Bitcoin – snabbare, smidigare

 

 

 

 

Bitcoin som sådan har levt i en negativ trend sedan december 2017 men det betyder inte att det inte sker någon utveckling inom området.

 

En av de större händelserna är att antalet transaktioner gjorda med Lightning Network ökar. Det här är av betydelse då vi i vintras hade stora fördröjningar vid betalningar med Bitcoin beroende på gränsen för hur många transaktioner som får plats i varje block på blockkedjan. Detta drev kraftigt upp priset för transaktionerna, transaction fees.

För att friska upp minnet kan du läsa om blockkedjor här samt om problemet med transaction fees här.

 

Att Bitcoinnätverket hade problem med att hantera antalet transaktioner hade flera potentiella lösningar. En av dem var att öka storleken på blocken för att de skulle rymma fler transaktioner. Detta sätt röstades ner av användarna eftersom det skulle innebära en sämre decentralisering av nätverket. Bitcoins styrka är och har alltid varit decentralisering. En annan lösning var det som kallas Lightning Network (LN).

 

 

För att enkelt förklara hur LN fungerar kan man tänka sig följande:

Om jag handlat en kaffe från Starbucks med Bitcoin INNAN Lightning Network fanns hade jag betalat summan för kaffet, transaktionen hade skickats till blockkedjan för att där godkännas och verifieras. För detta hade jag fått betala en transaktionsavgift till den miner som minade (svengelska) blocket min transaktion gjordes i. Detta kallas för att transaktionen gjorts on-chain (skrivs direkt in på blockkedjan).

 

 

Om man som jag gillar kaffe och ofta handlar på Starbucks kan transaktionsavgifterna bli väldigt dyra eftersom alla transaktioner som görs med Bitcoin läggs i kö och de som är miners väljer att mina de mest lukrativa transaktionerna (de som väljer att betala högst transaktionsavgift). Väljer man att betala en låg transaktionsavgift kan det hända att ens betalning köas, ibland i flera dagar! Så var det faktiskt i december förra året. Så länge vill man inte stå inne på Starbucks och vänta 🙂

 

 

 

Därför skapade några utvecklare ett sätt att betala som låg off-chain. De öppnade helt enkelt en kanal mellan mig och Starbucks och sade, -Vi gör ett kontrakt som säger att du får handla tio kaffe hos oss och först efter det tionde köpet drar vi summan du är skyldig och skickar den till blockkedjan för godkännande och verifiering”.

 

Naturligtvis kan man ersätta innehållet i kontraktet från var tionde köp till annat, t ex att summan dras varje vecka. Effekten på sikt kommer göra att transaktioner med Bitcoin kommer ske snabbt och till låg avgift.

Antalet kanaler är i skrivande stund knappt 6000 och ökande.

 

 

Betydelsen av att det ska gå snabbt att göra en transaktion med Bitcoin kan inte nog betonas. Det behöver på sikt inte vara det billigaste sättet att överföra pengar men det måste vara smidigt och utan dröjsmål. I framtiden med stigande Bitcoinpris (ja, jag tror det) kommer det vara få transaktioner som görs vid kaffeköp. Det kommer finnas andra kryptovalutor till det. Däremot kanske man kan tänka sig att någon ska betala för en skeppslast med tusentals oljefat. Den typen av transaktioner tar idag tid och är kostsam. Bitcoin har möjligheten att vara det föredragna betalningssättet här.

 

 

 

 

 

 

Var hittar man kryptoinfo?

 

Var hittar man relevant information om kryptovalutor?

Det finns oändligt antal sidor på internet och ett antal tidningsartiklar som skriver om Bitcoin, blockkedjor och andra kryptovalutor. Många bara återupprepar det som skrivits på andra sidor, några producerar bra info och vissa få är ute efter att lura dig på personuppgifter för att kunna stjäla från dig.

 

 

När jag letar efter information vill jag ha många åsikter om ämnet i fråga. Risken med att förlita sig på något där endast en sida gör sig hörd är uppenbar. Jag vet, jag gjorde det misstaget under många år som ägare av Fingerprintaktien (läs mer här).

Det finns ett namn för det fenomenet, confirmation bias. Det är när man söker information som bekräftar den inställning man redan har till något. I mitt fall sållade jag bort allt som lät negativt för det passade inte in i bilden av hur jag ville det skulle vara. Resultatet blev att jag missade alla varningssignaler som fanns, det fanns många, och behöll Fingerprint under det mesta av nedgången.

 

 

Hur enkelt det än låter är det viktigt att kämpa för att inte lockas in i confirmation bias-träsket. Det kan vara svårt, speciellt under den senaste tiden med den fantastiska uppgången inom kryptovärlden. Även om jag tror på Bitcoin som en revolutionerande teknik får jag aldrig upphöra att ha ögonen öppna för händelser som kan förändra den bilden. Det bästa sättet är att lyssna på de röster som med underbyggda argument visar på svagheter som finns eller kan dyka upp. De som slänger ur sig att Bitcoin är lika hysteriskt som tulpanlöksbubblan på 1600-talet och inte ger mig några vidare argument om varför är inget att lyssna på då de också lider av confirmation bias fast en negativ sådan.

 

 

 

 

En naturlig plats där många åsikter får komma till tals är på olika forum på nätet. Nästan alla är på engelska men det finns ett dedikerat kryptoforum på svenska som jag hittat den här hösten. Forumet finns på www.kryptovalutor.com. Det finns både nybörjare och gamla rävar där och är man inte rädd för att ställa frågor kan man få svar på det mesta.

 

 

En annan informationskälla är olika konton på Twitter. Jag följer ett antal personer där och om du går in på min Twitterprofil @tillslut så kan du se vilka jag följer.

 

Till sist finns det också ett antal bloggar som t ex Traderschoice och Peter L Brandt.

 

 

Många gånger får man helt olika budskap om de ämnen man söker information om. Det är nödvändigtvis inte av ondo då man själv tvingas ta ett beslut om ställningstagande. Min erfarenhet är att det aldrig går att rygga någon enskild individ och tro man själv ska nå samma framgång bara för att den personen gjort det. Genom att själv göra sin läxa står man bättre rustad när beslut måste tas. Forewarned is forearmed!

 

 

 

 

 

Bitcoins problem

 

Just nu upplever användarna av Bitcoin ett av de problem som behöver lösas om det fortfarande ska vara rimligt att använda Bitcoin som betalningsmedel. De som köper för att undvika inflationen hos “vanliga” pengar och således bara håller på sina BTC berörs inte lika mycket.

Jag pratar om transaktionsavgiften, transaction fee.

Vid mindre summor har den stigit till den nivå att kostnaden för överföringen är högre än värdet på de Bitcoin man flyttar. Det här beror delvis på att värdet på Bitcoin har stigit så explosionsartat. De miljondels dollar det kostade när Bitcoin var värd 1 dollar har växt till bra mycket större nu när en Bitcoin kostar allt mellan 13-19000 dollar.

 

 

Hur fungerar transaktionsavgiften?

Vi tar det från början. Som nämnts i tidigare inlägg samlas alla transaktioner som görs i Bitcoin ihop i block. Blocken är ett slags register över transaktioner. Varje block som skapas verifierar dessutom tidigare block. Det här gör att ingen kan gå in och manipulera tidigare block för att t ex skriva in transaktioner som inte förekommit. Skulle detta ske kommer det felaktiga blocket inte accepteras i blockkedjan. Den här processen gör också att alla transaktioner som skett sedan block ett är inskrivna i blockkedjan och går att se.

 

Vem skapar blocken?

De skapas genom en slags tävling där “miners”, grupper som innehar för ändamålet kraftfulla datorer, löser komplicerade matematiska problem. Den miner som först löser problemet får verifiera och skapa det block som kommer härnäst i blockkedjan. Som belöning för detta får minern ett antal Bitcoin. Dessa Bitcoin har alltså inte funnits innan utan “bryts” när blocket skapats. Hittills har ca 16 av 21 miljoner Bitcoin tagits fram på detta sätt. Att erhålla nya Bitcoin för den insats i form av elkostnader och köpet av datorutrustning är ett incitamentet för att utföra mining.

Eftersom det en dag inte kommer finnas fler Bitcoin att bryta (max antal Bitcoin som kommer existera är 21 miljoner) måste det finnas ett annat incitament för att skapa och verifiera block. Det är transaktionsavgifterna. Alla som gör transaktioner får betala en avgift och när dessa samlas ihop i ett skapat block får den vinnande minern alla transaktionsavgifter som användarna betalat in. Det här förfarandet kallas “proof of work”, alltså det utförs ett arbete (lösa matematiskt problem) och vinnaren får allt.

 

Nu kommer vi in på lite matematik, häng med!

Som tidigare nämnts är den största storleken på ett block inom Bitcoin 1 MB. 1 MB är lika med 1 miljon bytes och det här är intressant för den som är miner. En miner vill nämligen ha så mycket betalt per byte som möjligt. Men för dig som är användare av Bitcoin är det mer intressant vilken din totala transaktionsavgift blir, du bryr dig inte lika mycket om vad kostnaden per byte är.

Det är här vi kommer till vad Bitcoins problem är just nu. Det är nämligen så att i sin nuvarande form klarar Bitcoinnätverket av 7 transaktioner per sekund. Eftersom trycket är högt nu pga att många vill köpa/sälja/flytta sina Bitcoin läggs transaktionerna på kö.  Och då miners vill ha så mycket betalt som möjligt kommer de prioritera att verifiera de transaktioner som betalar högst transaktionsavgift. Lagen om tillgång och efterfrågan gör då att priset på transaktionerna stiger. Det går att välja vilken avgift man vill betala för en transaktion, den som inte har bråttom kan välja att betala en låg avgift per byte medan den som snabbt vill göra en överföring kan betala en större avgift. Alla wallets stödjer inte den här funktionen utan betalar per automatik den höga transaktionsavgiften vilket bidrar till prisökningen.

Som du kan se i figuren har priset för en byte ökat mångfaldigt. Konsekvensen av det här är att det blir orimligt dyrt att skicka mindre summor Bitcoin. En medelstorlek för en transaktion ligger på 226 bytes. Avgiften för en transaktion har alltså stigit från ca 10 satoshi (0.0000010 BTC) till över 350 satoshi. Med ett pris på ca 15000 dollar för en Bitcoin kan det alltså kosta 350*226=79100 satoshi eller ca 118 dollar för en transaktion. Det är över 1000 kronor! Naturligtvis ohållbart att betala en så hög avgift för att göra en transaktion.

 

 

Den här kön av transaktioner som ännu inte blivit verifierade kallas för Mempool.

Man kan ovan se hur Mempoolen (kön av transaktioner) fyllts upp till bredden. Så länge Mempoolen är så här fylld kommer transaktionsavgifterna vara höga. De som valt att betala låga fees kan å andra sidan få vänta flera dagar innan transaktionen verifieras.

 

Vad finns det för lösningar på det här?

Förutom att manuellt ställa in vilken avgift per byte man är beredd att betala (om alla skulle välja låg avgift sjunker priset eftersom miners inte skulle ha någon högbetalare att tjäna på) finns det inga omedelbara lösningar. Som sagt stödjer inte alla wallets detta men min Ledger Nano S gör det.

 

 

 

På sikt finns det åtgärder som kan vidtas för att effektivisera men de kräver konsensus. Det här är Bitcoins styrka och svaghet. Ingen kan tvinga Bitcoinnätverket till något utan att ha majoriteten med sig men det tar tid när något ska implementeras.

Åtgärderna är tex större blockstorlek, något som Bitcoinnätverket sade nej till så sent som för några veckor sedan (Segwit2x). Med tanke på den nuvarande ohållbara situationen är det inte otänkbart att det kan bli aktuellt i alla fall.

En annan lösning är Lightning Network, en teknik där transaktioner man gör med en motpart buffras innan någon utlösande faktor gör att den verifieras på blockkedjan. Enkelt förklarat skulle det kunna se ut så här: Om du köper kaffe för Bitcoin på Starbucks flera gånger i veckan skulle man via Lightning Network kunna ordna så att det först efter du har köpt tio (eller femtio) kaffe skickas en transakti0n till blockkedjan. Under tiden reserveras dock dina betalningar så att du inte kan övertrassera ditt Bitcoinkonto.

 

 

Lösningar finns alltså men kan dröja och under tiden straffas Bitcoinanvändarna hårt med höga avgifter. Om Bitcoin ska bli användarvänligt måste det här fixas så snart som möjligt. Min tro är att utvecklarna ser problemet och kommer agera, hoppas det inte tar för lång tid.

 

 

UPPDATERING 180103: Dagarna före jul verkar ha varit toppen på de dyra transaktionsavgifterna. Som vi kan se är vi nu nere på rimliga fees på ca 50-75 satoshi/byte.

 

Några av anledningarna till att avgifterna minskat sägs vara att fler användare flyttat sina Bitcoin till wallets som stödjer Segwit (alltså inte Segwit2X). Segwit-tekniken reducerar kort sagt antalet bytes som ingår i en transaktion och gör därmed att fler transaktioner får plats i ett block. Reducerade bytes gör att transaktionsavgiften för oss användare sjunker. Segwit infördes som en soft-fork och därför kan man lugnt flytta sina Bitcoin till en Segwit-adress. På min Ledger Nano S-wallet kan jag välja att placera mina Bitcoin på en Segwit- eller Legacy-adress (Legacy är alltså en adress som inte stödjer Segwit). Det finns inga nackdelar med Segwit så min rekommendation är att flytta dina Bitcoin dit, det har jag gjort.

 

Bitcoinforkarna BCD och SBTC

Det var mycket prat om Segwit2X-forken för några veckor sedan. Den inträffade aldrig (vilket du kan läsa om här), men mer eller mindre i skymundan har två andra hard-forkar skett därefter. Om du vill läsa om vad en hard-fork innebär så har jag skrivit om det här.

De heter Bitcoin Diamond (BCD) samt Super Bitcoin (SBTC).

BCD forkades den 24e november och anses vara en “vänlig” fork, dvs den skapades inte för att konkurrera med Bitcoin utan för att skaparna enligt dem själva ser problem med BTC som de vill lösa.

De problem de anser Bitcoin ha är:

  • Otillräcklig sekretess för användarna. Detta vill man fixa genom kryptering.
  • Långsamma transaktionsverifieringar. För att lösa detta vill man öka blockstorleken från 1 till 8 MB vilket skulle göra att fler transaktioner ryms varje block.
  • För dyrt att köpa in sig i Bitcoin. Genom att tiofaldiga antalet tillgängliga coins från Bitcoins 21 miljoner till 210 miljoner vill man öka tillgängligheten. 170 miljoner av dessa BCD har gått till ägarna av befintliga BTC. Ägde man alltså 1 Bitcoin när forken skedde fick man 10 BCD (10 BCD för varje BTC). Resten (40 miljoner BCD) skulle de miners som verifierar BCD-blocken få i belöning.

 

Än så länge är det få wallets och exchanges som stödjer BCD och själva blockkedjan kommer inte vara operationell förrän sent i december. Tillsvidare får man avvakta och se vad som händer. Lyckas BCD kunna fungera som en självständig blockkedja kommer man så småningom kunna köpa/sälja coins.

 

 

 

 

 

SBTC formades den 12 december och anses också vara en vänlig fork. Här har utvecklarna fokuserat på egenskaper de vill se i Bitcoin men som inte finns ännu.

  • Smarta kontrakt, en egenskap som t ex Ethereum har. Mycket enkelt förklarat kan transaktioner utföras under vissa förutsättningar.
  • Lightning network, en teknik där transaktioner buffras, eller läggs på hög, tills en utlösande faktor gör att transaktionen genomförs.
  • Zero knowledge proof, ett sätt att gömma sin wallets adress när transaktioner genomförs.
  • Större blockstorlek, 8 MB istället för 1 MB.

 

Super Bitcoin kommer ges ut i 21,210,000 coins varav 210000 redan är framtagna till utvecklarna. Även här är det få wallets/exchanges som än så länge stödjer SBTC. Kvoten som utdelas till befintliga Bitcoinägare är 1:1, dvs en SBTC för varje BTC man äger.

 

 

Vad man bör lägga märke till är att det är fördelaktigt att vara ägare till riktiga Bitcoin pga avknoppningarna man får gratis. Äger man certifikat får man lita till certifikatutgivarens goda vilja och hoppas att de kompenserar en för det mervärde forkarna ger. Det viktiga är att man varit ägare av Bitcoin under den tiden forken skedde. Det är då inskrivet i blockkedjan och man kommer vid senare tillfälle kunna begära ut sina avknoppade coins, detta även om det förflutit flera år (såvida inte avknoppningen dött ut under tiden).

 

 

 

Guide – mjukvaruplånboken Exodus

Det är dags att prata mer om hur dina Bitcoins ska förvaras. Eftersom det tidigare hänt att exchanges blivit hackade och bestulna på sin kryptovaluta är det säkrast att inte förvara några större summor hos dem. Det bästa är att lägga över sina Bitcoins kryptonycklar på en hård- eller mjukvaruplånbok. Idag tänker jag ta upp mjukvaruplånboken.

Det finns flera att välja bland men en som är enkel att använda och som fungerar bra är Exodus. Du hittar den på www.exodus.io.

På hemsidan klickar du på “Download” och väljer sedan om du har Windows, Mac eller Linux. Programmet kommer sedan att installeras på din dator.

Exodus är en mjukvaruplånbok som kan förvara, ta emot och sända många olika (men inte alla) kryptovalutor. Du kan t o m växla mellan kryptovalutor inne i programmet.

När du öppnar upp Exodus ser det ut ungefär så här:

I menykolumnen till vänster ser du överst det totala värdet av dina kryptovalutor, under “Portfolio” finns en översikt över dina innehav. Som synes har jag bara Bitcoin i den just nu.

Klickar man på “Wallet” ser man alla transaktioner som gjorts för respektive kryptovaluta. Det finns också två knappar som heter “Send” och “Receive”. Det är dem man använder för att skicka och ta emot till sin wallet.

Inom blockkedjevärlden skickar man kryptovaluta till olika adresser. T ex har din Exodus en speciell adress för att ta emot Bitcoin. Det har även alla andras wallets och även exchanges som t ex Coinbase också. Det man gör när man vill skicka Bitcoin till någon ser ut så här:

Du fyller i den unika adress du vill skicka kryptovalutan till överst. VAR MYCKET NOGGRANN när du fyller i den! Skickar du fel får du inte tillbaka den. Därför är det smart att använda sig av copy/paste när adressen skrivs in.

Fyll sedan i mängden Bitcoin du vill skicka (du kommer se hur mycket det motsvaras i USD). Det finns även en transaktionsavgift för att skicka/ta emot och den presenteras också här. När allt är ifyllt klickar du “Send” och transaktionen är igång.

 

Att ta emot Bitcoin innebär att det skickas Bitcoin till den unika adress Exodus har. Den kan du se genom att klicka på “Receive”:

Det är här adressen kan ses.

Din adress bör du som sagt göra copy/paste på för att det inte ska bli fel. Du kan också använda QR-koden som också presenteras men det är inget jag använt.

Hur gör du om du vill överföra från t ex Coinbase till Exodus? Jo, först gör du en copy på din Bitcoinadress. Därefter surfar du in på Coinbase och trycker på “Accounts”:

Tryck därefter “Send” i din BTC wallet. Då dyker denna meny upp:

Gör sedan en paste på din Exodusadress i Recipientfältet, fyll i hur mycket du vill skicka och klicka på “Continue”. Transaktionen är på väg men det tar några minuter innan du kan se det i Exodus.

Inom Bitcoinblockkedjan behövs sex blocks bekräftelse innan transaktionen är klar. Det betyder att det kommer förekomma en viss väntetid innan det är klart men du kommer kunna se transaktionen som “ej bekräftad” i Exodus. Du får gärna återgå till inlägget om blockkedjor där jag pratar om block (som är ett slags register). Som sagt, efter sex block har bekräftats räknas transaktionen som klar.

 

Jag nämnde också att man kan växla mellan kryptovalutor i Exodus. Då gör du så här:

Klicka på “Exchange” i vänsterkolumnen och välj vilken mellan vilka kryptovalutor du vill växla. Tryck därefter på “Exchange”-knappen för att genomföra växlingen.

 

 

En mjukvaruplånbok är ett bra och enkelt sätt att förvara kryptovaluta hos sig själv och inte på en exchange. Exodus kommer be dig att skriva upp ett antal kodord som kan användas som backup om din dator skulle gå sönder eller bli stulen. Gör detta, man vet aldrig vad som händer och med backuporden kan du återskapa din wallet vid ett senare tillfälle.

 

 

 

Hardfork vs softfork

Hörde en bra liknelse angående softfork och hardfork idag. Man kan likna en softfork vid en uppgradering av sitt Word-program till datorn. Har du uppgraderat så kan du ändå köra äldre Worddokument utan problem, de är kompatibla. En sådan softfork som skett är Segwit som körs inom Bitcoinkedjan (ej att förväxla med Segwit2X som jag tagit upp här).

Vid en hardfork byter du ut Word mot Powerpoint, d v s de är inte kompatibla och blir, om vi pratar kryptovalutor, två separata kedjor (typ som när Bitcoin Gold eller Bitcoin Cash skapades).

Podden jag hörde det på heter Market Makers avsnitt 10.

 

 

 

Bitcoin – digitalt guld eller bubbla

När jag söker efter åsikter om Bitcoin ser jag ofta två vanliga sådana;

Bitcoin – det nya guldet! eller Bitcoin – bubblan som kommer spricka!

Innan jag kommenterar åsikterna vill jag berätta historien om Bitcoin.

 

I efterdyningarna av finanskrisen som uppkom 2008 då Lehman Brothers konkursade och hela världen drabbades av bankfrossa satt en person känd som Satoshi Nakamoto och skissade på ett betalningssystem där ingen enskild aktör kan bestämma över eller påverka systemet. Satoshi, som aldrig trätt fram och avslöjat sin identitet, såg framför sig att det viktigaste med betalningssystemet var att det var decentraliserat och globalt. På så sätt skulle aldrig en centralbank kunna manipulera valutan t ex genom att trycka nya pengar för att betala skulder. Jämför med exempelvis USA som har en enorm statsskuld, ca 20.4 triljoner dollar, och löser detta genom att trycka nya pengar för att betala denna. Det krävs inte mycket intelligens för att förstå att det här inte kan fortgå hur länge som helst. Vem vill i längden ha en valuta som blir mindre och mindre värd?

Namnet på valutan som används i betalningssystemet är Bitcoin och tekniken som ligger bakom kallas blockchain (se mitt inlägg om Blockchain här). Satoshi bestämde att det aldrig skulle finnas mer än 21 miljoner Bitcoin och detta är inskrivet i koden. Effekten av detta är att Bitcoin i motsats till andra valutor som drabbas av inflation (utspädning av värdet när det trycks nya pengar) kommer kännetecknas av deflation (värdet kommer öka eftersom tillgången på Bitcoin är begränsad). Jag skriver kommer att eftersom antalet Bitcoin som är framtagna nu ligger på ca 16,5 miljoner st. Produktionen av Bitcoin sker genom att datorkraft upplåts till att kontrollera äktheten på de block som finns i blockkedjan. Som belöning för detta arbete erhålls Bitcoin och det beräknas att den slutliga summan av 21 miljoner Bitcoin kommer vara framtagna år 2040.

Eftersom Bitcoin kommer vara en ändlig resurs p g a det maximala antalet kan man därför likna den vid digitalt guld. Fördelen med Bitcoin är att den lätt kan användas till transaktioner och betalningar. En av de mest kända transaktionerna skedde i maj 2010 då en man vid namn Laszlo Hanyecz betalade 10000 Bitcoin för två pizzor. Då var värdet på dessa Bitcoin ca 25$, idag motsvarar detta 55 miljoner$!

Är då Bitcoin en bubbla som kommer spricka och bli värdelös? Det kan ingen svara på. Värdet på Bitcoin är vad du, jag och alla andra tycker den är värd.

Just nu ser vi en kraftig ökning av priset på Bitcoin, det drivs av flera faktorer; vissa ser det som värdebevarande i en värld där andra valutor är manipulerade av centralbankerna, vissa köper i spekulationssyfte och inte minst anar man att finansindustrin vill få in foten i denna nya marknad. Hoten som finns är många. Förbud och regleringar av Bitcoinhandel har förekommit och kommer säkert att återkomma, hittills har det bara lett till tillfälliga svackor varefter priset återhämtat sig och stigit då man sett att det inte går att stoppa Bitcoin. Hackerattacker har förekommit sedan Bitcoin skapades, hittills har ingen kunnat hacka Bitcoin men däremot en del Exchanges som är handelsplatser för Bitcoin. Krypteringen är helt enkelt för stark för att hackas än så länge. I framtiden kommer dock quantum computing , otroligt kraftfulla datorer, kunna utgöra ett hot.

Till slut vill jag nämna risken med s k forks, uppdelningar av blockkedjan. Om användarna av Bitcoin inte kommer överens om hur förändringar av Bitcoinkoden ska ske kan det leda till nya avknoppningar av Bitcoinkedjan. Man kan säga att Bitcoin celldelar sig i nya av varandra oberoende kedjor. Detta gör att respektive kedja vid delningen kommer ha olika värde.

I november 2017 talas det om att en fork kommer inträffa. Potentiellt kan man då råka ut för att den gamla kedjan, som kallas Bitcoin, tex representerar 60% av värdet på Bitcoin och den nya kedjan ,kallas preliminärt Segwit 2X, representerar 40% av värdet. Sitter man med 1 Bitcoin kommer man efter forken erhålla 1 Bitcoin samt 1 Segwit 2X. Värdet av båda coins kommer motsvara 100% av vad din Bitcoin var värd innan delningen. Sådana här forks gynnar inte användarupplevelsen och kommer eventuellt påverka priset negativt.

 

 

Summa summarum är min åsikt att Bitcoin är digitalt guld. På kort sikt kan prisnedgångar förekomma men min övertygelse är att på längre sikt kommer vi se mycket högre pris på Bitcoin.