Bygga portfölj del 1

Bygga portfölj del 1

Om man inte har tid eller intresse är det inte lätt att veta hur man ska bygga sin portfölj av investeringar. Kanske väljer man en eller ett par fonder och låter det stanna där.

Det finns inga rätt eller fel utan till slut är det resultatet som talar om hur bra investeringarna var. Vill man se allt i ett större perspektiv är det inte heller fel om det går dåligt… Det viktigaste är att man lär sig något av det.

win or learn

Hur börja?

Jag skulle vilja påstå att man börja med att bestämma vilken risk man är beredd att ta. Hög risk innebär att det finns möjlighet till stora vinster men också stor nedsida. Låg risk innebär att man är väldigt avert mot nedgångar vilket också begränsar uppsidan.
Den här typen av riskbeskrivning är väldigt generell men det ger oss något att börja med.

Jag har skrivit ett inlägg som heter Min investeringsstrategi där jag beskriver hur jag har olika nivåer av risk i portföljen. Den ger en ganska bra bas i hur man kan tänka. Läs gärna.

Bygga modeller



Jag är själv väldigt intresserad och aktiv vilket gör att jag försöker bygga en mental modell av hur jag tror saker och ting kommer spela ut. Denna modell provar jag hela tiden mot verkligheten efter hand tiden går. Ett exempel är bitcoin. Mitt scenario är att bitcoin kommer bli en del av framtidens ekonomi på olika sätt. Därför investerar jag i bitcoin. Men jag måste hela tiden prova denna tes för att se om något händer som kan omkullkasta den framtid jag tänkt. Ser jag inget som raserar teorin ligger min investering intakt. Jag bryr mig inte om nedgångar om det inte finns någon fara för att tesen spricker. Därför ligger jag kvar trots bitcoin stundom rasat med 60%.

En annan modell är att det pengatryckande centralbankerna ägnar sig åt kommer urholka köpkraften i ländernas valutor. Därför kommer guld och andra ädelmetaller stiga i värde relativt valutorna. Denna tes leder min investering i guld och silver och även denna prövas hela tiden mot verkligheten.

Reality check

Sammanfoga modeller

I en del fall sammanfaller modellernas ideér och då blir resultatet kraftfullt. Till exempel passar bitcoin in i båda modellerna jag byggde i förra stycket. Förutom att vara framtidens ekonomi skyddar bitcoins deflatoriska egenskaper mot valutornas urholkade köpkraft. Detsamma gäller inte guld, det är inte framtidens ekonomi utan ett inflationsskydd som fungerat i tusentals år.

Det viktigaste med modellbyggande och sammanfogandet av modeller är att aldrig sluta ifrågasätta dem. Jag är av naturen väldigt ifrågasättande så den biten kommer gratis för mig. En vanlig fälla man kan råka ut för om man inte kritiserar är att antagandet att bara för att något alltid varit på ett sätt… så kommer det alltid fortsätta vara på det sättet.

Detta synsätt möter jag ofta och hos många i alla möjliga frågor. Men till slut får man fel med det tankesättet. Att jorden är platt var en teori som höll tills den inte höll längre…

Det här var första i delen i en serie som handlar om hur man bygger en portfölj. Jag redogjorde för hur mitt byggande börjar med vilken risk jag vill ta och därefter bygger jag modeller för att rama in de investeringar som kan passa.

Hur gör du?

Varför faller bitcoin?

Ok, efter veckor med uppgång händer det nu saker. Varför faller bitcoin…

btcusd
BTC/USD

Jag ska försöka reda ut det…


 

Halveringen

Inom kort, kanske imorgon eller övermorgon, sker nästa halvering för bitcoin. Det innebär att den belöning miners får för att verifiera block halveras.

Kort repetition: Alla transaktioner inom bitcoinnätverket samlas i block. Ett block är alltså ett antal transaktioner som klumpas ihop och exekveras cirka var tionde minut.
Varje block med transaktioner som skapas verifierar samtidigt att tidigare block är korrekta. De som tillverkar/verifierar block kallas miners.
För att kunna vara med och tillverka nya block måste en miner med datorkraft och energiförbrukning lösa matematiska problem (se inlägg om bysantinska problemet)
Som belöning för detta får den miner som först lyckas lösa uppgiften bitcoin i belöning.

I bitcoins protokoll finns inbyggt att denna belöning halveras var 210000:e block (ungefär var fjärde år).
Det innebär helt enkelt att den inkomst miners har fått minskar med 50%. Konsekvensen av detta blir att alla miners inte kommer ha råd att fortsätta skapa block på grund av sina utgifter för datorkomponenter och energi.

Så konsekvensen för en miner på kort sikt är negativ. För bitcoin i helhet är halveringen positiv eftersom tillgången av nya bitcoin reduceras. Vi har alltså en situation där, om man tittar på utbud och efterfrågan, utbudet stryps. Om efterfrågan är densamma borde priset på tillgången öka…

Miners i ekonomiska problem

I bitcoins algoritm finns en svårighetsfaktor inbyggd. Det fungerar på så sätt att när många miners vill skapa block höjs svårigheten i de matematiska problemen som måste lösas. Det går åt mer processorkraft och energi för att lösa problemen vilket leder till ökade kostnader för miners. Det omvända gäller också, skulle få miners skapa block minskas svårigheten vilket gör det attraktivare att vara med i blockskapandet.

Den här svårighetsfaktorn regleras var 2016:e block (cirka en gång i veckan).

Ok, tillbaka till de ekonomiska problemen. De miners som inte har råd att fortsätta skapa block efter att deras belöning (blockreward) halveras kommer förmodligen sälja sina ihoptjänade bitcoin på marknaden. De måste betala löner, utrustning och energiräkningar. Därför måste de omvandla bitcoin till någon annan valuta (dollar, euro, yuan or whatever) för att betala sina räkningar. Om tillräckligt många miners gör detta kommer priset på bitcoin under en tid att pressas ner eftersom marknaden översvämmas av miners som vill sälja bitcoin.

pain

Är prisfallet temporärt?

Skulle det scenario som beskrivs ovan inträffa , och det är inte omöjligt att fallet i pris vi sett nu beror på det, vad kommer hända då?
Till att börja med kommer tillverkningen av nya block ske långsammare eftersom en del miners kastat in handduken och slutat. Detta märker bitcoins algoritm av och efter 2016 block kommer svårigheten att minskas. Plötsligt blir det återigen mer lönsamt för miners att delta i skapandet av nya block eftersom kostnaderna blir lägre.

Egentligen har miners väldigt liten påverkan på priset av bitcoin. Det enda sättet de kan påverka är genom att sälja en stor mängd på kort tid.

Sammanfattning

En halvering ska på sikt innebära att bitcoin blir dyrare enligt utbud/efterfrågan. Dock kan halveringen göra att olönsamma miners får ekonomiska problem och måste sälja sitt innehav av bitcoin. Drabbas många samtidigt kan detta resultera i temporärt prisfall. Efter en tid har passerat bör svårigheten för att skapa block justerats så det återigen blir mer lönsamt för miners att delta i blockskapandet. Därför menar jag att prisfallet är temporärt.

Bitcoin behöver bara vara bitcoin

Me
Från Soulful Muse

När professionella idrottsmän möts måste de göra sitt bästa för att slå sin motståndare.
Om en professionell idrottsman möter en amatör behöver proffset bara undvika att göra misstag för att vinna.
I ett större sammanhang gäller det här inte bara idrott utan allt. Sannolikheten för att den som är bäst kommer segra är så gott som alltid högre. Bortsett från enstaka händelser där slumpen gör att utfallet blir något annat kommer den bäste i längden ta hem spelet.

FIAT

btcdollar
Från Jean Galea

Vad FIAT-valutor är har jag skrivit om här. Det största problemet med FIAT är att värdet med tiden går mot noll. Ja, noll. FIAT-valutor kan öka i värde relativt andra FIAT-valutor men med tiden minskar dess värde osvikligen. Det är bara ta vilken valuta du vill och se hur mycket du idag kan köpa för en hundralapp i valutan och sedan jämföra vad du fick för hundralappen för femtio år sedan.
Detta är ingen slump. Det är nämligen inte i staters och centralbankers intresse att bevara valutans värde. Istället är det helt öppet att de vill uppnå inflation, i Europa har man kommit överens om ett inflationsmål om två procent.

Penningpolitik

Det är Riksbanken i Sverige som styr penningpolitiken. Det gör de genom att bestämma styrräntan samt “marknadsoperationer”.
Marknadsoperationer innebär bland annat att Riksbanken köper statsobligationer, kommunobligationer, företagspapper med mera…
Dessa obligationer ska alltså Riksbanken betala men… de här pengarna finns inte i ett valv någonstans. Det Riksbanken gör är att de knappar lite på en dator och vips så har de trollat fram några hundra miljarder kronor som inte fanns innan.
De här pengarna läggs på statsskulden och ska alltså betalas av Sveriges skattebetalare.

Det som många inte vet om är att staten har en pengatryckarmaskin. Behöver staten pengar (förutom den skatt som samlas in) säljer staten via Riksgälden statsobligationer. Dessa statsobligationer köps in av bland annat… Riksbanken.

Sååå… Riksgälden säljer och Riksbanken köper men det är skattebetalarna som står för kalaset.

Brr

Konsekvenser

När Riksbanken trycker nya pengar på det här sättet urholkas värdet på den valutan som redan finns samt på den nytryckta. Detta är inflation.
Inflation är det som förhindrar dig att få behålla värdet av de pengar du tjänat.
Det här systemet är riggat för att man som privatperson ska förlora. Först beskattas de pengar du tjänat, sedan tar inflationen hand om resten om du är lycklig att ha något kvar.
För mig är det uppenbart att FIAT-valutor som styrs av stater och centralbanker inte är till för att jag eller du ska få det bättre.

Sammanfattning


För att återknyta till det första stycket i det här inlägget vill jag likna FIAT-valutor med en fulspelare som hankat sig fram i karriären genom oschyssta metoder och fusk. Det gör INTE de här FIAT-valutorna till bra eller duktiga idrottsmän.

Bitcoin å andra sidan styrs inte centralt av någon, det kan inte finnas mer än 21 miljoner bitcoin vilket gör den inflationssäker. Den kan användas av banklösa över hela världen och dess säkerhet garanteras av Proof-of-work (läs här).

Detta gör bitcoin till de hårdaste pengar som finns. Och för att vinna mot FIAT-valutor behöver bitcoin bara vara sig själv. De andra valutorna kommer själva se till att de förlorar.

Vad ska man äga?

this is fine

OK, så läget är dåligt. Nej, det är urdåligt. Vi är på god väg mot en ekonomisk och finansiell härdsmälta. Folk börjar förlora sina jobb, snart kan vi se oro på gatorna.

Jag tänker inte spekulera i hur den här röran ska lösas för jag vet inte ens om det går att lösa den. Alla saker jag var orolig för i mitt inlägg här har besannats.

I ett framtida inlägg kanske jag försöker förklara varför vi kom hit men spoilern kommer redan här: det är dollarn!!!

Vad ska man äga?

Nu när det uppdagats att fonder med svenska företagsobligationer är ilikvida och stoppats (de marknadsfördes som fonder med låg risk) förstår man att investeringar är mer komplexa än att välja det man tror är säkert.

Läget de senaste veckorna är olikt allt jag sett innan och jag har tvingats ändra strategi flera gånger. Den karta jag navigerar efter består av flera faktorer som bestämmer utgången.
De faktorerna är bland annat:

Oljepris
Amerikanska räntor
Dollarpriset
Coronafall

För tillfället äger jag inte mycket aktier. Så här ser det ut:

vad ska man äga

Jag har nästan hälften av portföljen i kassa. Det jag äger annars är guld, silver och bitcoincertifikat. Sedan har jag också en silverfond.
De senaste inköpen består av warranter och certifikat i dollar samt 10-åriga amerikanska statsobligationer.

That’s it! Min största oro inför framtiden är hyperinflation (läs om Weimarrepubliken för info) varvid jag ämnar göra mig av med exponeringen mot dollar och statsobligationer. Då är det bara guld och bitcoin som gäller!

Allt går ner

piano

I det läget vi är nu ser vi att alla tillgångar går ner. Det som borde vara säkert såsom guld, räntor eller okorrelerat som bitcoin går också ner.
Många frågar sig varför, finns det inga säkra hamnar?

Svaret är både enkelt, logiskt och fruktansvärt svårt att förutse.
Det förklaras bäst med en metafor:

Från tweet av Peter Brandt

“When the cops raid the whorehouse, everyone is arrested. Even the piano player”


Om du behöver en förklaring så är den helt enkelt att i en sådan här krasch (som vi inte sett på årtionden) säljs allt!
Det är inte förrän det kommer någon form av lugn på marknaden som guld kommer överprestera. Innan dess får man följa med in i cellen tillsammans med glädjedamerna.

Kryptofonden C20 under 2019

Idag kom fjärde kvartalrapporten (Q4) för kryptofonden C20. Det är alltså en fond bestående av de 20 för tillfället största kryptovalutorna. Du kan läsa mer om C20 här.

Eftersom den här fonden automatiskt rebalanserar innehaven varje månad är det ett praktiskt sätt att diversifiera sin exponering mot kryptomarknaden. Eftersom inget innehav får vara större än 10% innebär detta praktiskt att fonden underpresterar när Bitcoin går upp mest i pris av kryptovalutorna. Detta eftersom maxexponeringen är 10%. Om och när de andra kryptovalutorna (kallas alt-coins) går upp mer i pris relativt Bitcoin kommer fonden överprestera jämfört med Bitcoin.

krypto bäst utveckling
Rubrik från Coindesk

Tro det eller ej men kryptovalutor var det bästa tillgångsslaget att äga under 2019 (de tio största kryptovalutorna jämfört med guld, aktier, olja osv). Det finns stor anledning att äga kryptovalutor då teknologin är omogen och det finns stor potential kvar. Som vanligt tycker jag att det är viktigast att inneha Bitcoin men därefter blir det svårt. Etherium är på frammarsch och är också en lämplig kandidat till portföljen. Utöver dessa två största är det svårt att hålla sig ajour med vilka andra kryptovalutor som gör framsteg. Därför låter jag Crypto20 göra det jobbet åt mig.

Utveckling 2019 för Crypto20

Låt oss titta på 2019 års utveckling för C20. Först C20 jämfört med Bitcoin och därefter C20 jämfört med de övriga 19 kryptovalutorna.

C20/BTC

Ovan ser vi att BTC har utvecklats långt bättre än C20 sett under 2019. BTC steg drygt 100% under året medan C20 steg drygt 5%. Som nämndes innan innehåller C20 max 10% BTC vilket innebär att resten av kryptovalutorna gått sämre än C20:s 5-procentiga uppgång. Låt oss ta en titt på det:

C20/altcoins

Tittar man på hur det gått för alt-coins så ser vi nedgångar på 40- 60% bland vissa coins. Rent generellt brukar man säga att Bitcoin är tidvattnet som lyfter alla andra kryptovalutor. Precis som i andra marknader går priset på kryptovalutor upp och ned i cykler. Bitcoin är det som lyfter först i uppgångsfaserna, därefter kan altcoins börja stiga och vissa gör det rejält. Mer än Bitcoin till och med. Men när nedgångsfaserna kommer är det också altcoins som tar mer stryk än BTC och faller hårdare. Därför kan jag tänka mig att äga altcoins periodvis på grund av den höga värdeökningen. Men som sagt var svårt välja vilken…

C20 under en period när alt-coins gick starkt

Här vill jag visa en graf på hur C20 kan prestera under en period när alt-coins går starkt:

stark alt-coinperiod

Grafen ovan visar våren 2018. C20 gick under den här perioden som synes mycket bättre än Bitcoin och det var tack vare alt-coins. 

 

Summering

Man kan kanske få intrycket av att jag innehar den här fonden i avsikt att växla mellan den och Bitcoin beroende på vad som går bäst för stunden. Detta är helt fel.
Jag tror mig nämligen inte vara tillräckligt duktig för att bedöma hur cyklerna toppar och bottnar. Om jag skulle ha fel riskerar jag att ha färre Bitcoin kvar på grund av feltajming och det är något jag aldrig vill. Jag innehar C20 för jag tror att hela kryptomarknaden står inför hög tillväxt och även om jag tror mest på Bitcoin är jag inte naiv nog att tro att alla andra alt-coins kommer vara misslyckade. Jag jämför det med att köpa en aktie man tror på och komplettera med en bred aktiefond. Diversifiering är en bra sak och det är ont om produkter på kryptomarknaden som tillhandahåller det.

Jag avslutar med Crypto20:s egna analys av sin prestation:

Analys
statistik

Bysantinska problemet – finalen

general

Det här inlägget slutför serien om de bysantinska generalernas problem. Problemet ligger i hur de kan säkerställa att meddelandena de skickar till varandra är äkta i en miljö där kommunikationen är osäker.

 

Du kan läsa de första delarna i serien här: Del 1 och Del 2.

I förra inlägget gick jag igenom hur generalerna använde kryptografi för att säkerställa meddelandena var äkta. I korthet såg metoden ut så här:

Meddelandet + Nounce => Hash

Genom ett oerhört tids- och mannskapskrävande arbete (Proof of work) kombineras meddelandet med ett nounce som ger en hash som i vårt fall börjar med fem nollor.
Om det här verkar ofattbart rekommenderar jag verkligen att läsa del 1 och 2 i serien (länkar ovan).

 

messenger

Meddelandet sänds…

Vi har kommit till den tidpunkt i händelsekedjan där General 1 skickar en budbärare till General 2 med följande meddelande:

“Vi vill attackera på måndag. Är ni med på attacken?” 8632309354

Om du följt de tidigare inlägget vet du att kombinationen av denna text plus sifferserie kommer ge ett referensnummer som börjar med fem nollor. Detta garanterar äktheten i meddelandet. Budbäraren börjar nu sin färd som tar honom genom den fientliga staden…

Vi kan här tänka oss två alternativ. I det första alternativet är inte stadens försvarare medvetna om att meddelandet är kodat. I det andra alternativet är de fullt medvetna om att texten plus sifferserien måste generera en hash som börjar med fem nollor för att meddelandet ska uppfattas som äkta.

crossway

Alternativ 1

I det här scenariot vet som sagt staden inte om att meddelandet är kodat. De lyckas tillfångata budbäraren och ser att General 1 vill attackera på måndag. Eftersom staden bedömer att de kan vinna striden om endast en av de bysantinska generalerna anfaller, mutar/hotar de budbäraren att föra fram ett förfalskat meddelande till General 2..

Det försvararna gör (eftersom de inte vet att meddelandet är kodat) är att ändra textdelen i meddelandet till “Vi vill attackera på lördag. Är ni med på attacken?” 8632309354

Det vill säga, de ändrar texten men låter samma sifferserie (nounce) stå kvar. Försvararna vet inte om att när meddelandet hashas kommer referensnumret bli helt annorlunda på grund av att textdelen ändrats.

När budbäraren når General 2 med sitt falska meddelande är det första som händer att när generalen hashar meddelandet (vilket sker tämligen omedelbart) får han en hash som i det här exemplet ser ut så här: 9234534536

Eftersom hashen inte börjar med fem nollor vet generalen omedelbart att meddelandet inte är äkta och därefter vidtas åtgärder som inte är intressanta för det här exemplet. Det viktiga är att generalen vet att meddelandet är falskt. Ingen av de bysantiska generalerna luras till att attackera ensam vilket skulle innebära en säker död.

Alternativ 2

I det här scenariot vet staden om att det förekommer kodning samt att referensnumret som genereras måste börja med fem nollor. Även den här gången tillfångatas budbäraren med sitt meddelande. Försvararna vet att om de ändrar texten i meddelandet måste de också gissa fram en ny nounce som genererar en hash som börjar på fem nollor. De måste alltså avsätta oerhört mycket tid och arbetskraft för att gissa en nounce som passar. Det kommer ta mycket lång tid men det är alltså möjligt för försvararna att skicka vidare ett falskt meddelande.

Försvararna sätter igång omedelbart med arbetet och efter en (lång) tid hittar de en nounce som passar med texten. Följaktligen skickas budbäraren (som mutats/hotats) vidare till General 2 med följande meddelande:

“Vi vill attackera på lördag. Är ni med på attacken?” 3375939767

General 2 hashar meddelandet vilket genererar ett referensnummer som börjar med fem nollor. General 2 som bedömer att det nog ska gå bra svarar att de är med på attacken. Staden låter budbäraren passera mot General 1 utan att ändra innehållet i meddelandet. De är fullt medvetna om att de kommer vinna eftersom General 1 attackerar på måndag och general 2 på lördag.

Kontentan av detta exempel är att trots att meddelandet är kodat KAN innehållet förfalskas OM staden lyckas uppbåda så mycket tankearbete att de hinner gissa rätt nounce inom rimlig tid.

Är då denna metod oanvändbar på grund av detta faktum? Låt oss ta en titt…

useless
Är Proof of work värdelöst?

Kraften hos Proof of work

Som exemplen visar ligger styrkan hos Proof of work i att det kostar så mycket energi (tid och tankekraft) att det inte är möjligt för den som vill knäcka koden att inom rimliga tidsgränser klara av det. I alternativ 2 ovan kan staden klara av att förfalska meddelandet. För att göra det i princip omöjligt för försvararna att förfalska meddelandet väljer generalerna följande metod:

De låter varje division i sin armé skriva var sitt textmeddelande. Sedan låter generalen sätta ihop dessa texter till ett, låt oss kalla det, block av texter. Detta textblock kan teoretiskt bli flera hundra rader långt. Säg att vi har tio divisioner i varje armé, de skulle var för sig skriva ihop en text, som när den slås ihop i ett block, består av hundra rader.

Vi kan också tänka oss att man, innan kriget med staden, bestämde sig inom det bysantinska riket för att alla meddelanden ska skickas som block av textmeddelanden och att hashen ska börja med sju nollor. Det här gör det väldigt svårt för de egna generalerna att hitta en nounce som genererar rätt hash. Det gör det också i princip omöjligt för försvararna att kunna hitta rätt nounce till sin förfalskning eftersom. det kräver så många gissningar.

Eftersom det handlar om gissningar (det går inte att räkna ut vilken nounce som är rätt) KAN fortfarande staden ha turen att gissa rätt. Men då pratar vi om en chans på flera miljarder. Eller en på tusentals miljarder beroende på hur komplicerad kryptografi man använder.

Det är nedlagt arbete som gör att kommunikation är säker och kan hållas äkta. Hela Proof of workkonceptet bygger på detta. Det kostar så mycket arbete att säkra upp att meddelandena är oförfalskade att det måste vara värt det. Endast värdefulla meddelanden kan skickas så här. Obetydliga meddelanden är helt enkelt inte värt det som du förstår…


bitcoin

Och kopplingen till Bitcoin slutligen

Hela den här serien som beskriver de bysantinska generalernas problem är egentligen en analogi till Bitcoin! Det är nämligen Proof of work och den höga eneriåtgången i form av el som gör Bitcoinnätverket säkert. Det kommer jag skriva mer om i ett senare inlägg!