Vad får ni göra med dödsboet innan bouppteckningen?

Från dödsögonblicket ägs allt den avlidna hade av dödsboet — en egen juridisk person. Och boet förvaltas av dödsbodelägarna gemensamt: efterlevande make eller sambo, arvingar och eventuella universella testamentstagare (18 kap. 1 § ärvdabalken). Gemensamt betyder just gemensamt. Ingen bestämmer ensam — inte den som är äldst, inte den som bor närmast, inte den som hann först till banken. Beslut om att betala räkningar, avsluta autogiron eller säga upp lägenheten kräver att alla är med på det.

Två viktiga undantag gör att vardagen ändå fungerar:

Åtgärder som inte tål uppskov får en delägare göra även utan de andras samtycke (18 kap. 1 § ärvdabalken). Klassiska exempel: ordna begravningen, betala en hyra som förfaller, säkra bostaden.

Vårdplikten (18 kap. 2 § ärvdabalken): den som bodde med den avlidna eller annars kan, ska ta hand om egendomen tills delägarna gemensamt tagit över — och genast underrätta de andra. Det är alltså inte bara tillåtet att gå in i bostaden, tömma kylen och ta hand om katten. Det är förväntat.

Baksidan: en delägare som på egen hand skadar boet — säljer, ger bort, slarvar — kan bli skadeståndsskyldig mot de andra delägarna och mot dem som har fordringar på boet (18 kap. 6 § ärvdabalken). Och om ni är oense och det låser sig helt kan tingsrätten utse en boutredningsman som tar över förvaltningen.

När Skatteverket registrerat dödsfallet får bankerna normalt automatiskt besked. Då spärras det mesta som är personligt: kort, BankID, internetbank och e-fakturor. Ingen kan längre logga in som den avlidna — och ingen ska heller försöka.

Men två saker överraskar många:

Autogiron och stående överföringar fortsätter ofta att dras tills de aktivt avslutas, så länge det finns pengar på kontot. Gå därför igenom vilka dragningar som ligger och avsluta dem som inte längre behövs — det görs hos betalningsmottagarna eller via banken, och kräver att delägarna är överens.

Banken betalar boets nödvändiga räkningar åt er — redan innan bouppteckningen är registrerad. Alla storbanker har en kostnadsfri betalningsservice för dödsbon: ni skickar in originalfakturor utställda på den avlidna eller dödsboet, och banken betalar direkt från den avlidnas konto. Det som brukar godkännas är begravning, bouppteckningskostnad, hyra eller avgift, el, hemförsäkring och telefon. Det som inte godkänns är allt annat: en delägares utlägg (även med kvitto), kontantuttag, den efterlevandes egna räkningar. Tjänsten gäller normalt tills bouppteckningen är registrerad, som längst runt ett år efter dödsfallet (per juli 2026 — detaljerna varierar något mellan banker). Mer om spärrar, konton och bankens hantering finns i vår guide om dödsboets bank.

För att företräda boet mot banken i övrigt behöver ni ett dödsfallsintyg med släktutredning — det beställs gratis från Skatteverket, och begravningsbyrån eller banken kan också ta fram det. Det är boets legitimation tills bouppteckningen är registrerad. Vill en av er sköta bankkontakterna ensam krävs skriftlig fullmakt från alla övriga delägare. Skicka också en engagemangsförfrågan till bankerna — svaret listar den avlidnas alla konton, lån och fack, och behövs ändå till bouppteckningen.

Ett par detaljer till: gemensamma konton kan också påverkas eller spärras helt eller delvis — den efterlevandes helt egna konton berörs däremot inte. Och bankfacket får ni inventera tillsammans med bankpersonal (till exempel för att leta testamente), men tömmas får det först när bouppteckningen är registrerad.

Dela upp högen i två delar.

Betala (via bankens betalningsservice): begravningen, bouppteckningskostnaden, hyra eller avgift, el, hemförsäkring, telefon — det som krävs för att boet och bostaden inte ska ta skada. Begravningskostnaden har dessutom företräde framför i princip alla andra skulder.

Vänta med: allt annat. Kortskulder, privatlån, avbetalningar, obetalda konsumentfakturor. Det låter bakvänt, men lagen har en spärregel: boets skulder ska som huvudregel inte betalas förrän tidigast en månad efter att bouppteckningen förrättats, om det inte är helt klart att pengarna räcker till alla (21 kap. 1 § ärvdabalken). Skälet är rättvisa mellan fordringsägarna — om tillgångarna inte räcker ska ingen ha gynnats av att ha skickat sin faktura först. Skulder ärvs aldrig i Sverige; räcker inte boets pengar skrivs resten av. Fordringsägare brukar ge anstånd när de får veta att den som ska betala har avlidit — ring och be om det, det räcker oftast med ett samtal.

Om pengarna inte ens räcker till begravningen: stanna upp helt. Betala inga räkningar alls, och kontakta socialtjänsten i den avlidnas hemkommun. Då kan en dödsboanmälan bli aktuell i stället för bouppteckning — ett enklare och kostnadsfritt förfarande som kommunen gör när tillgångarna inte räcker till mer än begravningen och det inte finns fastighet eller tomträtt i boet (finns en bostadsrätt räcker värdet i praktiken till mer, och då blir det bouppteckning). Kommunen kan också ge ekonomiskt bistånd till en enkel men värdig begravning. Viktigt: inför en dödsboanmälan ska bostaden lämnas orörd, eftersom kommunen kan behöva göra hembesök — börja alltså inte tömma något innan det är avgjort vilken väg det blir. Mer om skulder som inte täcks finns i avsnittet om skulder i dödsboet.

Hyresrätt: dödsboet har en särskild förmån — sägs kontraktet upp inom en månad från dödsfallet gäller bara en månads uppsägningstid, till närmast kommande månadsskifte (12 kap. 5 § jordabalken). Missar ni fönstret gäller normal uppsägningstid, oftast tre månader extra hyra. Här är det alltså bråttom på riktigt — men uppsägningen kräver att delägarna är överens, och hyresvärden vill se dödsfallsintyget. En hyresrätt är ingen tillgång i boet och kan inte ärvas — men en efterlevande make, sambo eller annan medboende kan ha rätt att ta över kontraktet, så säg inget upp över huvudet på den som bor kvar.

Får ni tömma lägenheten innan bouppteckningen? Ja — att städa, tömma och magasinera är förvaltning, och med en månads uppsägningstid är det ofta nödvändigt. Men gör det i rätt ordning:

1. Dokumentera först. Bouppteckningen ska ta upp lösöret till marknadsvärde per dödsdagen — i praktiken andrahandsvärdet, inte nypriset. Filma eller fotografera hemmet rum för rum innan något flyttas, och lista sådant som kan ha värde: smycken, konst, samlingar, verktyg, möbler av märke.

2. Släng och skänk det som saknar försäljningsvärde, spara det som kan ha ett. Kläder, förbrukningsvaror och uppenbart osäljbart bohag kan rensas. Sådant med värde magasineras eller förvaras hos någon av er — märkt och listat — tills arvet delas upp.

3. Dela inte ut något. "En sak var som minne" känns oskyldigt men är juridiskt sett att dela upp arvet i förväg. Vänta. Är alla delägare skriftligt överens går det att lösa senare när arvet delas — men gör det då, inte nu.

Bostadsrätt eller villa: här är det ingen brådska. Avgift, bolåneränta, el och försäkring betalas löpande via bankens betalningsservice, och överlåtelse eller lagfart hanteras efter bouppteckningen och arvskiftet. Säg inte upp hemförsäkringen — den ska tvärtom gälla så länge boet äger bostaden, och dess rättsskydd kan boet dessutom behöva. Meddela försäkringsbolaget dödsfallet så skrivs försäkringen över på dödsboet.

Allt ovan gäller fullt ut när den avlidna bodde ensam. Men bor någon kvar i hemmet — en make, maka eller sambo — ser mellantiden helt annorlunda ut, och mycket av det här kapitlet gäller helt enkelt inte.

Hemmet är den kvarboendes hem. Övriga dödsbodelägare ska inte tömma, städa ur eller hämta saker där — bohaget står där det står, och den som bor kvar bestämmer över sin vardag. Den kvarboende är dessutom själv dödsbodelägare och ska vara med i alla beslut om boet.

Ekonomiskt fortsätter den kvarboendes egna konton att fungera som vanligt. Gemensamma konton kan däremot påverkas när banken får dödsbeskedet, så det är klokt att den som bor kvar ser till att ha egna pengar tillgängliga för vardagen. Räkningar som rör hemmet kan gå via bankens betalningsservice för dödsbo om de står i den avlidnas namn.

I vår familj var det precis så här: mammas man bor kvar i deras gemensamma hem, och den här delen av mellantiden märktes därför knappt. Hemmet stod orört, vardagen rullade på, och dödsboets papper fick ha sin egen takt vid sidan om.

Hur arvet sedan fördelas när det finns en efterlevande make — och vad som gäller med särkullbarn — hör hemma i guiden om arvskifte.

• Sälja tillgångar — bilen, båten, aktierna, bostaden. Boet saknar ännu sin legitimationshandling (det är just det den registrerade bouppteckningen blir), och försäljning i förväg ställer till både värderingen och tilliten.

• Dela upp arvet i förväg — inga förskott, inga "vi drar av det sen", ingen utdelning av lösöre.

• Betala vanliga skulder — vänta enligt månadsregeln ovan.

• Använda den avlidnas kort, konton eller BankID — aldrig, oavsett syfte.

• Lita på gamla fullmakter — en vanlig fullmakt slutar visserligen inte automatiskt gälla enligt lagen när den som gett den dör, men i praktiken spärrar bankerna dem, och framtidsfullmakter och anhörigbehörighet upphör helt vid dödsfallet. Räkna med att ingen gammal fullmakt fungerar — det som gäller nu är en ny fullmakt från samtliga dödsbodelägare.

• Köra den avlidnas bil — bilen tillhör boet, och även om trafikförsäkringen löper vidare på dödsboet bör den inte användas privat utan att delägarna är överens och försäkringsbolaget tillfrågats. Ägarbytet görs sedan med registreringsbeviset i original, efter bouppteckningen.

• Ta hand om husdjur, växter och mat i kylen. Säkra bostaden: lås, nycklar, fönster, sänkt värme.

• Samla in post och viktiga papper — de behövs till bouppteckningen.

• Anmäl ny adress för dödsboet hos Skatteverket (blanketten kommer med posten cirka en vecka efter dödsfallet) och beställ eftersändning hos Svensk Adressändring — Skatteverkets adressändring styr nämligen inte om post som redan är på väg till folkbokföringsadressen.

• Beställ dödsfallsintyg med släktutredning från Skatteverket — det behövs hos bank, hyresvärd och försäkringsbolag.

• Säg upp det som bara kostar: mobilabonnemang, streamingtjänster, prenumerationer, medlemskap. Behåll el, hemförsäkring och vid behov bredband tills bostaden lämnas.

• Skicka engagemangsförfrågan till bankerna och gå igenom autogiron.

• Planera begravningen — gravsättning eller kremering ska ske inom en månad från dödsfallet.

• Boka tid för bouppteckningsförrättningen i god tid — hur hela tidslinjen ser ut därifrån finns i Hur lång tid tar det?