När en kommun beviljar plats på äldreboende ska beslutet verkställas inom tre månader. Ändå väntade tusentals äldre längre än så under 2025 — oftast för att platserna helt enkelt inte finns. Här är siffrorna, kommun för kommun.
≈ 7 100
beslut inom äldreomsorgen ej verkställda i tid (2025)
73 %
av dem gäller plats på äldreboende
72,1 mnkr
i sanktionsavgifter fakturerade kommunerna (2024)
Kön som inte kallas kö
Ett ”ej verkställt beslut” betyder att kommunen redan har sagt ja — biståndshandläggaren, kommunens tjänsteperson som utreder och beslutar om äldreomsorg, har beviljat plats på särskilt boende, som är myndigheternas namn på äldreboende — men att beslutet ändå inte genomförts inom tre månader räknat från beslutsdatumet. ”Verkställa” är juristspråk för att genomföra på riktigt: att en plats faktiskt erbjuds och flytten blir av. Då måste kommunen rapportera det till IVO, Inspektionen för vård och omsorg, och fortsätta rapportera varje kvartal tills personen faktiskt flyttat in. Även avbruten verkställighet räknas: den som haft en plats men stått utan i mer än tre månader ska också rapporteras. Det är den verkliga kösiffran: människor som enligt kommunens eget beslut behöver en plats, men inte får någon. En kommun som dröjer för länge kan dömas av förvaltningsrätten att betala en särskild avgift — 2024 fakturerades kommunerna sammanlagt 72,1 miljoner kronor.
IVO delar in orsakerna i tre kategorier — hos kommunen (t.ex. personalbrist), utanför kommunen (framför allt platsbrist) och hos den enskilde. Mer än 85 procent av fallen beror på platsbrist. Men notera: att tacka nej till ett erbjudande avslutar INTE ärendet. Den som tackar nej för att hen väntar på ett specifikt boende — kanske det nära barnen, eller där maken redan bor — fortsätter att räknas som ett ej verkställt beslut, under orsaken ”specifika önskemål”. Siffrorna på den här sidan omfattar alltså både dem som väntar på en anvisad plats som inte finns, och dem som väntar på det boende de själva valt.
Det här är inte samma sak som den ”vanliga” väntetiden till äldreboende. Vägen dit har tre steg som ofta blandas ihop: först utredningstiden (från ansökan till beslut), sedan väntetiden från beslut till erbjuden plats — och sist den grupp som väntat mer än tre månader efter beslut, vilket är vad som syns här. EVB-siffrorna är alltså toppen av isberget, inte hela kön.
Så ser köerna ut i landet
I de kommuner som rapporterat gällde 5 069 ej verkställda beslut plats på särskilt boende under 2025, upp från 4 927 året innan. Kontexten är dyster: 117 av 290 kommuner uppger själva att de har underskott på platser i särskilt boende (Boverkets bostadsmarknadsenkät 2026) — samtidigt som 80+-gruppen växer i varje kommun i landet.
Siffrorna fångar inte allt: 74 kommuner saknar uppgift hos IVO för 2025, så den verkliga rikssiffran är sannolikt högre. Ett tomt fält i tabellen nedan betyder att uppgift saknas — inte att kön är noll.
Flest ej verkställda säbo-beslut 2025
- 1Stockholm291(2024: 262)
- 2Göteborg263(2024: 245)
- 3Linköping212(2024: 173)
- 4Örebro168(2024: 61)
- 5Kungsbacka158(2024: 93)
- 6Sandviken132(2024: 177)
- 7Malmö91(2024: 53)
- 8Halmstad90(2024: 120)
- 9Västerås90(2024: 39)
- 10Östersund84(2024: 88)
Längst medianväntetid för ej verkställda beslut (månader, 2025)
- 1Herrljunga27
- 2Nykvarn23
- 3Mullsjö21
- 4Bräcke16
- 5Värnamo16
- 6Hultsfred12
- 7Sorsele12
- 8Älmhult12
- 9Alingsås11
- 10Götene11
Medianväntetiden räknas bara på de beslut som INTE verkställts i tid — det är alltså hur länge de som hamnat i kläm faktiskt väntar. Även i storstäderna är medianen runt sju månader.
Hela tabellen: alla 290 kommuner
Kolumnen ”Per 1 000 inv. 80+” sätter köerna i proportion till hur många äldre som bor i kommunen, så att små och stora kommuner går att jämföra rättvist — 291 ej verkställda beslut i Stockholm är i förhållande till folkmängden inte samma sak som 132 i Sandviken. Medianväntetiden gäller de beslut som inte verkställts i tid: hälften har väntat kortare, hälften längre.