till att uppgifterna stämmer — inte att fungera som domare. Är delägarna oense om värdering eller fördelning noteras det i bouppteckningen, men det är inte här tvisten löses. Då hänvisas till tingsrätt eller skiftesman.

Själva bouppteckningen är ett papper som följer en bestämd ordning. Du kan använda Skatteverkets blankett SKV 4600 som mall, eller skriva egen handling så länge alla obligatoriska uppgifter finns med.

Bouppteckningen ska innehålla den avlidnas namn, personnummer, dödsdag och dödsort; datum och plats för förrättningen; alla närvarande och kallade delägares namn och personnummer; förrättningsmännens namn och underskrifter; en komplett lista över tillgångar med värde per dödsdagen; en komplett lista över skulder per dödsdagen; eventuell efterlevande makes giftorättsgods (för bodelning); förmånstagarförsäkringar i avgränsad sektion; samt bouppgivarens namn och försäkran om att uppgifterna är fullständiga.

Värden ska vara marknadsvärden vid dödsdagen, inte vid förrättningsdagen. För bostadsrätter och villor används antingen taxeringsvärde eller en mäklarvärdering. För normalt bohag räcker ett klumpvärde.

Bifoga alla originalhandlingar (eller bestyrkta kopior): testamente, äktenskapsförord, eventuell tidigare bouppteckning efter först avliden make.

När dokumentet är klart skriver bouppgivaren under på heder och samvete att uppgifterna är korrekta. Förrättningsmännen intygar samtidigt att bouppteckningen avspeglar vad som framkommit vid förrättningen.

Övriga delägare behöver inte skriva under för att bouppteckningen ska kunna registreras. De har dock rätt att skriva under om de vill markera godkännande. För delägare som inte närvarade vid förrättningen är det vanligt att de skriver under i efterhand efter att de tagit del av handlingen — det är då deras formella godkännande.

Den färdiga bouppteckningen ska skickas till Skatteverket i ett original och en bestyrkt kopia. Adressen är Skatteverket, Bouppteckningssektionen, 871 87 Härnösand.

Tidsfristen är 1 månad efter förrättningen — alltså i regel inom 4 månader från dödsfallet. Posta i god tid; det räcker inte att kuvertet är poststämplat i tid, det måste vara framme hos Skatteverket.

Behöver du längre tid? Ansök om anstånd. Ansökan ska vara inne senast 3 månader från dödsdagen — samma frist som förrättningen själv. Anstånd beviljas om boet är komplicerat: utländska tillgångar, oklara skulder, pågående försäljning av en fastighet.

Skatteverket går igenom handlingen och kontrollerar att obligatoriska uppgifter finns med. Vid komplett handling registreras bouppteckningen och en bekräftelse skickas tillbaka — vanligen inom 4–8 veckor. Vid brister får du föreläggande att komplettera. När handlingen är registrerad är den juridiskt giltig och kan användas vid arvskifte och hos banker.

För ett enkelt bo — en avliden, klara arvingar, inga företag eller utländska tillgångar — är egen regi fullt rimligt. Du behöver Skatteverkets blankett, två förrättningsmän som inte är delägare, tid att samla underlag och tålamod. Räkna med 20–40 timmars eget arbete.

För ett komplicerat bo — många delägare, testamente, företag, utländska tillgångar, oense familjemedlemmar — är det värt att anlita hjälp. Begravningsbyrån erbjuder ofta bouppteckning som paket eller separat tjänst för 5 000–10 000 kr. Juristfirma med specialisering på familjerätt kostar oftast 6 000–15 000 kr, mer om boet är extra krångligt — men ger juridisk rådgivning på köpet.