Arvskifte — så delas arvet, mallar och skiftesman

Arvskiftet är ett privat avtal mellan dödsbodelägarna om hur tillgångarna ska fördelas. Det är inte en myndighetsprocess — Skatteverket registrerar inte arvskiftet och tingsrätten blandar sig bara in om någon ber om det.

Innan arvet kan skiftas måste två saker vara klara. Bouppteckningen ska vara registrerad hos Skatteverket, och boets skulder ska vara betalda. Finns en efterlevande make ska dessutom en bodelning göras först, där makarnas giftorättsgods delas. Det som återstår är arvet som ska fördelas.

Resultatet dokumenteras i en arvskifteshandling. Det finns inget officiellt formulär, men handlingen ska vara skriftlig och undertecknad av samtliga dödsbodelägare.

Handlingen beskriver vem som får vad — pengar, fastighet, lösöre, värdepapper. Bankernas egna blanketter och vad handlingen måste innehålla har vi samlat i mall för arvskifteshandling. Är boet komplicerat, eller finns fastighet eller företag, är det ofta värt att låta en jurist upprätta handlingen.

När arvskifteshandlingen är klar och undertecknad kan tillgångarna föras över. Banken kräver vanligen att se den för att betala ut och avsluta konton, och Lantmäteriet kräver den vid överföring av fastighet. Bankens utbetalning tar ofta flera veckor till — se hela tidslinjen från dödsfall till utbetalt arv.

Det här ska arvskifteshandlingen innehålla

• Den avlidnes namn, personnummer och dödsdag, samt hänvisning till den registrerade bouppteckningen
• Samtliga dödsbodelägares namn och personnummer
• Om det finns efterlevande make eller sambo: bodelningen — den görs före eller i samma handling
• Tillgångarna som skiftas och hur var och en fördelas: konton med belopp, fastighet eller bostadsrätt med fastighetsbeteckning eller lägenhetsnummer, värdepapper, fordon, värdefullt lösöre
• Eventuell hänvisning till testamente och hur det påverkar fördelningen
• Ort, datum och samtliga dödsbodelägares underskrifter — alla måste skriva under

Enligt lag krävs ingen bevittning av arvskifteshandlingen, men vissa banker föredrar det — fråga din bank.

Ärvd bostad — glöm inte den latenta skatten. Arvingar tar över den avlidnes ursprungliga inköpspris (kontinuitetsprincipen), så i en ärvd bostad ligger en latent skatt på 22 procent av den obeskattade vinsten. Ska någon ta över bostaden och lösa ut de övriga ska marknadsvärdet därför minskas med den latenta skatten och en beräknad mäklarkostnad — annars betalar den som tar över för mycket. Mer om hur värdet hänger ihop med en senare försäljning i FAQ:n på bouppteckningssidan.

Ensam dödsbodelägare? Då behövs inget arvskifte. Är du enda dödsbodelägare finns inget att skifta: den registrerade bouppteckningen fungerar som ägarhandling mot banken och Lantmäteriet. Du ansöker om lagfart med bouppteckningen som grund.

Är alla delägare överens är arvskiftet okomplicerat. Ni kommer överens om fördelningen, skriver handlingen, undertecknar och genomför den. Inget mer behövs.

Är ni oense kan vem som helst av delägarna ansöka hos tingsrätten om en skiftesman. Skiftesmannen — ofta en jurist — har befogenhet att genomföra ett så kallat tvångsskifte om delägarna inte enas frivilligt. Skiftesmannens arvode betalas av dödsboet. Det är en utväg när låsningen är total, men det kostar och tar tid, så frivillig överenskommelse är nästan alltid bättre.

En delägare som är missnöjd med ett skifte som genomförts av en skiftesman kan klandra det.

Klander innebär att du väcker talan mot de övriga delägarna i tingsrätten. Det ska göras inom 4 veckor från det att du delgavs skiftet. Missar du fristen står skiftet fast. Klander är alltså en kort och bestämd möjlighet — agera snabbt om du anser att något blivit fel.

När skiftet är klart upphör dödsboet att finnas till. Tillgångarna är nu delägarnas egna.

Praktiskt innebär det att bankkonton avslutas och pengar förs över, fastighet får ny lagfaren ägare via Lantmäteriet, och kvarvarande abonnemang och avtal avslutas. Spara arvskifteshandlingen — den kan behövas långt senare, till exempel vid en framtida försäljning av en ärvd fastighet.