Kryptofonden C20 under 2019

Idag kom fjärde kvartalrapporten (Q4) för kryptofonden C20. Det är alltså en fond bestående av de 20 för tillfället största kryptovalutorna. Du kan läsa mer om C20 här.

Eftersom den här fonden automatiskt rebalanserar innehaven varje månad är det ett praktiskt sätt att diversifiera sin exponering mot kryptomarknaden. Eftersom inget innehav får vara större än 10% innebär detta praktiskt att fonden underpresterar när Bitcoin går upp mest i pris av kryptovalutorna. Detta eftersom maxexponeringen är 10%. Om och när de andra kryptovalutorna (kallas alt-coins) går upp mer i pris relativt Bitcoin kommer fonden överprestera jämfört med Bitcoin.

krypto bäst utveckling
Rubrik från Coindesk

Tro det eller ej men kryptovalutor var det bästa tillgångsslaget att äga under 2019 (de tio största kryptovalutorna jämfört med guld, aktier, olja osv). Det finns stor anledning att äga kryptovalutor då teknologin är omogen och det finns stor potential kvar. Som vanligt tycker jag att det är viktigast att inneha Bitcoin men därefter blir det svårt. Etherium är på frammarsch och är också en lämplig kandidat till portföljen. Utöver dessa två största är det svårt att hålla sig ajour med vilka andra kryptovalutor som gör framsteg. Därför låter jag Crypto20 göra det jobbet åt mig.

Utveckling 2019 för Crypto20

Låt oss titta på 2019 års utveckling för C20. Först C20 jämfört med Bitcoin och därefter C20 jämfört med de övriga 19 kryptovalutorna.

C20/BTC

Ovan ser vi att BTC har utvecklats långt bättre än C20 sett under 2019. BTC steg drygt 100% under året medan C20 steg drygt 5%. Som nämndes innan innehåller C20 max 10% BTC vilket innebär att resten av kryptovalutorna gått sämre än C20:s 5-procentiga uppgång. Låt oss ta en titt på det:

C20/altcoins

Tittar man på hur det gått för alt-coins så ser vi nedgångar på 40- 60% bland vissa coins. Rent generellt brukar man säga att Bitcoin är tidvattnet som lyfter alla andra kryptovalutor. Precis som i andra marknader går priset på kryptovalutor upp och ned i cykler. Bitcoin är det som lyfter först i uppgångsfaserna, därefter kan altcoins börja stiga och vissa gör det rejält. Mer än Bitcoin till och med. Men när nedgångsfaserna kommer är det också altcoins som tar mer stryk än BTC och faller hårdare. Därför kan jag tänka mig att äga altcoins periodvis på grund av den höga värdeökningen. Men som sagt var svårt välja vilken…

C20 under en period när alt-coins gick starkt

Här vill jag visa en graf på hur C20 kan prestera under en period när alt-coins går starkt:

stark alt-coinperiod

Grafen ovan visar våren 2018. C20 gick under den här perioden som synes mycket bättre än Bitcoin och det var tack vare alt-coins. 

 

Summering

Man kan kanske få intrycket av att jag innehar den här fonden i avsikt att växla mellan den och Bitcoin beroende på vad som går bäst för stunden. Detta är helt fel.
Jag tror mig nämligen inte vara tillräckligt duktig för att bedöma hur cyklerna toppar och bottnar. Om jag skulle ha fel riskerar jag att ha färre Bitcoin kvar på grund av feltajming och det är något jag aldrig vill. Jag innehar C20 för jag tror att hela kryptomarknaden står inför hög tillväxt och även om jag tror mest på Bitcoin är jag inte naiv nog att tro att alla andra alt-coins kommer vara misslyckade. Jag jämför det med att köpa en aktie man tror på och komplettera med en bred aktiefond. Diversifiering är en bra sak och det är ont om produkter på kryptomarknaden som tillhandahåller det.

Jag avslutar med Crypto20:s egna analys av sin prestation:

Analys
statistik

Curve + Apple Pay=Sant

Apple Pay med Curve

En läsare av bloggen (tack M****s) hörde av sig idag och bekräftade ett rykte som florerat ett tag. Nämligen att Curve fungerar med Apple Pay!

Det här är bra på flera sätt. Det skänker legitimitet till Curve då Apple väljer att tillåta Curve i sitt ekosystem. Det är framför allt bra för dig som användare eftersom det är mycket säkrare att använda Apple Pay vid en betalning istället för ett kreditkort. Varför?

Det är säkrare på grund av att när du ansluter ditt kort till Apple Pay så krypteras informationen på kortet, skickas till Apples servrar, migreras i ditt korts betalningsnätverk och slutprodukten är en lååååång sifferserie som lagras i ett säkert chip på din enhet. Sifferserien är onåbar för övriga processer i enheten och unik för din enhet och kreditkort så det inte kan skimmas, kopieras eller missbrukas utanför din enhet.

Skyddet på din enhet består av FaceID eller TouchID. Har inte tjuven tillgång till din enhet i kombination med ditt levande fingeravtryck eller levande (!) ansikte så kan inga betalningar utföras.

Så, där du kan, använd Apple Pay istället för ditt kort. Det är mycket säkrare!

Hur gör jag?

Jag gjorde så här:
Det första du gör är att öppna appen som heter Wallet på din enhet. Tryck på plusset i övre högra hörnet. Då får du fram en meny där du kan lägga till kort.

Välj “Lägg till ett annat kort”. Scanna baksidan på Curvekortet, kontrollera uppgifterna och skriv in din tresiffriga CVV-kod. Du kommer då få ett SMS med en kontrollsiffra, mata in den i din enhet och efter någon sekund bör det ser ut så här:

 

Därefter är det redo att användas.

Vill du veta mer om Curve kan du läsa här: Curve

Om det verkar intressant kan du beställa ett gratis Curve och dessutom få ca 60 kronor laddat på ditt kort om du använder den här länken: https://curve.page.link/sSfV

Gångna året med solceller

Jag tänkte berätta lite om det gångna året med solceller.
När man beställer en anläggning får man oftast med en kalkyl som beskriver teoretisk avkastning och också vilken nominell produktion av el som förväntas. De här värdena är intressanta att ha med sig när man jämför utfallet från år till år.
Nåväl, fram med tabellerna!

utfall 2019

Ovan ser vi det förväntade utfallet i grått och det faktiska i blått. Det förväntade värdet är teoretiskt framräknat med hjälp av genomsnittliga soltimmar per månad och så vidare vilket gör att enstaka år kan skilja sig mycket från genomsnittet men på lång sikt jämnar det ut sig. I mitt fall har jag några paneler på en carport med flack lutning vilket gör att elproduktionen under vintertid alltid blir sämre än genomsnittet då grannhuset skymmer dessa paneler. Solens bana är ju lägre under vintern vilket förklarar detta.

Totalt hamnade utfallet för 2019 lite under det förväntade värdet. Med tanke på den gråa hösten och vintern känns det inte konstigt. I tabellform ser det ut som följande:

elproduktion tabell
Tabell över produktion

I den raden som heter “Mean Value” ser man anläggningens medelvärde. Det vill säga inte det teoretiska värdet utan just den faktiska produktionens medelvärde. Det årliga medelvärdet är 12 276 kWh vilket är ungefär som förväntat. Det som är bra är att det är på sommarhalvåret produktionen ligger långt över förväntat. Varför då? Jo, det avtal jag har (med Vattenfall) ger mig mer betalt för elen jag säljer än vad jag betalar för elen jag köper. Just på sommaren är förbrukningen lägre (behövs ingen uppvärmning) vilket gör att jag kan sälja en hel del. Det gör att avkastningen på investeringen för solcellerna blir bättre än förväntat.

Elcertifikat

Sen jag anmälde mig till Energimyndigheten för insamling av elcertifikat har några stycken börjat trilla in på kontot. Hittills redovisas fyra stycken certifikat. Utvecklingen för elcertifikatpris ser du nedan:

pris elcertifikat

Som du kan se får man drygt 51 kronor för att sälja ett certifikat. För drygt ett år sedan fick man cirka 250 kr per certifikat. Med andra ord finns det ingen brådska med att sälja certifikaten eftersom priset är på historiskt låga nivåer. Jag fortsätter samla och väntar på högre priser.

Mer om elcertifikat här.

SolarCoin

Naturligtvis har jag hittat ytterligare sätt att få ersättning för sin producerade el :). Och intressant nog är det en kryptovaluta bunden till elproduktionen! Det handlar om SolarCoin.



Enligt SolarCoin ska man om man registrerar sin anläggning hos dem erhålla en (1) SolarCoin per producerad Mwh. Denna coin kan man sedan sälja på en kryptoexchange om man vill.

SolarCoin själva säger att man kan se denna typ av belöning på samma sätt som man till exempel får Eurobonuspoäng när man handlar med sitt kreditkort. De tror att priset på SolarCoin bestäms av hur många som knyter sin anläggning till nätverket. Om det blir så återstår att se… Det finns en artikel som handlar om SolarCoin här.

I skrivande stund är en SolarCoin värd 0,01 dollar.

solarcoin

Jag har själv precis anmält mig detta nätverk och har inte fått in några coins på kontot än. Hittills har min anläggning producerat knappt 30 Mwh vilket skulle ge mig 30 coins. Detta motsvarar ungefär 3 kronor i dagsläget…  

I slutet av artikeln jag länkade till ovan står:
“If all 260,000 Sunny Portal customers agree to accept SolarCoin, then that would bring the total number of network participants to around 266,000, well above the 200,000 mark needed to bring the cryptocurrency up to double-digit dollar levels.”

30 coins värda double-digit dollars motsvarar 3000 kr så hoppet lever. 🙂

Nu avnoteras många certifikat

Råvaror
Bild från Barrons

Igår kom besked att många av de certifikat jag använder mig av på Avanza kommer avnoteras. Det är de certifikat som ges ut av SEB som berörs och sista dagen för handel är 18 februari. Därefter kan man inte själv sälja certifikaten utan man kommer i början av mars få det värde på certifikatet som SEB fastställer.

Det är bäst att själv ha avgörandet i sina händer så därför tänker jag sälja inom några dagar.

De produkter jag använder som avnoteras är följande:

Guld S
Kaffe S
Kakao S
Majs S
Silver S
Vete S

Det vill säga hela min råvaruportfölj 🙂

Alternativen

Som tur är finns det alternativ man kan använda sig av. Dessa heter:

Guld AVA
Kaffe AVA
Majs AVA
Silver AVA
Vete AVA

Jag har inte hittat någon ersättare för kakao ännu.
Alla produkter ovan handlas utan hävstång vilket är en förutsättning för mig eftersom hävstång gör att värdet gröps ut över tid. Har du några av de certifikat som ska avnoteras bör du agera innan 18 februari.

Jag har skrivit mer om råvaruportföljen här och här.

Mina PPM-fonder

Tar en titt på fonderna i Premiepensionssystemet. Det här är för mig en långsiktig investering där jag vill begränsa nedsidan. Med andra ord kommer man inte hitta några vilda högriskfonder utan fonder som jag tänker levererar avkastning utan hög volatilitet (=svängningar upp/ner).

Min strategi

Jag har under en del av 2019 legat i aktiefonder men också haft en andel korträntefond. Anledningen till detta är att det inte varit klart för mig vart framförallt den amerikanska centralbanken är på väg. För att skydda innehavet fanns det alltså korträntefond med. Nu när det är tydligt att FED, den amerikanska centralbanken, tänker fortsätta med lågräntepolitik och kapitalinjektioner i marknaden väljer jag bort räntor.

Jag plockade istället in guld som skydd till PPM-portföljen. Anledningen var att fortsatta kapitalinjektioner i marknaden skulle urholka värdet på dollarn vilket skulle vara positivt för både aktier och guld. Tyvärr hittar jag inga fonder som följer spotpris på guld utan fick välja en fond som inriktar sig på guldgruvor. Den har tyvärr inte följt guldpriset utan presterat sämre. Jag har därför nu minskat andelen av den fonden ännu mer.

Den största delen av portföljen består av svensk och amerikansk aktiefond. Svensk för att kronan har en positiv trend vilket försvagar utländska innehav kontra svenska valutamässigt. Amerikanska för att FED och Trump visat att de under inga omständigheter tänker låta börsen falla.

Innehaven

PPM-innegav
Innehav PPM

De fonder jag valt (förutom guldgruvsfonden) är bland de billigaste jag kunnat hitta i sin kategori. En amerikansk indexfond som kostar 0,16% per år och den svenska motsvarigheten till en kostnad av 0,09% är riktigt billigt. Kostnaden har varit den stora anledningen till varför jag valt just dessa fonder.

Den här uppställningen gäller tills vidare och jag avser uppdatera eventuella förändringar på bloggen.

Bysantinska problemet – finalen

general

Det här inlägget slutför serien om de bysantinska generalernas problem. Problemet ligger i hur de kan säkerställa att meddelandena de skickar till varandra är äkta i en miljö där kommunikationen är osäker.

 

Du kan läsa de första delarna i serien här: Del 1 och Del 2.

I förra inlägget gick jag igenom hur generalerna använde kryptografi för att säkerställa meddelandena var äkta. I korthet såg metoden ut så här:

Meddelandet + Nounce => Hash

Genom ett oerhört tids- och mannskapskrävande arbete (Proof of work) kombineras meddelandet med ett nounce som ger en hash som i vårt fall börjar med fem nollor.
Om det här verkar ofattbart rekommenderar jag verkligen att läsa del 1 och 2 i serien (länkar ovan).

 

messenger

Meddelandet sänds…

Vi har kommit till den tidpunkt i händelsekedjan där General 1 skickar en budbärare till General 2 med följande meddelande:

“Vi vill attackera på måndag. Är ni med på attacken?” 8632309354

Om du följt de tidigare inlägget vet du att kombinationen av denna text plus sifferserie kommer ge ett referensnummer som börjar med fem nollor. Detta garanterar äktheten i meddelandet. Budbäraren börjar nu sin färd som tar honom genom den fientliga staden…

Vi kan här tänka oss två alternativ. I det första alternativet är inte stadens försvarare medvetna om att meddelandet är kodat. I det andra alternativet är de fullt medvetna om att texten plus sifferserien måste generera en hash som börjar med fem nollor för att meddelandet ska uppfattas som äkta.

crossway

Alternativ 1

I det här scenariot vet som sagt staden inte om att meddelandet är kodat. De lyckas tillfångata budbäraren och ser att General 1 vill attackera på måndag. Eftersom staden bedömer att de kan vinna striden om endast en av de bysantinska generalerna anfaller, mutar/hotar de budbäraren att föra fram ett förfalskat meddelande till General 2..

Det försvararna gör (eftersom de inte vet att meddelandet är kodat) är att ändra textdelen i meddelandet till “Vi vill attackera på lördag. Är ni med på attacken?” 8632309354

Det vill säga, de ändrar texten men låter samma sifferserie (nounce) stå kvar. Försvararna vet inte om att när meddelandet hashas kommer referensnumret bli helt annorlunda på grund av att textdelen ändrats.

När budbäraren når General 2 med sitt falska meddelande är det första som händer att när generalen hashar meddelandet (vilket sker tämligen omedelbart) får han en hash som i det här exemplet ser ut så här: 9234534536

Eftersom hashen inte börjar med fem nollor vet generalen omedelbart att meddelandet inte är äkta och därefter vidtas åtgärder som inte är intressanta för det här exemplet. Det viktiga är att generalen vet att meddelandet är falskt. Ingen av de bysantiska generalerna luras till att attackera ensam vilket skulle innebära en säker död.

Alternativ 2

I det här scenariot vet staden om att det förekommer kodning samt att referensnumret som genereras måste börja med fem nollor. Även den här gången tillfångatas budbäraren med sitt meddelande. Försvararna vet att om de ändrar texten i meddelandet måste de också gissa fram en ny nounce som genererar en hash som börjar på fem nollor. De måste alltså avsätta oerhört mycket tid och arbetskraft för att gissa en nounce som passar. Det kommer ta mycket lång tid men det är alltså möjligt för försvararna att skicka vidare ett falskt meddelande.

Försvararna sätter igång omedelbart med arbetet och efter en (lång) tid hittar de en nounce som passar med texten. Följaktligen skickas budbäraren (som mutats/hotats) vidare till General 2 med följande meddelande:

“Vi vill attackera på lördag. Är ni med på attacken?” 3375939767

General 2 hashar meddelandet vilket genererar ett referensnummer som börjar med fem nollor. General 2 som bedömer att det nog ska gå bra svarar att de är med på attacken. Staden låter budbäraren passera mot General 1 utan att ändra innehållet i meddelandet. De är fullt medvetna om att de kommer vinna eftersom General 1 attackerar på måndag och general 2 på lördag.

Kontentan av detta exempel är att trots att meddelandet är kodat KAN innehållet förfalskas OM staden lyckas uppbåda så mycket tankearbete att de hinner gissa rätt nounce inom rimlig tid.

Är då denna metod oanvändbar på grund av detta faktum? Låt oss ta en titt…

useless
Är Proof of work värdelöst?

Kraften hos Proof of work

Som exemplen visar ligger styrkan hos Proof of work i att det kostar så mycket energi (tid och tankekraft) att det inte är möjligt för den som vill knäcka koden att inom rimliga tidsgränser klara av det. I alternativ 2 ovan kan staden klara av att förfalska meddelandet. För att göra det i princip omöjligt för försvararna att förfalska meddelandet väljer generalerna följande metod:

De låter varje division i sin armé skriva var sitt textmeddelande. Sedan låter generalen sätta ihop dessa texter till ett, låt oss kalla det, block av texter. Detta textblock kan teoretiskt bli flera hundra rader långt. Säg att vi har tio divisioner i varje armé, de skulle var för sig skriva ihop en text, som när den slås ihop i ett block, består av hundra rader.

Vi kan också tänka oss att man, innan kriget med staden, bestämde sig inom det bysantinska riket för att alla meddelanden ska skickas som block av textmeddelanden och att hashen ska börja med sju nollor. Det här gör det väldigt svårt för de egna generalerna att hitta en nounce som genererar rätt hash. Det gör det också i princip omöjligt för försvararna att kunna hitta rätt nounce till sin förfalskning eftersom. det kräver så många gissningar.

Eftersom det handlar om gissningar (det går inte att räkna ut vilken nounce som är rätt) KAN fortfarande staden ha turen att gissa rätt. Men då pratar vi om en chans på flera miljarder. Eller en på tusentals miljarder beroende på hur komplicerad kryptografi man använder.

Det är nedlagt arbete som gör att kommunikation är säker och kan hållas äkta. Hela Proof of workkonceptet bygger på detta. Det kostar så mycket arbete att säkra upp att meddelandena är oförfalskade att det måste vara värt det. Endast värdefulla meddelanden kan skickas så här. Obetydliga meddelanden är helt enkelt inte värt det som du förstår…


bitcoin

Och kopplingen till Bitcoin slutligen

Hela den här serien som beskriver de bysantinska generalernas problem är egentligen en analogi till Bitcoin! Det är nämligen Proof of work och den höga eneriåtgången i form av el som gör Bitcoinnätverket säkert. Det kommer jag skriva mer om i ett senare inlägg!

Bysantinska problemet – del två

I den första delen av den här bloggserien tog jag upp de bysantinska generalernas problem. Du hittar det inlägget här.

Kort sagt handlar det om hur generalerna kan avgöra om meddelanden de skickar mellan varandra är äkta i en miljö där de inte kan lita på någon annan…
Resonemanget är något förenklat för att det ska vara lättare att förstå.



Bakgrund

Först tittar vi på vad ett meddelande innehåller. I generalernas fall kan det exempelvis stå: “Vi vill attackera på måndag. Är ni med på attacken?”

Detta meddelande består av text och det är enkelt att ändra en text. Mottagaren vet helt enkelt inte om texten som står är autentisk eller falsifierad. Det krävs en metod för att validera äktheten på meddelandet. Frågan är hur detta ska göras?

true false

Lösningen

Sättet för generalerna att säkerställa att meddelandet inte ändras är vad som på engelska kallas “Proof of work”. En någorlunda acceptabel översättning skulle kunna vara “Validering genom arbete”.

Lösningen består av att använda sig av kryptografi. Målet med kryptografi är att två parter på ett säkert sätt ska kunna utväxla meddelanden.
Så här kan en kryptografisk metod se ut:

Meddelandet + En sifferserie => Ett referensnummer

En av förutsättningarna för denna lösning är att det är väldigt enkelt och snabbt att räkna fram ett referensnummer. Referensnumret är unikt och beror på vad som står i meddelandet och sifferserien. Men det är oerhört tidskrävande att gissa vilka tecken och siffror som meddelandet och sifferserien ska bestå av för att få fram ett BESTÄMT referensnummer.

Exempel:
Vet man att meddelandet lyder Hejsan och att sifferserien är 9032535448 så kan man tämligen omedelbart få fram att referensnumret är 0000073636.
Att addera meddelande och sifferserie till ett referensnummer kallas på engelska “hashing”. Referensnumret 0000073636 är en hash.

Vidare kallas sifferserien 9032535448 för nounce.

Låt oss ändra lite i exemplet:
Vi använder oss fortfarande av meddelandet Hejsan men ändrar sifferserien (nounce) lite grann till 9032535449. Referensnumret (hash) blir istället 3003377321.

Hela idén med att använda sig av kryptografiska lösningar är att det inte går att räkna ut vilket nounce man ska sätta in för att få en given hash. Det enda sättet att få fram en given hash är att prova en nounce i taget tillsammans med meddelandet tills man får fram önskad hash.

Generalernas tillvägagångssätt

Låt oss då se hur de bysantinska generalerna kan använda sig av kryptografi för att validera äktheten hos meddelandena. Innan det här fiktiva kriget bröt ut beslutade man i det bysantinska riket att alla meddelanden som skickades där kommunikationen inte var säker (såsom i vårt exempel där försvararna i staden kunde ändra meddelandena) var tvungna att generera en hash (referensnummer) som började med fem nollor!
Det vill säga, om inte texten plus nounce den mottagande generalen fick genererade en hash där de fem första siffrorna var nollor, skulle meddelandet anses vara falskt.



Så här agerar generalerna:
General 1 som vill skicka texten: “Vi vill attackera på måndag. Är ni med på attacken?” provar att lägga till en serie siffror som när texten och sifferserien hashas genererar ett referensnummer som börjar med fem nollor. Siffrorna efter de första fem nollorna kan vara vad som helst.

Det kan exempelvis se ut så här:
“Vi vill attackera på måndag. Är ni med på attacken?” och 0000000001.
Hashen blir 9394646823 vilket är fel.

Sedan provas:
“Vi vill attackera på måndag. Är ni med på attacken?” och 0000000002.
Hashen blir 1004883364 vilket också är fel.

Det enda sättet är att fortsätta gissa på siffror tills man hittar en nounce som genererar en hash där de första fem siffrorna när nollor.


Som du förstår är det oerhört tids- och arbetskrävande att göra detta. General 1 ger därför hela sin armé uppgiften att prova olika nounce tills de kommer fram till rätt hash. När så småningom någon gissat rätt är det på grund av att en enorm arbetsinsats gjorts. Vi kan säga att den nounce som fungerar är 8632309354.
Denna arbetsinsats som möjliggör att man till slut hittar en sifferserie som ger rätt hash är Proof of work.

true

I nästa blogginlägg går jag igenom hur stadens försvarare agerar och hur situationen utvecklas.