Bouppteckning — vad det är och hur förrättningen går till

En bouppteckning listar allt den avlidna ägde och var skyldig på dödsdagen. Reglerna finns i 20 kap. ärvdabalken och processen övervakas av Skatteverket.

Syftet är tredelat. Den fastställer vilka som är dödsbodelägare och därmed har rätt till arvet. Den ger en bild av vad som finns att fördela. Och den fungerar som dödsboets ID-handling — utan en registrerad bouppteckning gör banken, hyresvärden och Lantmäteriet ingenting med den avlidnas konton, kontrakt eller fastighet.

Det är viktigt att skilja på att förrätta och att lämna in. Förrättningen är själva mötet där tillgångar och skulder gås igenom. Inlämningen är när handlingen skickas till Skatteverket för registrering. Båda har egna frister.

Ansvaret ligger på dödsbodelägarna — efterlevande make eller sambo, arvingar och universella testamentstagare. De behöver inte göra allt själva, men de bär ansvaret för att det blir gjort i tid.

Många anlitar en begravningsbyrå eller jurist för att förrätta bouppteckningen, särskilt om boet är stort eller komplicerat. Det kostar, men minskar risken för fel. Är boet enkelt — en ensamstående förälder med tydliga tillgångar — går det att göra själv med blanketten SKV 4600 och det ifyllda exemplet från Skatteverket och de medföljande anvisningarna.

Två personer ska utses som förrättningsmän. De intygar att allt gått rätt till. Förrättningsmännen får inte vara dödsbodelägare eller ombud i boet, men i övrigt finns inga formella krav på utbildning.

Det här är det som har en deadline, så börja i tid.

Bouppteckningen ska förrättas inom 3 månader från dödsfallet. Därefter ska handlingen lämnas in till Skatteverket inom 1 månad efter förrättningen. I praktiken har du alltså cirka fyra månader från dödsfallet till inlämnad bouppteckning.

Behöver du mer tid kan du ansöka om anstånd hos Skatteverket. Det görs innan 3-månadersfristen löpt ut, och beviljas om boet är komplicerat. Be om det i god tid om du tror att du behöver.

Förrättningen är ett möte, men inte alltid ett fysiskt sådant — det kan ske per telefon eller digitalt.

Alla dödsbodelägare ska kallas i god tid till förrättningen. De måste inte närvara, men de har rätt att göra det. På mötet går man igenom den avlidnas tillgångar och skulder per dödsdagen, samt efterlevande makes tillgångar om sådan finns.

Vid förrättningen fastställs vilka som är dödsbodelägare, och eventuellt testamente och äktenskapsförord gås igenom. Allt dokumenteras i bouppteckningshandlingen, som undertecknas av den som uppger boet (bouppgivaren) och de två förrättningsmännen.

Handlingen skickas sedan till Skatteverket, som granskar och registrerar den. Handläggningstiden varierar men är ofta flera veckor. Först när bouppteckningen är registrerad kan dödsboet avvecklas och arvet skiftas. Mer om det i Arvskifte. Många kollektivavtal ger en betald ledig dag för bouppteckningen.

Ju mer komplett underlag du har inför förrättningen, desto smidigare går det. Det här behövs vanligen — viktigast först:

• Dödsfallsintyg med släktutredning — beställs kostnadsfritt från Skatteverket; visar vilka som är dödsbodelägare och krävs av banker och försäkringsbolag
• Engagemangsbesked från varje bank per dödsdagen — bankens officiella sammanställning av alla konton, lån, fonder, värdepapper och bankfack. Beställs av dödsbodelägare; begär det i stället för enskilda saldobesked
• Den avlidnes senaste inkomstdeklaration — bra facit för att hitta tillgångar, skulder och inkomster man inte kände till, plus eventuell skatteåterbäring (fordran) eller kvarskatt (skuld)
• Uppgifter om fastighet (taxeringsvärde) eller bostadsrätt (värdebesked från föreningen eller mäklarvärdering)
• Skulder per dödsdagen — lån, kreditkort, obetalda räkningar, kvarskatt
• Begravnings- och bouppteckningskostnader — de får tas upp som avgående poster och minskar boets värde
• Försäkringar — både sådana med förmånstagare (antecknas särskilt men ingår inte i boet) och sådana utan
• Testamente i original, äktenskapsförord och eventuellt samboavtal
• Bouppteckningen efter tidigare avliden make eller maka — krävs om den avlidne var änka eller änkling och det finns efterarvingar, det vill säga de som har ett efterarv att vänta in: arv som ligger kvar hos den efterlevande maken och betalas ut först när även hen gått bort. Det är den vanligaste kompletteringen Skatteverket begär
• Gåvobrev och större gåvor till bröstarvingar — kan räknas som förskott på arv
• Digitala tillgångar — kryptovalutor, konton hos utländska tjänster, domännamn av värde
• Fordringar — pengar någon var skyldig den avlidne
• Utländska tillgångar och bankfackets innehåll
• Bil, båt och andra värdesaker av betydelse

Lösöre som möbler och kläder tas vanligen upp som en klumpsumma och behöver inte specificeras post för post om det inte har särskilt värde.

En bouppteckning med luckor skickas tillbaka av Skatteverket för komplettering — och innan den är registrerad är dödsboet i praktiken låst: banken släpper inte större uttag, bostaden kan inte säljas, arvet kan inte skiftas. Varje komplettering lägger på veckor. Mer om vad väntan innebär i Hur lång tid tar det?.

1. Glömd bouppteckning efter tidigare avliden make. Var den avlidne änka eller änkling behövs den gamla bouppteckningen för att räkna ut efterarvet. Det är den vanligaste kompletteringen Skatteverket begär.

2. Försäkringar med förmånstagarförordnande som inte antecknats. Pengarna går direkt till förmånstagaren och ingår inte i boet — men försäkringen ska ändå antecknas i bouppteckningen.

3. Gåvor till bröstarvingar som inte redovisats. En större gåva kan räknas som förskott på arv och påverka arvskiftet långt senare. Ta upp den redan nu.

4. Fel värdering av bostadsrätt. Begär ett skriftligt värdebesked från föreningen eller en mäklarvärdering — förlita dig inte på en gammal avgift eller på känsla.

5. Kallelser som inte gått ut korrekt. Alla dödsbodelägare och efterarvingar ska kallas till förrättningen i god tid — även den som inte förväntas komma. Spara bevis på kallelsen.

Om boet är litet behövs ingen bouppteckning. Då kan en dödsboanmälan göras istället.

Det gäller när den avlidnas tillgångar inte räcker till mer än begravningskostnader och andra utgifter i samband med dödsfallet, och det inte finns fast egendom eller tomträtt. Dödsboanmälan hanteras av kommunen, inte Skatteverket, och ersätter bouppteckningen helt. Kontakta socialförvaltningen i den avlidnas kommun för att höra om det är möjligt. Mer om gränsdragningen i Bouppteckning & arv — komplett guide.

Gör du den själv kostar bouppteckningen ingenting utöver din egen tid. Skatteverkets registrering är avgiftsfri.

Anlitar du begravningsbyrå eller jurist varierar priset med boets storlek och komplexitet — ofta från några tusen kronor för ett enkelt bo till betydligt mer för ett komplicerat. Kostnaden betalas av dödsboet, inte av dig privat. Begär gärna pris i förväg och fråga vad som ingår.