Väntetiden till äldreboende: så länge väntar man i din kommun

Måttet på den här sidan är tiden från att en ansökan om plats på särskilt boende (myndigheternas namn på äldreboende) lämnas in, till att kommunen erbjuder ett inflyttningsdatum — alltså hela vägen: både utredningen hos biståndshandläggaren (kommunens tjänsteperson som utreder behovet och fattar beslutet) och väntan på ledig plats. Siffran är ett medelvärde per kommun, rapporterat av kommunerna själva till jämförelsedatabasen Kolada inom KKiK, Kommunens kvalitet i korthet.

Rapporteringen är frivillig. 178 av 290 kommuner har lämnat siffror för 2025 — och de som saknas är inte vilka som helst: Stockholm, Göteborg och Malmö rapporterar inte. Luckan finns eftersom KKiK är ett frivilligt jämförelseprojekt, och kommuner som inte deltar i mätningen syns inte. Storstäderna följer upp sina väntetider i egna system men publicerar dem inte i någon nationellt jämförbar databas, och det finns ingen annan offentlig källa som fyller luckan — Socialstyrelsens registerbaserade väntetidsmått redovisas bara på riksnivå, och Stockholm har inte rapporterat till Kolada på flera år. Kontrasten är talande: när rapporteringen är ett lagkrav, som för ej verkställda beslut, rapporterar Stockholm 291 fall — men när den är frivillig är rutan tom. Rikssiffran på den här sidan beskriver alltså de kommuner som valt att redovisa sig, inte hela Sverige.

Väntetiden här är genomsnittet för alla som fick en plats. Den fångar inte dem som väntat allra längst — de som beviljats plats men inte fått någon inom tre månader räknas i stället som ej verkställda beslut, som har en egen sida. De två sidorna kompletterar varandra: den här visar den typiska väntan, EVB-sidan visar dem som hamnat i kläm.

Medianen bland rapporterande kommuner är 54 dagar 2025 — 58 året innan. Men spridningen är enorm: från 3 dagar i Salem till 189 i Hultsfred. Samma beslut, samma lag, sextio gånger längre väntan. 31 kommuner har en genomsnittlig väntetid över 90 dagar, alltså längre än lagens gräns för när ett beslut senast ska vara verkställt — som genomsnitt, inte undantag. Små kommuner har få inflyttningar per år, så enskilda ärenden kan svänga siffran kraftigt mellan åren: Salem gick från 54 till 3 dagar på ett år.

Av de 163 kommuner som rapporterat båda åren har ungefär hälften fått längre väntetid och hälften kortare — det finns alltså ingen entydig nationell trend, men enskilda kommuner rör sig dramatiskt. Störst försämring: Hultsfred (+87 dagar), Härnösand (+80) och Sunne (+68). Störst förbättring: Smedjebacken (−128 dagar, från 157 till 29), Nynäshamn (−86) och Öckerö (−83).

Varför kan siffran svänga så kraftigt? Den vanligaste orsaken till en snabb förbättring är att nya platser tillkommer. Smedjebacken — årets största förbättring — gick mot strömmen och sköt till 16,6 miljoner kronor extra till äldreomsorgen 2024 och byggde ut äldreboendet Solgården, samtidigt som de flesta kommuner sparade. Försämringar beror oftast på motsatsen: ett boende stängs, platser omvandlas eller demografin hinner ikapp. Och i små kommuner kan siffran svänga av ren slump, eftersom snittet bygger på få inflyttningar. Poängen är att snabba förbättringar visar att köerna går att kapa — de är ett resultat av beslut, inte naturlagar.

Kortast väntan i landet har kommunerna i Stockholms län: bland de 19 av länets 26 kommuner som rapporterar — förortskommuner som Täby, Nacka och Huddinge — är medianen 37 dagar. Själva Stockholms stad redovisar som sagt ingen siffra. Längst väntan har Västerbottens län, med en median på 81 dagar.

Siffran är genomsnittet i dagar från ansökan till erbjuden plats. ”–” betyder att kommunen inte rapporterat — inte att väntan är noll; det gäller bland annat Stockholm, Göteborg och Malmö. I små kommuner bygger snittet på få inflyttningar, så jämför gärna båda åren innan du drar slutsatser.

I några kommuner är väntetiden lång i båda måtten — långt snitt här, och samtidigt många beviljade beslut som inte verkställs alls (se ej verkställda beslut). Där båda lamporna lyser rött är kön inte en tillfällighet.

Fem kommuner har redan i dag över 90 dagars snittväntan samtidigt som deras 80+-grupp växer med mer än 40 procent till 2035 (se äldreboomen). Utan nya platser lär köerna där växa, inte krympa.

Det händer också saker: flera av kommunerna med längst köer bygger. Flen, med näst längst väntetid i landet, har fått ett helt nytt vårdboende med 70 lägenheter (Gårdsjö strand, planerad inflyttning sommaren 2025) — om det kapar kön bör det synas i nästa års siffror, och den här sidan uppdateras då. Smedjebackens resa från 157 till 29 dagar visar vad utbyggnad kan göra. Vilka kommuner som själva bedömer att de har underskott på platser — och hur de ser på de kommande fem åren — finns i Boverkets bostadsmarknadsenkät; det återkommer vi till i en egen kartläggning.

Av de 112 kommuner som inte redovisar sin väntetid har 26 samtidigt tjugo eller fler ej verkställda beslut i den obligatoriska IVO-statistiken — köproblemen syns alltså där rapporteringen är ett lagkrav, men väntetiden väljer de att inte visa. Störst är kontrasten i Stockholm (291 ej verkställda beslut, ingen redovisad väntetid), Göteborg (263), Sandviken (132) och Malmö (91).

Det viktigaste rådet är att ansöka i tid — väntetiden räknas från ansökningsdatumet, så varje vecka man skjuter upp ansökan läggs ovanpå kommunens kö. Vänta inte tills situationen är akut: en ansökan kan lämnas in när behovet börjar synas, och ett beviljat beslut ger rättigheter.

Om kommunen beviljat plats men inget erbjudande kommer inom tre månader gäller reglerna om ej verkställda beslut — kommunen måste då rapportera det till IVO, Inspektionen för vård och omsorg, och du kan trycka på. Vår guide om att ansöka om äldreboende går igenom hela vägen från ansökan till inflyttning, och guiden om anhörigas rättigheter och stöd från samhället beskriver vad du kan kräva medan ni väntar.

Du har också rätt att tacka nej till ett erbjudande som inte passar utan att ärendet avslutas — beslutet står kvar och kommunens skyldighet att verkställa det finns kvar.