Guide – Så köper du kryptovalutafonden Crypto20

 

I ett tidigare inlägg skrev jag om kryptofonden Crypto20. Då fanns den inte tillgänglig för handel men sedan mitten av januari går det att köpa den.

 

 

 

 

Crypto20 är alltså en passivt förvaltad kryptofond innehållandes de för stunden 20 största kryptovalutorna. Med största menas de med störst marketcap eller största värdet av tillgångarna. Att den är passivt förvaltad innebär att Crypto20 rebalanserar innehållet i sin fond varje vecka beroende på vilka 20 kryptovalutor som just då har störst marketcap. Ingen hänsyn tas till vilken krypto som har bäst framtidsutsikter eller andra parametrar. Detta kan vara både en fördel och en nackdel. Fördelen är att kostnaden för fonden hålls nere då man inte behöver någon betald analytiker för att genomföra rebalanseringarna. Nackdelen är som sagt att ingen analys av marknaden görs och fonden enbart tar hänsyn till marknadsvärdet på kryptovalutan i fråga.

 

Man kan säga att man egentligen investerar i kryptomarknaden som helhet. Ökar värdet  på marknaden stiger fonden i värde och vice versa. Genom att det ingår 20 kryptovalutor i fonden behöver man inte heller tänka på att satsa på “rätt häst”. Historiskt har det inträffat att vissa coins stiger väldigt mycket relativt andra under en period. Är man innehavare av fonden är chansen god att man får del av dessa uppgångar.

 

 

 

 

Jämför man utvecklingen för Crypto20 (C20) med Bitcoin ser man att utvecklingen varit bättre för C20. Naturligtvis finns det inga garantier för att det kommer fortsätta vara så för alltid men jag gillar skarpt idéen med att ta ett bet på hela kryptomarknaden då jag tror att vi har stor potential kvar i den.

 

 

 

 

 

För tillfället ingår ovanstående kryptovalutor i fonden. Varje vecka rebalanseras som sagt fonden och regeln är att ingen krypto får ha mer vikt än 10% av innehavet. Skulle någon av valutorna rusa och t ex gå upp till 20% av fondens innehav tas det hand om i nästa veckas rebalansering och en försäljning av valutan i fråga kommer ske ner till 10% av fondens innehav igen.

 

 

 

Hur gör man för att handla den?

 

 

För det första, det går inte att handla den här fonden hos din nätmäklare/bank. Du kan inte hitta den på Avanza, Nordnet mm. För att investera i Crypto20 måste du först köpa Bitcoin (BTC) eller Ether (ETH) som du sedan använder för att köpa C20.

Det gör det så klart lite svårare men jag har skrivit en guiden om att handla Bitcoin här och har man väl gjort det så följer man bara tillvägagångssättet nedan.

 

 

 

 

Fondandelarna man köper när man investerar i Crypto heter C20. Det finns 40,56 miljoner C20, no more no less. Värdet på en C20 fås genom att man tar hela fondens värde (f n 75,5 miljoner dollar) dividerat med antalet C20 (40,56 miljoner)=1,86 dollar.

 

En investering i Crypto20 innebär alltså att man köper en eller några av dessa 40,56 miljoner existerande C20-tokens. Eftersom det finns ett ändligt antal av dessa tokens får man räkna med att priset för en C20 kan ligga över det egentliga värdet på en C20 helt enkelt för att det är en bristvara.

 

 

C20-tokens kan för närvarande handlas på följande handelsplatser (exchanges): HitBTC, Bibox, IDEX samt EtherDelta. Själv använder jag Bibox då jag gillar deras handelsapp samt att jag upplevde strul med HitBTC då C20 skulle lanseras hos dem.

Om du använder min länk för att registrera dig på Bibox stödjer du min blogg. Det kostar dig ingenting men jag får en belöning för det. Använd isf denna länk: https://www.bibox.com/login/register?id=11138600&lang=en

 

 

 

 

Så här ser sidan ut när du ska registrera dig. Välj användarnamn, skriv in ett lösenord, repetera samma lösenord och tryck “Click to pass”. Sedan är det bara att klicka på sign in.

 

 

 

 

Mitt råd är att gå in på Security setting och höja din säkerhet. SMS Authentication fungerar inte i Sverige så hoppa över det och aktivera Google Authentication , Two-factor Authentication samt Funds Password.

Dessa säkerhetshöjande åtgärder kommer göra att du förutom login/password måste ange Google Authenticationkoden för att logga in. Funds password gör att du dessutom måste skriva in ännu ett lösenord för att flytta på tillgångar. Allt detta gör det oerhört mycket svårare för en obehörig att hacka ditt konto.

 

 

 

 

 

Ovan ser du huvudsidan på Bibox. Se till att den amerikanska flaggan är invald uppe till höger för att få texten på engelska. Tryck sedan på Funds till höger i den översta menyraden.

 

 

 

 

Där väljer du Deposit för att få adressen till kontot på Bibox för att överföra de Bitcoin eller Ethereum du har för att kunna köpa C20-tokens. Gör överföringen från din hardwallet, softwallet eller exchange och vänta på att dina coins visas under Balance.

Klicka därefter på Token Trading till vänster i översta menyraden.

 

 

 

 

För handla C20 trycker du på den text under Bibox-loggan uppe till vänster där det står C20/BTC. Förmodligen står det något annat där första gången du öppnar rutan men vad du gör är att skriva C20 i rutan med ett förstoringsglas. Därefter borde det se ut som på bilden ovan. Klicka på texten C20/BTC som står till höger om den gråa stjärnan.

 

 

 

 

Nu kommer sidan för handel upp. Enkelt förklarat ser du köp/säljkurser till vänster. I mitten visas en graf över kurser/volymer. Därunder finns menyn för att köpa/sälja. Till höger visas senaste avslutningskurser.

 

 

 

 

 

När du vill lägga en köporder skriver du först i hur många BTC du är beredd att betala för en C20 i “Price”-fältet.

Därefter fyller du i hur många C20 du vill köpa, t ex 100 i “Amount”-fältet.

Till sist klickar du på LIM Buy (LIM Buy= du anger vilket högsta pris du är beredd att betala. Om/när säljpriset når det pris du vill betala sker det ett avslut).

 

Här blir det kanske lite krångligt… Eftersom vi längre upp såg vad en C20 borde vara värd i dollar men när man ska handla ser priset i BTC istället kan det vara svårt att relatera till vilket pris man faktiskt betalar. Som tur är får vi lite hjälp genom att titta strax under “Price”-fältet. Där står det nämligen ungefär hur många dollar man bjuder per C20. I exemplet ovan bjuder vi ca 2,39 dollar för en C20. Det är vad säljarna vill ha just nu.

 

När du handlat färdigt kan du trycka på “Funds” till höger i den övre menyn och där ser du dina nyköpta C20.

 

 

 

 

Det är så här det går till att handla kryptovalutafonden Crypto20. Är det simpelt? Nej, men med guiden ovan borde de flesta kunna handla. Har du några frågor är du välkommen att ställa dem i kommentarsfältet nedan så hjälper jag till.

Är det någonting man ska äga förutom Bitcoin så är det C20. Du får del av de 20 största kryptovalutorna utan att behöva sätta dig in i vilka de är. Andelarna är begränsade vilket borgar för att de blir eftertraktade. Framförallt är det enkelt att ta del av kryptomarknaden som helhet.

 

Återigen, bestämmer du dig för att handla på Bibox så använd gärna min länk: https://www.bibox.com/login/register?id=11138600&lang=en

 

 

 

 

 

Snabbt om BTC-raset

 

Idag har alla kryptovalutor fallit kraftigt. Bitcoin har gått ner knappt 20%.

 

På kort sikt kommer förmodligen osäkerheten hålla i sig. Jag har kvar min investering i riktiga Bitcoin men har sålt alla XBT-cert.

Bitcoin har under flera tillfällen fallit kraftigt men återhämtat sig. Det tror jag kommer hända även den här gången. Dock vill jag inte vara fullinvesterad under en nedgång i BTC och väljer således att sälja certifikaten.

 

 

 

 

Det jag vill se innan jag tror trenden har vänt uppåt igen är att kursen lyckas hålla sig ovanför den röda linjen i grafen. Får vi ett genombrott kommer jag köpa tillbaka certifikaten. Annars håller jag mig utanför.

 

 

 

 

Var hittar man kryptoinfo?

 

Var hittar man relevant information om kryptovalutor?

Det finns oändligt antal sidor på internet och ett antal tidningsartiklar som skriver om Bitcoin, blockkedjor och andra kryptovalutor. Många bara återupprepar det som skrivits på andra sidor, några producerar bra info och vissa få är ute efter att lura dig på personuppgifter för att kunna stjäla från dig.

 

 

När jag letar efter information vill jag ha många åsikter om ämnet i fråga. Risken med att förlita sig på något där endast en sida gör sig hörd är uppenbar. Jag vet, jag gjorde det misstaget under många år som ägare av Fingerprintaktien (läs mer här).

Det finns ett namn för det fenomenet, confirmation bias. Det är när man söker information som bekräftar den inställning man redan har till något. I mitt fall sållade jag bort allt som lät negativt för det passade inte in i bilden av hur jag ville det skulle vara. Resultatet blev att jag missade alla varningssignaler som fanns, det fanns många, och behöll Fingerprint under det mesta av nedgången.

 

 

Hur enkelt det än låter är det viktigt att kämpa för att inte lockas in i confirmation bias-träsket. Det kan vara svårt, speciellt under den senaste tiden med den fantastiska uppgången inom kryptovärlden. Även om jag tror på Bitcoin som en revolutionerande teknik får jag aldrig upphöra att ha ögonen öppna för händelser som kan förändra den bilden. Det bästa sättet är att lyssna på de röster som med underbyggda argument visar på svagheter som finns eller kan dyka upp. De som slänger ur sig att Bitcoin är lika hysteriskt som tulpanlöksbubblan på 1600-talet och inte ger mig några vidare argument om varför är inget att lyssna på då de också lider av confirmation bias fast en negativ sådan.

 

 

 

 

En naturlig plats där många åsikter får komma till tals är på olika forum på nätet. Nästan alla är på engelska men det finns ett dedikerat kryptoforum på svenska som jag hittat den här hösten. Forumet finns på www.kryptovalutor.com. Det finns både nybörjare och gamla rävar där och är man inte rädd för att ställa frågor kan man få svar på det mesta.

 

 

En annan informationskälla är olika konton på Twitter. Jag följer ett antal personer där och om du går in på min Twitterprofil @tillslut så kan du se vilka jag följer.

 

Till sist finns det också ett antal bloggar som t ex Traderschoice och Peter L Brandt.

 

 

Många gånger får man helt olika budskap om de ämnen man söker information om. Det är nödvändigtvis inte av ondo då man själv tvingas ta ett beslut om ställningstagande. Min erfarenhet är att det aldrig går att rygga någon enskild individ och tro man själv ska nå samma framgång bara för att den personen gjort det. Genom att själv göra sin läxa står man bättre rustad när beslut måste tas. Forewarned is forearmed!

 

 

 

 

 

Bitcoins problem

 

Just nu upplever användarna av Bitcoin ett av de problem som behöver lösas om det fortfarande ska vara rimligt att använda Bitcoin som betalningsmedel. De som köper för att undvika inflationen hos “vanliga” pengar och således bara håller på sina BTC berörs inte lika mycket.

Jag pratar om transaktionsavgiften, transaction fee.

Vid mindre summor har den stigit till den nivå att kostnaden för överföringen är högre än värdet på de Bitcoin man flyttar. Det här beror delvis på att värdet på Bitcoin har stigit så explosionsartat. De miljondels dollar det kostade när Bitcoin var värd 1 dollar har växt till bra mycket större nu när en Bitcoin kostar allt mellan 13-19000 dollar.

 

 

Hur fungerar transaktionsavgiften?

Vi tar det från början. Som nämnts i tidigare inlägg samlas alla transaktioner som görs i Bitcoin ihop i block. Blocken är ett slags register över transaktioner. Varje block som skapas verifierar dessutom tidigare block. Det här gör att ingen kan gå in och manipulera tidigare block för att t ex skriva in transaktioner som inte förekommit. Skulle detta ske kommer det felaktiga blocket inte accepteras i blockkedjan. Den här processen gör också att alla transaktioner som skett sedan block ett är inskrivna i blockkedjan och går att se.

 

Vem skapar blocken?

De skapas genom en slags tävling där “miners”, grupper som innehar för ändamålet kraftfulla datorer, löser komplicerade matematiska problem. Den miner som först löser problemet får verifiera och skapa det block som kommer härnäst i blockkedjan. Som belöning för detta får minern ett antal Bitcoin. Dessa Bitcoin har alltså inte funnits innan utan “bryts” när blocket skapats. Hittills har ca 16 av 21 miljoner Bitcoin tagits fram på detta sätt. Att erhålla nya Bitcoin för den insats i form av elkostnader och köpet av datorutrustning är ett incitamentet för att utföra mining.

Eftersom det en dag inte kommer finnas fler Bitcoin att bryta (max antal Bitcoin som kommer existera är 21 miljoner) måste det finnas ett annat incitament för att skapa och verifiera block. Det är transaktionsavgifterna. Alla som gör transaktioner får betala en avgift och när dessa samlas ihop i ett skapat block får den vinnande minern alla transaktionsavgifter som användarna betalat in. Det här förfarandet kallas “proof of work”, alltså det utförs ett arbete (lösa matematiskt problem) och vinnaren får allt.

 

Nu kommer vi in på lite matematik, häng med!

Som tidigare nämnts är den största storleken på ett block inom Bitcoin 1 MB. 1 MB är lika med 1 miljon bytes och det här är intressant för den som är miner. En miner vill nämligen ha så mycket betalt per byte som möjligt. Men för dig som är användare av Bitcoin är det mer intressant vilken din totala transaktionsavgift blir, du bryr dig inte lika mycket om vad kostnaden per byte är.

Det är här vi kommer till vad Bitcoins problem är just nu. Det är nämligen så att i sin nuvarande form klarar Bitcoinnätverket av 7 transaktioner per sekund. Eftersom trycket är högt nu pga att många vill köpa/sälja/flytta sina Bitcoin läggs transaktionerna på kö.  Och då miners vill ha så mycket betalt som möjligt kommer de prioritera att verifiera de transaktioner som betalar högst transaktionsavgift. Lagen om tillgång och efterfrågan gör då att priset på transaktionerna stiger. Det går att välja vilken avgift man vill betala för en transaktion, den som inte har bråttom kan välja att betala en låg avgift per byte medan den som snabbt vill göra en överföring kan betala en större avgift. Alla wallets stödjer inte den här funktionen utan betalar per automatik den höga transaktionsavgiften vilket bidrar till prisökningen.

Som du kan se i figuren har priset för en byte ökat mångfaldigt. Konsekvensen av det här är att det blir orimligt dyrt att skicka mindre summor Bitcoin. En medelstorlek för en transaktion ligger på 226 bytes. Avgiften för en transaktion har alltså stigit från ca 10 satoshi (0.0000010 BTC) till över 350 satoshi. Med ett pris på ca 15000 dollar för en Bitcoin kan det alltså kosta 350*226=79100 satoshi eller ca 118 dollar för en transaktion. Det är över 1000 kronor! Naturligtvis ohållbart att betala en så hög avgift för att göra en transaktion.

 

 

Den här kön av transaktioner som ännu inte blivit verifierade kallas för Mempool.

Man kan ovan se hur Mempoolen (kön av transaktioner) fyllts upp till bredden. Så länge Mempoolen är så här fylld kommer transaktionsavgifterna vara höga. De som valt att betala låga fees kan å andra sidan få vänta flera dagar innan transaktionen verifieras.

 

Vad finns det för lösningar på det här?

Förutom att manuellt ställa in vilken avgift per byte man är beredd att betala (om alla skulle välja låg avgift sjunker priset eftersom miners inte skulle ha någon högbetalare att tjäna på) finns det inga omedelbara lösningar. Som sagt stödjer inte alla wallets detta men min Ledger Nano S gör det.

 

 

 

På sikt finns det åtgärder som kan vidtas för att effektivisera men de kräver konsensus. Det här är Bitcoins styrka och svaghet. Ingen kan tvinga Bitcoinnätverket till något utan att ha majoriteten med sig men det tar tid när något ska implementeras.

Åtgärderna är tex större blockstorlek, något som Bitcoinnätverket sade nej till så sent som för några veckor sedan (Segwit2x). Med tanke på den nuvarande ohållbara situationen är det inte otänkbart att det kan bli aktuellt i alla fall.

En annan lösning är Lightning Network, en teknik där transaktioner man gör med en motpart buffras innan någon utlösande faktor gör att den verifieras på blockkedjan. Enkelt förklarat skulle det kunna se ut så här: Om du köper kaffe för Bitcoin på Starbucks flera gånger i veckan skulle man via Lightning Network kunna ordna så att det först efter du har köpt tio (eller femtio) kaffe skickas en transakti0n till blockkedjan. Under tiden reserveras dock dina betalningar så att du inte kan övertrassera ditt Bitcoinkonto.

 

 

Lösningar finns alltså men kan dröja och under tiden straffas Bitcoinanvändarna hårt med höga avgifter. Om Bitcoin ska bli användarvänligt måste det här fixas så snart som möjligt. Min tro är att utvecklarna ser problemet och kommer agera, hoppas det inte tar för lång tid.

 

 

UPPDATERING 180103: Dagarna före jul verkar ha varit toppen på de dyra transaktionsavgifterna. Som vi kan se är vi nu nere på rimliga fees på ca 50-75 satoshi/byte.

 

Några av anledningarna till att avgifterna minskat sägs vara att fler användare flyttat sina Bitcoin till wallets som stödjer Segwit (alltså inte Segwit2X). Segwit-tekniken reducerar kort sagt antalet bytes som ingår i en transaktion och gör därmed att fler transaktioner får plats i ett block. Reducerade bytes gör att transaktionsavgiften för oss användare sjunker. Segwit infördes som en soft-fork och därför kan man lugnt flytta sina Bitcoin till en Segwit-adress. På min Ledger Nano S-wallet kan jag välja att placera mina Bitcoin på en Segwit- eller Legacy-adress (Legacy är alltså en adress som inte stödjer Segwit). Det finns inga nackdelar med Segwit så min rekommendation är att flytta dina Bitcoin dit, det har jag gjort.

 

Att investera i en kryptovalutafond

 

Det finns gott om kryptovalutor nu, drygt 1300 enligt wikipedia och det tillkommer fler hela tiden. Majoriteten av dessa är bara skräp och har tillkommit för att skaparna vill tjäna på en exploderande marknad. Ett fåtal har utkristalliserats som användbara och den lysande stjärnan enligt mig är Bitcoin. De samlade egenskaperna gör Bitcoin till den krypto jag vill behålla lång tid. Det betyder inte att det inte finns andra kryptovalutor jag skulle vilja äga. Problemet är att veta vilka man ska satsa på…

 

 

Jag är för diversifiering och det gäller också kryptovalutor. Hittills har det enda sättet att diversifiera varit att direkt köpa de kryptovalutor som man vill ha. Dock innebär det att man måste läsa på och sätta sig in vad de vill och gör. Det står i det s k Whitepaper som varje seriös kryptovalutas utvecklare skriver och publicerar.

Så här börjar Bitcoins whitepaper, skrivet av Satoshi Nakatomo.

 

Som tur är har jag hittat ett annat sätt att investera i kryptovalutor. Det finns en fond som heter Crypto20. Den investerar i de 20 mest värdefulla kryptovalutorna mätt i marknadsvärde. Ingen kryptovaluta får uppgå till mer än 10% av fondens tillgångar. Detta för att inte något tillgångsslag ska bli för dominerande. Ombalansering mellan tillgångarna sker veckovis automatiskt av fonden.

 

 

Så här ser fördelningen av fondens tillgångar ut just nu:

Som synes har Bitcoins kraftiga värdestegring gjort att den väger 13,7% av fondens värde. Den kommer således att viktas ned till 10% när den veckovisa ombalanseringen sker.

 

Fördelen med den här fonden är att du alltid är exponerad mot flera kryptovalutor vilket tillsammans med 10%-regeln gör att du får god diversifiering mot kryptomarknaden. Du hade behövt vara mycket påläst och aktiv med din handel för att uppnå samma balans.

 

 

Hur handlar man då denna fond?

Just nu, inte alls! Den här fonden kan man inte köpa på Avanza, Nordnet eller liknande. Den är nämligen byggd på en blockkedja, närmare bestämt Etheriumbaserad. Varje andel av fonden kallas en C20-token. En token (engelska) kan liknas vid en köp/säljbar enhet.

Det är inte så krångligt som det låter. Så här går det till…

Till att börja med måste du inneha en kryptovaluta, för närvarande fungerar Bitcoin, Ether och Litecoin. Dessa använder du för att köpa C20-tokens. Istället för att handla fonder på vanligt sätt där du betalar med t ex svenska kronor, använder du som sagt exempelvis Bitcoin.

Varje sådan här C20 har ett värde som man kan följa på hemsidan:

Det är på den vänstra sidan värdet per C20-token visas. När man vill sälja väljer man om man vill få betalt i Bitcoin, Ether eller Litecoin. Den kryptovaluta du valt kommer då skickas till din wallet. I stort sett fungerar den som en vanlig fond men eliminerar många mellanhänder vilket gör att kostnaden för fonden blir 0,5% årligen. Vad jag vet fins det inte heller några alternativ till denna fond ännu.

 

Vad menar jag med att den inte går att handla just nu?

Jo, sättet fonden har använt sig av för att skaffa kapital kallas ICO. Det står för Initial Coin Offering vilket innebär att Crypto20 erbjudit tidiga investerare C20-tokens mot ett fast pris. Investerarna står alltså för riskkapitalet i hopp om att värdet på dessa tokens ska stiga med tiden. Det här sättet är vanligt inom kryptovärlden och enligt vad jag tror kommer det också mer eller mindre ta över en del av den vanliga börsvärldens behov av kapital vid t ex nyemissioner.

Perioden för ICO:n är nu över. Ett antal C20 har skapats för kapitalet som investerarna stod för. Nu väntar man på att det ska ske en revision innan fonden kan handlas. Datumet är satt till senast 15 jan 2018 men Crypto20 själva säger att de ligger före tidtabell så det kan bli tidigare.

En viktig detalj är att det aldrig kan skapas fler C20 än som utgivits under ICOn. Det innebär att man slipper inflationen som utspädning ger. Detta är mycket positivt för köpare av fonden då den borttagna inflationsrisken är en av de saker som gör Bitcoin bra.

 

Jag har själv investerat i Crypto20 och ser fram mot utvecklingen. Den största risken som jag ser att någon av kryptovalutorna kan kollapsa och att det kan ta upp till en vecka innan ombalansering sker. Annars verkar det vara ett väldigt smidigt sätt att uppnå den diversifiering av kryptovalutor man önskar.

 

 

 

 

Guide – hårdvaruplånboken Ledger Nano S

I ett tidigare inlägg har jag skrivit om mjukvaruplånboken Exodus. Det är en app som installeras på din dator, du kan läsa om den här.

Nu tänker jag ta upp en ännu säkrare variant av förvaring, hårdvaruplånboken (eng. hardwarewallet). I och med att datorer kan drabbas av virus, program som avsöker knapptryckningar mm finns det en viss risk för att hackare kan komma över de koder de behöver för att stjäla kryptovalutor även från en mjukvaruplånbok. Vill man minimera risken för att detta kan ske bör man överväga att skaffa en hårdvaruplånbok.

De kan se lite olika ut men gemensamt är att det är en extern enhet som kopplas till en dator. Den jag har köpt och ska berätta om heter Ledger Nano S.

Hårdvaruplånböcker ska du endast köpa oöppnade nya och aldrig begagnade. Du vill verkligen inte att någon har preparerat enheten innan du använder den. Dagens skurkar kan vara mycket påhittiga.

Jag beställde min från www.ledgerwallet.com vilket är tillverkarens hemsida. Den kostar ca 1000 kronor och levereras efter ca en vecka.

 

Vad finns i boxen då? Låt oss se…

Förutom en sladd till datorn finns det en manual, ett pappersark för att skriva upp enhetens backupkoder samt själva hårdvaruplånboken. Den sista ser ut som ett USB-minne som kan fällas in i ett fodral.

På enheten som kopplas in med hjälp av USB-sladden finns en display och två knappar på övre långsidan som man använder för att kommunicera med enheten. Tack vare att Ledger Nano S har ett eget gränssnitt utanför datorn och skyddas med en PIN-kod kan du till och med använda den på en virusinfekterad dator.

Det du gör när du initierar enheten är att välja en PIN-kod som sedan måste anges varje gång du kopplar upp den mot din dator. Du kommer därefter få en serie unika backup-koder du skriver ner på det medföljande arket (eller på annat papper). Dessa koder är väldigt viktiga att spara på ett säkert ställe. Skulle du bli av med din Ledger Nano S är de koderna de enda sättet att återskapa de kryptovalutor du har på enheten.

 

Sedan är det dags att ladda hem ett program till din dator, Ledger Manager. Där kan du välja vilka kryptovalutor du vill kunna spara i din Nano S.

 

 

T ex kan du ladda ner Wallet för Bitcoin, ser då ut så här:

Här kan du se saldot, skicka och ta emot Bitcoin. Proceduren för detta liknar den i Exodus som jag beskrev här.

 

 

Fördelen med en hårdvaruplånbok är att du kan bära med den, använda den med flera datorer eftersom enheten är “hjärnan” och de program du installerar på datorn bara används för att visa data från enheten. Säkerhetsmässigt är detta ett steg upp från mjukvaruplånböcker och jag rekommenderar dig att skaffa en sådan här om du vill förvara kryptovalutor så säkert som möjligt.

 

 

 

Bitcoin – digitalt guld eller bubbla

När jag söker efter åsikter om Bitcoin ser jag ofta två vanliga sådana;

Bitcoin – det nya guldet! eller Bitcoin – bubblan som kommer spricka!

Innan jag kommenterar åsikterna vill jag berätta historien om Bitcoin.

 

I efterdyningarna av finanskrisen som uppkom 2008 då Lehman Brothers konkursade och hela världen drabbades av bankfrossa satt en person känd som Satoshi Nakamoto och skissade på ett betalningssystem där ingen enskild aktör kan bestämma över eller påverka systemet. Satoshi, som aldrig trätt fram och avslöjat sin identitet, såg framför sig att det viktigaste med betalningssystemet var att det var decentraliserat och globalt. På så sätt skulle aldrig en centralbank kunna manipulera valutan t ex genom att trycka nya pengar för att betala skulder. Jämför med exempelvis USA som har en enorm statsskuld, ca 20.4 triljoner dollar, och löser detta genom att trycka nya pengar för att betala denna. Det krävs inte mycket intelligens för att förstå att det här inte kan fortgå hur länge som helst. Vem vill i längden ha en valuta som blir mindre och mindre värd?

Namnet på valutan som används i betalningssystemet är Bitcoin och tekniken som ligger bakom kallas blockchain (se mitt inlägg om Blockchain här). Satoshi bestämde att det aldrig skulle finnas mer än 21 miljoner Bitcoin och detta är inskrivet i koden. Effekten av detta är att Bitcoin i motsats till andra valutor som drabbas av inflation (utspädning av värdet när det trycks nya pengar) kommer kännetecknas av deflation (värdet kommer öka eftersom tillgången på Bitcoin är begränsad). Jag skriver kommer att eftersom antalet Bitcoin som är framtagna nu ligger på ca 16,5 miljoner st. Produktionen av Bitcoin sker genom att datorkraft upplåts till att kontrollera äktheten på de block som finns i blockkedjan. Som belöning för detta arbete erhålls Bitcoin och det beräknas att den slutliga summan av 21 miljoner Bitcoin kommer vara framtagna år 2040.

Eftersom Bitcoin kommer vara en ändlig resurs p g a det maximala antalet kan man därför likna den vid digitalt guld. Fördelen med Bitcoin är att den lätt kan användas till transaktioner och betalningar. En av de mest kända transaktionerna skedde i maj 2010 då en man vid namn Laszlo Hanyecz betalade 10000 Bitcoin för två pizzor. Då var värdet på dessa Bitcoin ca 25$, idag motsvarar detta 55 miljoner$!

Är då Bitcoin en bubbla som kommer spricka och bli värdelös? Det kan ingen svara på. Värdet på Bitcoin är vad du, jag och alla andra tycker den är värd.

Just nu ser vi en kraftig ökning av priset på Bitcoin, det drivs av flera faktorer; vissa ser det som värdebevarande i en värld där andra valutor är manipulerade av centralbankerna, vissa köper i spekulationssyfte och inte minst anar man att finansindustrin vill få in foten i denna nya marknad. Hoten som finns är många. Förbud och regleringar av Bitcoinhandel har förekommit och kommer säkert att återkomma, hittills har det bara lett till tillfälliga svackor varefter priset återhämtat sig och stigit då man sett att det inte går att stoppa Bitcoin. Hackerattacker har förekommit sedan Bitcoin skapades, hittills har ingen kunnat hacka Bitcoin men däremot en del Exchanges som är handelsplatser för Bitcoin. Krypteringen är helt enkelt för stark för att hackas än så länge. I framtiden kommer dock quantum computing , otroligt kraftfulla datorer, kunna utgöra ett hot.

Till slut vill jag nämna risken med s k forks, uppdelningar av blockkedjan. Om användarna av Bitcoin inte kommer överens om hur förändringar av Bitcoinkoden ska ske kan det leda till nya avknoppningar av Bitcoinkedjan. Man kan säga att Bitcoin celldelar sig i nya av varandra oberoende kedjor. Detta gör att respektive kedja vid delningen kommer ha olika värde.

I november 2017 talas det om att en fork kommer inträffa. Potentiellt kan man då råka ut för att den gamla kedjan, som kallas Bitcoin, tex representerar 60% av värdet på Bitcoin och den nya kedjan ,kallas preliminärt Segwit 2X, representerar 40% av värdet. Sitter man med 1 Bitcoin kommer man efter forken erhålla 1 Bitcoin samt 1 Segwit 2X. Värdet av båda coins kommer motsvara 100% av vad din Bitcoin var värd innan delningen. Sådana här forks gynnar inte användarupplevelsen och kommer eventuellt påverka priset negativt.

 

 

Summa summarum är min åsikt att Bitcoin är digitalt guld. På kort sikt kan prisnedgångar förekomma men min övertygelse är att på längre sikt kommer vi se mycket högre pris på Bitcoin.