Anhörigbehörighet — vad du får göra utan fullmakt

Sedan 1 juli 2017 finns regler i 17 kap. föräldrabalken som ger anhöriga rätt att hjälpa en närstående med vardagsekonomin när hen inte längre kan göra det själv. (Föräldrabalken, Sveriges Riksdag)

Behörigheten gäller när personen på grund av sjukdom, psykisk störning, försvagat hälsotillstånd eller liknande inte längre har förmåga att ta hand om sina ekonomiska angelägenheter. Den uppstår automatiskt — du behöver inget beslut och inget dokument. Att personen inte kan, och att du är behörig anhörig, räcker.

Anhörigbehörigheten täcker det löpande, vardagliga. Det handlar om att hålla personens ekonomi i ordning, inte om stora dispositioner.

Du får betala räkningar och vardagsutgifter — hyra, el, telefon, vård, försäkringar, skatt. Du får föra över pengar mellan personens egna konton, ta ut pengar för hens räkning, lämna inkomstdeklaration och ansöka om bidrag och insatser som hemtjänst eller färdtjänst. I korthet: sköta det som behövs för att vardagen och försörjningen ska fungera.

Allt ska göras i personens intresse och med hens medel. Du ska kunna redovisa vad du gjort om någon frågar.

Gränserna är lika viktiga som befogenheterna. Anhörigbehörigheten räcker inte för det stora.

Du får inte sälja eller köpa bostad åt personen, inte ge bort hens egendom som gåvor, inte köpa eller sälja aktier och värdepapper, och inte processa i domstol för hens räkning. Du får inte heller företräda personen i frågor som rör hälso- och sjukvård — det är något annat än ekonomi.

För sådant krävs en framtidsfullmakt som personen skrivit medan hen kunde, eller en god man utsedd av tingsrätten. Mer i Framtidsfullmakt — så skriver du och God man och förvaltare.

Behörigheten gäller inte alla anhöriga samtidigt, utan i en bestämd ordning. I första hand är det make eller sambo. Saknas sådan, eller kan den personen inte, går behörigheten vidare i tur till barn, barnbarn, föräldrar, syskon och syskonbarn.

Är ni flera på samma nivå — till exempel flera barn — är ni behöriga tillsammans och bör vara överens. Banker och företag kan be om att se hur ni är släkt, exempelvis via ett personbevis, för att bekräfta att du tillhör rätt krets.

En vanlig missuppfattning är att anhörigbehörigheten gäller även efter att personen avlidit. Det gör den inte.

Anhörigbehörighet är till för en levande person som inte kan sköta sin ekonomi. När personen dör upphör behörigheten, och i stället tar dödsboet och dödsbodelägarna över. Då är det reglerna för dödsbo, bouppteckning och arvskifte som gäller — inte 17 kap. föräldrabalken. Mer i Dödsbo.