Hur värdera Bitcoin

Den eviga frågan,  hur mycket en bitcoin är värd, fortsätter ställas varje dag av människor som inte är övertygade bitcoinfantaster. Mitt svar brukar vara att den är värd det vi alla kommer överens om att den är värd. Men bitcoin är ju bara kod, den kan ju göras om och förbättras när som helst av någon annan. Då kommer ju den bitcoin vi känner till idag vara värd noll. Och det är sant!
Så vad är det då som ger bitcoin något värde alls? Jag vill påstå att det bland annat är nätverkseffekten, det vill säga hur många som använder bitcoin, som ger den ett värde. Skulle det bara vara jag och en till som vill använda den saknar den, för alla utom oss två användare, något som helst värde. Men är vi miljontals användare har den definitivt ett värde. Därför blir det svårt för en “ny” bitcoin att erövra världen. De försök som gjorts, bland annat hardforken Bitcoin Cash, har mer eller minde misslyckats och försvunnit.

Man behöver tänka större än det traditionella tänkandet som säger att det bara är fysiska föremål som t ex sedlar, guldtackor, fastigheter eller andelar i företag som kan vara värda något. ALLT kan ha ett värde. 

 value
Bild från Renita Kalhorn

 

 

Frågeställningen

Den nya frågeställningen som jag och andra börjar ställa oss är följande: Ska Bitcoin ses som valuta (Medium of exchange) eller ett ting som håller sitt värde (Store of value)?
För att förstå skillnaden mellan dessa två ger jag exempel:
Medium of exchange;
För att utföra transaktioner, t ex köpa en pizza, behöver jag en valuta som exempelvis dollar.
Store of value;
Om jag skulle bott i Venezuela vars valuta rasat de senaste månaderna, skulle jag vilja äga guld. Guldet bevarar sitt värde när valutan imploderar.

Bitcoin

Från början när bitcoin skapades var tanken att den skulle fungera som “peer-to-peer electronic cash” det vill säga som Medium of exchange (MOE). MEN det som skett i allt större skala de sista åren är att centralbankerna tryckt triljoner av nya pengar i sitt lands valuta vilket fått värdet av dessa att minska. Inte minst vi i Sverige har fått se den svenska kronan urholkas, bara i år har vi tappat 15% mot den amerikanska dollarn.
Med det sagt börjar det bli tveksamt om man vill använda sina bitcoin till att shoppa med. Eftersom bitcoins natur är deflatorisk (kan inte skapas mer än 21 miljoner BTC) tror jag att bitcoins framtid ligger i att vara en Store of value (SOV).
Jag handlar hellre med kronor eftersom jag vet att den valutan blir allt mindre värd hela tiden. Bitcoins värde består också i att alla valutor på sikt går ner.

Hur utvecklas transaktionerna i Bitcoin

För att undersöka huruvida det ligger något i att framtiden för bitcoin är SOV kan man ta en titt på antalet transaktioner som sker på Bitcoinnätverket.

antal transaktioner i BTC
Bild från Blockchain som visar antalet transaktioner

Vad man kan se är att transaktionerna har ökat under drygt ett år från mars 2018 tills för några månader sedan då trenden bröts och antalet transaktioner började trenda svagt nedåt. Detta är alltså antalet transaktioner som sker på blockkedjan. I och med Lightning Network infördes förra året så påverkas just transaktioner på blockkedjan. Lightning Network är alltså en “second-layer”-funktion som byggts på Bitcoin. Jag har skrivit om Lightning Network tidigare här.


För att förstå vad second-layer innebär kan man jämföra med internet. Internet är ett nätverk som kopplar ihop datorer och servrar över hela världen. Dock är det inte till så stort nöje för de flesta om man inte kopplar på second-layerfunktioner såsom mailprogram, webbläsare med mera. 
Vad Lightning Network gör är att förenkla och snabba upp överföringar som är återkommande. Om jag till exempel köper kaffe på Starbucks lite då och då och vill betala med bitcoin så öppnar jag en Lightning Network-kanal mellan mig och Starbucks. Därefter görs någon form av (elektroniskt) kontrakt upp som säger att jag kan handla si och så många kaffe innan betalningen skickas till Bitcoinnätverket. Detta innebär att transaktionsavgifterna blir lägre och trycket på blockkedjan minskar. 

Eftersom det kan ligga en hel del bitcoin lagrade i Lightning Network vilket drar ner antalet transaktioner på Bitcoinnätverket kan man också studera hur många Bitcoin som ligger låsta i  LN (Lightning Network):

 

 

Bitcoin låsta i LN

Även den här grafen följer i viss mån den förra bilden. Det är svårt att säga exakt vad det beror på. T ex har priset på bitcoin ökat vilket skulle kunna förklara att man får mer per bitcoin vilket leder till att färre antal bitcoin behöver användas i handeln. Eller också är det så att fler är ovilliga att spendera sina bitcoin för att köpa saker utan hellre behåller dem för att man tror de kommer öka i värde.

 

Slutsats

Min personliga åsikt är att bitcoin ska ses som en SOV. I en värld där länders centralbanker tävlar om att minska värdet på sin valuta fyller bitcoin en funktion. Det är den försäkring man har mot inflation och andra åtgärder som berövar människor på sina pengar. Jag vill dock peka på att det är skillnad på pris och värde. Det värde bitcoin tillför genom att vara garantin mot inflation är stort. Priset på bitcoin däremot varierar väldigt mycket från månad till månad men är man långsiktig bryr man sig inte så mycket. Man vet att alla andra valutor går mot noll och det räcker för att jag inte vill ha mina tillgångar låsta i framförallt kronor!

Vågar du äga bank?

Inspirerad av en av de kanaler jag följer på YouTube (IvanonTech) började jag titta lite på värderingen av bankaktier.

Bank

Jag gillar inte banksektorn av flera olika anledningar. En av dem är att bankerna tillåter sig själva att ta risk på bekostnad av skattebetalare. I sin iver att maximera sin vinst under den senaste finanskrisen var t ex Swedbank dagar från att krascha på grund av risktagande i de baltiska länderna. Svenska staten gick då in med totalt 34 miljarder kronor för att få storbankerna på rätt köl. Pengar som vi skattebetalare fortfarande väntar på att få tillbaka…

Bankernas räddningspaket
Text från DI av Andreas Cervenka

Nåväl, att jag inte gillar banker har inte så mycket att göra med hur det gått för bankerna på börsen. Och här blir det intressant. Om man tittar på en graf som visar europeiska banker samkört ser man att kurserna idag är tillbaka där de var vid tidpunkten för finanskrisen. 

 

Europeiska banker
Bild från Welt

Aktuellt pris på en aktie brukar visa hur marknaden tror bolaget i fråga kommer prestera längre fram i tiden. Med andra ord tror man inte riktigt på en ljus framtid för den europeiska banksektorn. Inte så konstigt kanske då man räknar in italienska, grekiska och andra krisande banker. Men hur ser det ut i Sverige då?

 

 

Svenska banker

Svenska banker
Bild från Investing.com

I diagrammet ovanför ser vi utvecklingen för europeiska banker samlat i den blåfärgade grafen. Graferna ovanför den blå visar utvecklingen för de svenska storbankerna. Som synes ligger de väl ovanför genomsnittet, vissa av dem mycket över. 
Fram till 2010 följde kurvorna varandra men därefter drog de svenska bankernas utveckling uppåt.
Frågan jag ställer mig själv är: Är det uthålligt med så pass mycket högre värdering för de svenska bankerna jämfört med det europeiska genomsnittet?

Vill man jämföra bankers värdering med varandra är det relevant att använda ett nyckeltal som heter P/B (Price/Book value). Det visar hur mycket man betalar (Price) för bankens egna kapital (Book value). Ett värde på över 1 innebär att man värderar banken till över dess egna kapital och ett värde under 1 innebär att värderingen av banken görs till under eget kapital. Eget kapital är skillnaden mellan tillgångar och skulder.
Då tittar vi på svenska banker jämfört med grannarnas banker:

 

P/B banker
Bild från Börsdata

Alla de svenska storbankerna utom Nordea värderas högre än grannländernas banker.
Det som tål att tänkas på är om de svenska bankerna kommer närma sig genomsnittet eller om genomsnittet kommer närma sig de svenska bankerna???

Framtiden som jag ser den tillhör inte bankerna. Redan nu utmanas det statliga monopolet på pengar genom Bitcoin och den kommande Facebookbackade valutan Libra. De flesta av oss har bolån hos banken men våra tillgångar investerade överallt utom på bankkonton på grund av den låga räntan. Vissa banker tar till och med betalt för att kontoinnehavarna förvarar sina pengar på banken. Den låga räntan gör också att många tillåter sig själva att låna mycket mer än nödvändigt eftersom det är billigt.

cheap

Vi använder alltså banker för att låna, inte för att vi vill förvara våra tillgångar där. Alla övriga “banktjänster” görs bättre hos andra aktörer. Betalningar via VISA eller Mastercard, investeringar via Nordnet eller Avanza. På sikt är inflationen och låga räntor ett problem för bankerna. De lånar ut pengar på längre tid (vid bolån) men när väl pengarna är återbetalda är de mycket mindre värda än vid utlåningstillfället. 
Jag kan helt enkelt inte se någon anledning till att äga banker, i varje fall på längre sikt. Jag tror också att det är de svenska bankerna som kommer närma sig det europeiska genomsnittet och inte tvärt om. 

Jag vågar inte äga banker, gör du?

 

citat Anders Borg
Citat av Anders Borg om den senaste finanskrisen 2009

Vad är pengar? – Fiatpengar

Det här är det första inlägget i en serie om vad pengar egentligen är. Det är nämligen inte så självklart…

 

fiat-pengar
Bild från The Policy

Fiat

Namnet kommer inte från den italienska biltillverkaren även om kvalitetsryktet kanske är detsamma 🙂

The term fiat derives from the Latin fiat (“let it be done”) used in the sense of an order, decree or resolution.
Man skulle kunna översätta det med “Låt det bli gjort”, att man alltså bestämmer att så här är det!

De flesta valutor är Fiatpengar i det avseendet att de inte har ett inneboende värde. Exempel på dessa är Dollar, Euro, Svenska kronor, Yuan etc etc…
De har ett värde enbart därför att staten som som ger ut valutan säger att de har ett (värde). Ta en svensk hundralapp, vad ger den ett värde? Är det pappret det är tryckt på? Den konstnärliga utformningen? Varför är i så fall en 500-lapp mer värd än en 50-lapp?

Svaret är naturligtvis att det är för att Riksbanken och Staten säger att de här papperslapparna ska ha det värdet som är tryckt på dem.

Bakgrund

Fiatpengar har kommit att ersätta de pengar som en gång baserades på en råvara, till exempel guld, silver eller koppar. Sydafrikanska Krugerand innehåller guld och har således ett inneboende värde. Även svenska mynt har tidigare innehållit silver.
När valutan baserades på en råvara kunde den som ägde till exempel ett mynt med ädelmetall i alltid vara säker på att dennes pengar skulle fortsätta vara värda något.
Efter världskrigen där man fick uppleva hyperinflation, det vill säga att värdet på pengarna minskade i otrolig takt vilket ledde till att man tryckte upp nya med flera nollor bakom. Ett försök att motverka sådan inflation gjordes i USA mellan 1944-1971. Den så kallade Bretton-Woodsöverenskommelsen innebar att man fixerade värdet av 35 US Dollar till 1 uns guld. USA lagrade så mycket guld i sina reserver att man garanterade andra centralbanker att om de använde sig av dollar och en dag ville lösa in dollarsedlarna mot guld så var de garanterade att så skedde.

Det här systemet kollapsade 1971 under President Nixon som helt enkelt avslutade garantin om inväxling till guld. Sedan dess har pengars värde enbart garanterats av löften från stater och centralbanker. Det vill säga löftet om att “Jodå, de här papperslapparna ÄR faktiskt värda det vi säger”!

Se bilden nedan för att se hur dollarns ackumulerade inflation skenade!

Ack inflation USA
Bretton- Woodskollapsen är startskottet för skenande inflation

Inflation

Inflation är urholkning av pengars värde eller ska vi kanske säga utspädning av värdet? Om något har ett värde och man därefter trycker nya sedlar och mynt förutom de som redan existerar… då måste värdet hos de sedlarna minska. Därför kostade en glass två kronor för länge sedan och nu för tiden drygt tjugo. Inflation gynnar den som lånar pengar och missgynnar den som sparar. Man kan också säga att den som äger tillgångar som exempelvis fastigheter har en ganska stabil ekonomi eftersom mängden pengar som krävs för att köpa en fastighet ökar om inflationen ökar. Den som däremot sparar sina pengar kommer uppleva att de blir mindre och mindre värda med tiden.

Slutsats

Mot bakgrund av att Fiatpengar inte har ett eget värde inser man att det på sikt är dåligt att enbart ha sina tillgångar i sådana. Inflation och eventuella valutarörelser i relation till andra valutor kan göra att pengarna tappar i värde snabbt. Ett exempel är den svenska kronan som drabbats av båda de här effekterna. Att Riksbanken säger att inflationen är för låg beror på att de väljer att mäta inflationen där den är låg. Därför ingår inte bostads- och energipriser till exempel.

Jag själv tvivlar mer och mer på att människor i framtiden kommer acceptera Fiatpengar som det som på engelska heter Store of Value (SoV). Eftersom Fiat bygger på förtroende och centralbankerna inger allt annat än förtroende så är det enligt mig inget alternativ.

Fastighetsmarknaden

 

En viss sommarsättning har infunnit sig på börsen och på ett halvårs sikt är trenden negativ.

 

 

Dock är det här inte den enda nedgången man är utsatt för om man äger aktier på svenska börsen.

 

 

Ovan ser vi hur svenska kronan tappat mot Euro respektive Dollar. Det handlar om ca 10% vår valuta har försvagats. Har du alltså inte fått 10% mer i lön eller haft tillgångar som ökat motsvarande i värde under året är du alltså nettoförlorare. Vi börjar märka av det här som konsumenter via prishöjningar på varor.

 

 

Som investerare lever vi i en verklighet med negativa räntor vilket tvingar kapital bort från räntemarknaden till… Ja, vad? Aktiemarknaden är ingen dum gissning, uppgången vi sett sedan 2008 är turbomatad med billiga pengar. Billiga pengar betyder här att det kostar väldigt lite att låna. Se räntan nedan.

 

 

Fastighetsmarknaden är också uppumpad med billiga pengar. Man måste i princip varit född på 1970-talet eller tidigare för att ha varit aktiv på bostadsmarknaden OCH upplevt fallande fastighetspriser.

 

 

 

Var är då risken högst? Jag svarar utan tvekan bostadsmarknaden! Företagen på börsen har i stort kunnat försvara sitt värde med stigande vinster. Men bostadsmarknaden då? Att kvadratmeterpriset ökat enligt bilden ovan anser jag beror på en kombination av för litet utbud, billiga lån och amorteringsfrihet. Dock har pendeln börjat svänga åt andra hållet och av de tre nämnda har vi egentligen bara billiga lån kvar. När även lånen blir dyrare tror jag vi ser en rejäl sättning på bostadsmarknaden.

 

När sker då detta? -Ingen aning! Riksbanken sitter på stor makt här. Risken är att det kan ta lång tid under vilken bubblan blåses upp ytterligare. Så länge inflationsmålet ligger på 2% och de kriterier man mäter visar inflation under dessa 2% kommer Riksbanken fortsätta sin lågräntepolitik. Har vi rejäl otur sammanfaller räntehöjningen med en lågkonjunktur och vi får en situation där människor blir utan jobb samtidigt de sitter med högbelånade bostäder de inte har råd att ha kvar. Jag är orolig för det här scenariot och hoppas alla på allvar tar sig en funderare på vad som skulle hända om räntan går upp till 3-5%.