Vad är pengar? – Fiatpengar

Det här är det första inlägget i en serie om vad pengar egentligen är. Det är nämligen inte så självklart…

 

fiat-pengar
Bild från The Policy

Fiat

Namnet kommer inte från den italienska biltillverkaren även om kvalitetsryktet kanske är detsamma 🙂

The term fiat derives from the Latin fiat (“let it be done”) used in the sense of an order, decree or resolution.
Man skulle kunna översätta det med “Låt det bli gjort”, att man alltså bestämmer att så här är det!

De flesta valutor är Fiatpengar i det avseendet att de inte har ett inneboende värde. Exempel på dessa är Dollar, Euro, Svenska kronor, Yuan etc etc…
De har ett värde enbart därför att staten som som ger ut valutan säger att de har ett (värde). Ta en svensk hundralapp, vad ger den ett värde? Är det pappret det är tryckt på? Den konstnärliga utformningen? Varför är i så fall en 500-lapp mer värd än en 50-lapp?

Svaret är naturligtvis att det är för att Riksbanken och Staten säger att de här papperslapparna ska ha det värdet som är tryckt på dem.

Bakgrund

Fiatpengar har kommit att ersätta de pengar som en gång baserades på en råvara, till exempel guld, silver eller koppar. Sydafrikanska Krugerand innehåller guld och har således ett inneboende värde. Även svenska mynt har tidigare innehållit silver.
När valutan baserades på en råvara kunde den som ägde till exempel ett mynt med ädelmetall i alltid vara säker på att dennes pengar skulle fortsätta vara värda något.
Efter världskrigen där man fick uppleva hyperinflation, det vill säga att värdet på pengarna minskade i otrolig takt vilket ledde till att man tryckte upp nya med flera nollor bakom. Ett försök att motverka sådan inflation gjordes i USA mellan 1944-1971. Den så kallade Bretton-Woodsöverenskommelsen innebar att man fixerade värdet av 35 US Dollar till 1 uns guld. USA lagrade så mycket guld i sina reserver att man garanterade andra centralbanker att om de använde sig av dollar och en dag ville lösa in dollarsedlarna mot guld så var de garanterade att så skedde.

Det här systemet kollapsade 1971 under President Nixon som helt enkelt avslutade garantin om inväxling till guld. Sedan dess har pengars värde enbart garanterats av löften från stater och centralbanker. Det vill säga löftet om att “Jodå, de här papperslapparna ÄR faktiskt värda det vi säger”!

Se bilden nedan för att se hur dollarns ackumulerade inflation skenade!

Ack inflation USA
Bretton- Woodskollapsen är startskottet för skenande inflation

Inflation

Inflation är urholkning av pengars värde eller ska vi kanske säga utspädning av värdet? Om något har ett värde och man därefter trycker nya sedlar och mynt förutom de som redan existerar… då måste värdet hos de sedlarna minska. Därför kostade en glass två kronor för länge sedan och nu för tiden drygt tjugo. Inflation gynnar den som lånar pengar och missgynnar den som sparar. Man kan också säga att den som äger tillgångar som exempelvis fastigheter har en ganska stabil ekonomi eftersom mängden pengar som krävs för att köpa en fastighet ökar om inflationen ökar. Den som däremot sparar sina pengar kommer uppleva att de blir mindre och mindre värda med tiden.

Slutsats

Mot bakgrund av att Fiatpengar inte har ett eget värde inser man att det på sikt är dåligt att enbart ha sina tillgångar i sådana. Inflation och eventuella valutarörelser i relation till andra valutor kan göra att pengarna tappar i värde snabbt. Ett exempel är den svenska kronan som drabbats av båda de här effekterna. Att Riksbanken säger att inflationen är för låg beror på att de väljer att mäta inflationen där den är låg. Därför ingår inte bostads- och energipriser till exempel.

Jag själv tvivlar mer och mer på att människor i framtiden kommer acceptera Fiatpengar som det som på engelska heter Store of Value (SoV). Eftersom Fiat bygger på förtroende och centralbankerna inger allt annat än förtroende så är det enligt mig inget alternativ.

Fastighetsmarknaden

 

En viss sommarsättning har infunnit sig på börsen och på ett halvårs sikt är trenden negativ.

 

 

Dock är det här inte den enda nedgången man är utsatt för om man äger aktier på svenska börsen.

 

 

Ovan ser vi hur svenska kronan tappat mot Euro respektive Dollar. Det handlar om ca 10% vår valuta har försvagats. Har du alltså inte fått 10% mer i lön eller haft tillgångar som ökat motsvarande i värde under året är du alltså nettoförlorare. Vi börjar märka av det här som konsumenter via prishöjningar på varor.

 

 

Som investerare lever vi i en verklighet med negativa räntor vilket tvingar kapital bort från räntemarknaden till… Ja, vad? Aktiemarknaden är ingen dum gissning, uppgången vi sett sedan 2008 är turbomatad med billiga pengar. Billiga pengar betyder här att det kostar väldigt lite att låna. Se räntan nedan.

 

 

Fastighetsmarknaden är också uppumpad med billiga pengar. Man måste i princip varit född på 1970-talet eller tidigare för att ha varit aktiv på bostadsmarknaden OCH upplevt fallande fastighetspriser.

 

 

 

Var är då risken högst? Jag svarar utan tvekan bostadsmarknaden! Företagen på börsen har i stort kunnat försvara sitt värde med stigande vinster. Men bostadsmarknaden då? Att kvadratmeterpriset ökat enligt bilden ovan anser jag beror på en kombination av för litet utbud, billiga lån och amorteringsfrihet. Dock har pendeln börjat svänga åt andra hållet och av de tre nämnda har vi egentligen bara billiga lån kvar. När även lånen blir dyrare tror jag vi ser en rejäl sättning på bostadsmarknaden.

 

När sker då detta? -Ingen aning! Riksbanken sitter på stor makt här. Risken är att det kan ta lång tid under vilken bubblan blåses upp ytterligare. Så länge inflationsmålet ligger på 2% och de kriterier man mäter visar inflation under dessa 2% kommer Riksbanken fortsätta sin lågräntepolitik. Har vi rejäl otur sammanfaller räntehöjningen med en lågkonjunktur och vi får en situation där människor blir utan jobb samtidigt de sitter med högbelånade bostäder de inte har råd att ha kvar. Jag är orolig för det här scenariot och hoppas alla på allvar tar sig en funderare på vad som skulle hända om räntan går upp till 3-5%.