Vad köpa och varför

sedlar

Med tanke på de aktuella makroekonomiska händelserna avser jag ändra på portföljstrategin. Tänkte också kort redogöra varför.

 

trump tweet

Den senaste tiden har vi sett massor av tweets från den amerikanske presidenten där han klagar på att den amerikanska centralbanken inte sänker styrräntan. Han har gått så långt som att offentligt förödmjuka FED:s ordföranden och kalla honom inkompetent. Varför det?

Det verkar ganska klart att Trump vill manifestera sig själv genom att visa på hur bra det går för den amerikanska ekonomin och börsen. För att fortsätta föda börsuppgång behöver han en svag dollar. När dollarn är stark gör det de amerikanska företagens produkter mindre attraktiva pga höga priser. Alltså vill han påverka FED att sänka räntan vilket borde leda till just en svagare dollar. Samtidigt basunerar han ut att den amerikanska ekonomin är urstark, sysselsättningen hög och företagen går bättre än någonsin. Det här är väldigt paradoxalt eftersom en stark ekonomi behöver räntehöjningar för att svalkas av så inte överhettning sker. Istället hör vi att han kräver sänkningar.

 

iskub
Bild från Istockphotos

Race to the bottom

Anledningen är att han längtansfullt stirrar mot de europeiska negativa räntorna skapade av ECB, europeiska centralbanken. Det råder ingen tvekan om att det är dit han vill. Om pengar blir gratis för företagen att låna finns det ingen gräns för hur mycket mer börsbubblan kan blåsas upp. Ett vanligt sätt som vi sett de amerikanska företagen syssla med är tillbakaköp av egna aktier. Genom att köpa sina egna aktier ökar värdet per aktie eftersom utbudet minskar. Om det blir ännu billigare eller gratis att låna pengar kan företagen öka värdet på sina aktier utan att i princip ha tillfört något annat av värde såsom investeringar eller ökad försäljning.

I den konstgjorda ekonomiska värld vi befinner oss i är negativ ränta av stor fördel för de som vill och kan låna och till enorm nackdel för de som sparar. Värdet av besparingarna urholkas och för att inte se tillgångarna försvinna tvingas man in i investeringar med högre risk såsom aktier.
Det som håller på att hända är alltså otroligt positivt för aktiemarknaden. Det är också fördelaktigt för de MED kapital samtidigt som det är förödande för dem UTAN tillgångar då de kommer falla tillbaka ännu mer ekonomiskt.

Hur agera?

usd/sek
Graf dollar mot krona

Ovan ser vi hur dollarn utvecklats mot kronan senaste året. Då det varit gynnsamt att äga svenska aktier eftersom börsen stigit här hemma kan man luras att tro att man tjänat pengar på det. Det är bara sant om man inte tittar på börsutvecklingen mätt i dollar, då ser man snabbt att det mesta av börsuppgången beror på kronans kollaps. Och det är inte bara en kollaps mot dollar. Av alla valutor i världen är det bara fem-sex andra som har utvecklats sämre än kronan och då pratar vi enbart U-länder!

Så även om Trump segrar mot FED och får till en serie räntesänkningar (vilket jag är övertygad om kommer inträffa) och lyckas få till en svagare dollar tror jag inte att det för oss svenskar är lönt att föredra svenska aktier framför amerikanska. Helt enkelt därför att den eventuella kronförstärkningen inte kommer dra ner värdet på amerikanska aktier mer än den raketfärd uppåt aktiepriserna (de amerikanska) kommer ta.

Min strategi är att undervikta svenska aktier till förmån för amerikanska. Jag kommer påbörja en skiftning i omgångar från och med nu. Eftersom jag aldrig vet hur börsen utvecklas på kort sikt kommer jag gör omallokeringen i omgångar för att inte råka ut för att växla över allt i ett dåligt läge.

Andra effekter

guld

En svagare dollar ger andra biverkningar. En av dem är att ädelmetaller bör gå upp i pris. Lägre ränta, svagare dollar samt mer nytryckning av pengar gör att “hårda” tillgångar såsom guld, silver och råvaror blir mer värda. Jag kommer alltså fortsätta vara allokerad mot dessa sektorer. Sedan innan har jag en stor del av tillgångarna i bitcoin vilket inte bör vara en nyhet. Priset för bitcoin må gå upp och ner som en jojo men värdet av bitcoin ökar i mina ögon för varje dag av samma anledningar som ädelmetaller och råvaror.

Curve – smarta GoBackInTimefunktionen

curve

Här beskriver jag ett smart sätt att använda Curvekortet.
Den här helgen erbjuder SAS Eurobonus Mastercard dubbla Eurobonuspoäng om man handlar med deras kort. Man har tre dagar på sig att handla med kortet och alla poäng man normalt samlar in dubblas. Jag utnyttjar det här såklart eftersom jag gillar att resa (helst långt och bekvämt) och sådana här erbjudanden snabbare toppar upp poängen man kan resa gratis med (läs mer om att resa för poäng här).

erbjudande SAS Mastercard

Nåväl, tre dagar är inte mycket och vissa köp kan man inte vänta med att göra till just de här dagarna. Som tur är råkar det finnas en lösning för att förlänga tiden man har på sig för att handla…

 

Go Back In Time

Lösningen är Curves GBIT-funktion (GBIT=GoBackInTime). Med hjälp av den kan man för transaktioner upp till 10 000 kr per transaktion flytta köp till ett annat kort. Detta fungerar upp till 14 dagar efter köpet.

Så här går det till:

Istället för att använda SAS Eurobonus Mastercard ser jag till att använda ett annat kort, i mitt fall ett Länsförsäkringar VISA, som underliggande kort i Curve-appen 14 dagar innan den aktuella helgen.

Som synes ovan har jag handlat på LF-kortet för drygt 16 000 kr. 

 

Ovan ser man en del av de transaktioner som gjordes. Det är viktigt att ingen av dem är på över 10 000 kr eftersom man då inte kan göra GBIT. När det väl blivit dags för dubbla-poänghelgen (man måste vänta tills den har börjat, det är viktigt) väljer man de transaktioner man vill flytta till SAS-kortet och låter Curve sköta återköp på det ursprungliga (Länsförsäkringar-)kortet och debitering på SAS-kortet. Det är mycket enkelt, först trycker man på en transaktion (t ex den på INET). Då kommer följande val upp på skärmen på telefonen:

 

Här trycker man på Go Back In Time vilket leder till nästa val:

 

Man blir här tillfrågad vilket kort man vill flytta transaktionen till.

 

Här väljer man SAS-kortet genom att trycka på det (bilden ovan).

 

 

En fråga kommer om man verkligen vill flytta transaktionen? Notera att man bara kan flytta en transaktion EN gång så välj rätt! Man vill såklart flytta den till SAS-kortet och trycker YES

 

Efter att ha gjort detta får man en bekräftelse på att flytten är gjord. Voila!

 

Vad händer sen?

Det som sker när man gjort GBIT på alla transaktioner man vill flytta är att Curve kommer debitera köpen på SAS-kortet på dagens datum (alltså ej det ursprungliga köpdatumet) och göra ett återköp (återbetalning) på det ursprungliga (Länsförsäkringar-)kortet. Om du gjort återköp i någon butik någon gång vet du att det dröjer några dagar innan pengarna kommer tillbaka in på kontot. Så är det även här, det tar ett litet tag men pengarna kommer återbetalas.

Tack vare den här funktionen kan jag alltså börja samla dubbla poäng 14 dagar innan det aktuella datumet kampanjen egentligen börjar.

Curve är verkligen ett användbart kort med bland annat den här fantastiska funktionen. Andra fördelar är att slippa växlingsavgifter vid köp i utländsk valuta, slippa uttagsavgifter vid uttag utomlands samt samla sina bank- och kreditkort i ett.
Du kan läsa tidigare inlägg om Curve här och här.

Om du använder den här länken för att beställa Curve får du ca 60 kronor laddat på ditt Curvekort:  https://curve.page.link/sSfV
Detta även om du beställer gratiskortet (Blue).

Har du några frågor är det bara att höra av sig!

Gratispengar

Inte för att jag gillar kasinosidor på nätet men de går långt för att locka kunder. På Twitter såg jag ett tips om hur man kan sätta in pengar på några kasinosidor, få dem fördubblade, och sen ta ut pengarna utan krav på att man spelar. 

Har testat och det fungerar. Man riskerar kanske att få reklam i e-mailen men det har inte hänt än.

 

Gör så här:

Gå in på www.noaccountcasino.com och registrera dig. Sätt in 200 kr (max som kan dubblas) och ange e-mailadress. När du verifierat kontot kan du göra ett uttag på 400 kr utan några krav.

Gör sen likadant på www.paf.se. Här är max insättningsbelopp för dubbling 100 kr. Sätt in 100 och ta ut 200 kr.

Så här såg det ut på kontot:

Bara att tacka och ta emot!

Mer om att sälja elcertifikat

Om man har en solcellsanläggning och dessutom anmält sig till Energimyndigheten som innehavare av konto för elcertifikat och ursprungsgarantier kan man sälja dessa.  
I ett tidigare inlägg går jag igenom hur man ansöker om konto, läs mer här:

Om jag loggar in på mitt konto ser det ut så här:

 

CESAR-konto elcertifikat
Aktuellt saldo elcertifikat

Jag har samlat ihop tre elcertifikat. Man erhåller ett certifikat per 1000 kWh producerad el. Dock behöver man installera en extra elmätare för att samla ihop certifikat för all el din anläggning producerar. Jag som inte gjort det får bara certifikat för den el jag inte förbrukat själv, det vill säga den el som jag sålt som överskott. En sådan extra mätare kostar några tusen och jag har inte bestämt mig för om det är värt den kostnaden ännu.

Förutom elcertifikat har jag också samlat ihop lika många ursprungsgarantier. 

 

Pris elcertifikat

Dessa certifikat och ursprungsgarantier kan säljas på en öppen marknad. Så här såg de genomsnittliga priserna för att sälja ett certifikat ut under 2019:

genomsnittligt spotpris elcertifikat
Genomsnittliga priser för elcertifikat

Om jag hade sålt mina tre certifikat i augusti hade de gett knappt 200 kronor. Eftersom jag inte har någon brådska kommer jag behålla dem på kontot. Giltighetstiden för elcertifikat är 15 år från driftstart av anläggningen.

Vem köper elcertifikat

Här dyker det största problemet upp. Varken Vattenfall (som är leverantör) eller Kraftringen (som är nätägare) köper certifikat från småproducenter. Förmodligen är administrationen för detta kostsam vilket tyvärr gör att det inte går att sälja till dem.
Vill man sälja sina certifikat gäller det att man sluter avtal med ett elbolag som som köper dem. Jag har inte en lista men det går att googla alternativt ringa upp elbolag och höra med dem. En snabb googling just nu ger att t ex Karlstads Energi och Sölvesborgs Energi köper certifikat om man är kund där.
Det här hoppas jag ändras i framtiden så det blir enklare att sälja, som det är nu känns inte marknaden speciellt fri. Under tiden kan man samla certifikat på sitt konto. Tids nog blir man nog av med dem men som prisbilden ser ut just nu är det inte speciellt lukrativt att ha bråttom med det.

sol

Hur värdera Bitcoin

Den eviga frågan,  hur mycket en bitcoin är värd, fortsätter ställas varje dag av människor som inte är övertygade bitcoinfantaster. Mitt svar brukar vara att den är värd det vi alla kommer överens om att den är värd. Men bitcoin är ju bara kod, den kan ju göras om och förbättras när som helst av någon annan. Då kommer ju den bitcoin vi känner till idag vara värd noll. Och det är sant!
Så vad är det då som ger bitcoin något värde alls? Jag vill påstå att det bland annat är nätverkseffekten, det vill säga hur många som använder bitcoin, som ger den ett värde. Skulle det bara vara jag och en till som vill använda den saknar den, för alla utom oss två användare, något som helst värde. Men är vi miljontals användare har den definitivt ett värde. Därför blir det svårt för en “ny” bitcoin att erövra världen. De försök som gjorts, bland annat hardforken Bitcoin Cash, har mer eller minde misslyckats och försvunnit.

Man behöver tänka större än det traditionella tänkandet som säger att det bara är fysiska föremål som t ex sedlar, guldtackor, fastigheter eller andelar i företag som kan vara värda något. ALLT kan ha ett värde. 

 value
Bild från Renita Kalhorn

 

 

Frågeställningen

Den nya frågeställningen som jag och andra börjar ställa oss är följande: Ska Bitcoin ses som valuta (Medium of exchange) eller ett ting som håller sitt värde (Store of value)?
För att förstå skillnaden mellan dessa två ger jag exempel:
Medium of exchange;
För att utföra transaktioner, t ex köpa en pizza, behöver jag en valuta som exempelvis dollar.
Store of value;
Om jag skulle bott i Venezuela vars valuta rasat de senaste månaderna, skulle jag vilja äga guld. Guldet bevarar sitt värde när valutan imploderar.

Bitcoin

Från början när bitcoin skapades var tanken att den skulle fungera som “peer-to-peer electronic cash” det vill säga som Medium of exchange (MOE). MEN det som skett i allt större skala de sista åren är att centralbankerna tryckt triljoner av nya pengar i sitt lands valuta vilket fått värdet av dessa att minska. Inte minst vi i Sverige har fått se den svenska kronan urholkas, bara i år har vi tappat 15% mot den amerikanska dollarn.
Med det sagt börjar det bli tveksamt om man vill använda sina bitcoin till att shoppa med. Eftersom bitcoins natur är deflatorisk (kan inte skapas mer än 21 miljoner BTC) tror jag att bitcoins framtid ligger i att vara en Store of value (SOV).
Jag handlar hellre med kronor eftersom jag vet att den valutan blir allt mindre värd hela tiden. Bitcoins värde består också i att alla valutor på sikt går ner.

Hur utvecklas transaktionerna i Bitcoin

För att undersöka huruvida det ligger något i att framtiden för bitcoin är SOV kan man ta en titt på antalet transaktioner som sker på Bitcoinnätverket.

antal transaktioner i BTC
Bild från Blockchain som visar antalet transaktioner

Vad man kan se är att transaktionerna har ökat under drygt ett år från mars 2018 tills för några månader sedan då trenden bröts och antalet transaktioner började trenda svagt nedåt. Detta är alltså antalet transaktioner som sker på blockkedjan. I och med Lightning Network infördes förra året så påverkas just transaktioner på blockkedjan. Lightning Network är alltså en “second-layer”-funktion som byggts på Bitcoin. Jag har skrivit om Lightning Network tidigare här.


För att förstå vad second-layer innebär kan man jämföra med internet. Internet är ett nätverk som kopplar ihop datorer och servrar över hela världen. Dock är det inte till så stort nöje för de flesta om man inte kopplar på second-layerfunktioner såsom mailprogram, webbläsare med mera. 
Vad Lightning Network gör är att förenkla och snabba upp överföringar som är återkommande. Om jag till exempel köper kaffe på Starbucks lite då och då och vill betala med bitcoin så öppnar jag en Lightning Network-kanal mellan mig och Starbucks. Därefter görs någon form av (elektroniskt) kontrakt upp som säger att jag kan handla si och så många kaffe innan betalningen skickas till Bitcoinnätverket. Detta innebär att transaktionsavgifterna blir lägre och trycket på blockkedjan minskar. 

Eftersom det kan ligga en hel del bitcoin lagrade i Lightning Network vilket drar ner antalet transaktioner på Bitcoinnätverket kan man också studera hur många Bitcoin som ligger låsta i  LN (Lightning Network):

 

 

Bitcoin låsta i LN

Även den här grafen följer i viss mån den förra bilden. Det är svårt att säga exakt vad det beror på. T ex har priset på bitcoin ökat vilket skulle kunna förklara att man får mer per bitcoin vilket leder till att färre antal bitcoin behöver användas i handeln. Eller också är det så att fler är ovilliga att spendera sina bitcoin för att köpa saker utan hellre behåller dem för att man tror de kommer öka i värde.

 

Slutsats

Min personliga åsikt är att bitcoin ska ses som en SOV. I en värld där länders centralbanker tävlar om att minska värdet på sin valuta fyller bitcoin en funktion. Det är den försäkring man har mot inflation och andra åtgärder som berövar människor på sina pengar. Jag vill dock peka på att det är skillnad på pris och värde. Det värde bitcoin tillför genom att vara garantin mot inflation är stort. Priset på bitcoin däremot varierar väldigt mycket från månad till månad men är man långsiktig bryr man sig inte så mycket. Man vet att alla andra valutor går mot noll och det räcker för att jag inte vill ha mina tillgångar låsta i framförallt kronor!

Att använda Curve-kortet

Jag har tidigare skrivit om Curve-kortet (läs här). I det här inlägget tänkte jag berätta om hur jag upplever att använda det.
Curve är som sagt ett kort som ersätter dina andra kredit- och bankkort. Ersätter i den meningen att det fungerar som ett “paraplykort”, det vill säga samlar dina fysiska kort i ett – Curvekortet.
Detta gör att plånboken blir betydligt tunnare (i positiv mening) eftersom du kan lämna de kort som Curve ersätter hemma. Även om du samlar bonuspoäng eller får cashback via de kort du ersätter fungerar det utan problem. Men framför allt har Curve en fördel som jag hade nytta av under min utlandssemester…

 

Slipp växlingsavgifter med Curve

På varje köp man gör med sitt vanliga kreditkort när man är utomlands betalar man en avgift för att växla de svenska kronor som dras från kortet till den aktuella valutan. Hur stor avgiften är beror på vilket kort du använder men en vanlig avgift är ca 3%. Detta läggs ovanpå den växlingskurs som gäller.
MEN, använder man Curvekortet när man betalar utomlands slipper man växlingsavgiften! Curve tar nämligen inte ut någon växlingsavgift, ÄVEN om man använder sitt SEB Mastercard eller Länsförsäkringar VISA (eller andra kort) som underliggande. Förutsättningen för detta är att betalningen sker mellan söndagar 23.59 och fredagar 23.59. På helgerna är nämligen valutamarknaden stängd och helgtid tar Curve ut 0,5% växlingsavgift för Euro, Dollar eller Pund (1,5% för alla andra valutor). Detta är fortfarande mycket lägre än andra kortutgivare.

Semester med Curve

I somras åkte jag på semester till Kroatien, ett land som använder valutan HRK (Kuna). Jag använde Curve med SAS Eurobonus Mastercard som underliggande kort (för att tjäna Eurobonuspoäng). Hade jag använt SAS Mastercard direkt hade jag som sagt fått betala 3% i avgift på köpen. Här är några exempel på hur mycket jag sparade på att istället använda Curve:

kvitto 1
kvitto air asia

På de sju restaurangbesök som Curve användes på sparade jag ca 130 kr i avgifter. Handlade även en flygbiljett via Curve som betalades i Euro, där sparade jag 73 kr i avgifter. Har man läst mina tidigare inlägg om kreditkort vet man att jag helst använder American Express för att tjäna Eurobonuspoäng. I de fall som handlaren/restaurangen inte tar AmEx använder jag SAS Mastercard via Curve. Det är alltså vid de tillfällena jag kan spara växlingsavgifter. Att på åtta transaktioner spara 200 kronor är riktigt bra. På årsbasis kan det bli tusenlappar man sparar.
Dessutom kan man med hjälp av Curve avgiftsfritt ta ut pengar i utländska bankomater (ATM). Detta till en summa av 200 brittiska pund per månad (Curve Blue) eller 400 pund per månad (Curve Black).

 

 

Slutsats

Att gratis få Curve Bluekortet som kan användas till att samla sina bank- och kreditkort i ett kort, slippa betala växlingsavgifter utomlands samt slippa avgifter på uttag utomlands känns som en självklarhet. Det finns inget att förlora på detta och läser du mitt tidigare inlägg om Curve ser du att även funktionen Go-back-in-time inkluderas i Bluekortet. Curve Black skaffar man om man till exempel vill kunna ta ut mer pengar från utländska bankomater avgiftsfritt.
För de flesta duger Blue utmärkt.

Om du använder den här länken för att beställa Curve får du ca 60 kronor laddat på ditt Curvekort:  https://curve.page.link/sSfV
Detta även om du beställer gratiskortet (Blue)

Nytt hos Lendify – Månadssparande

Häromdagen fick jag mail från Lendify att det nu är möjligt att månadsspara. Loggar man in och tittar på hur det ser ut finner man följande:

 

månadssparande

Man kan alltså via Lendifys sida skicka ett uppdrag till sin bank att överföra en summa varje månad som sedan investeras i de lån som finns för tillfället. Det som denna tjänst egentligen gör är att förenkla överföringen till Lendify. Du skulle lika gärna kunna göra en överföring manuellt varje månad och uppnå samma resultat men genom detta blir det alltså lite enklare.

Att månadsspara är förresten en god idé. Ränta-på-räntaeffekten är som jag gärna upprepar världens åttonde underverk. Skillnaden mellan att månadsspara och dessutom återinvestera pengarna Lendify betalar ut kan illustreras så här (över en 15-årsperiod):

 

exempel
Månadssparande med återinvestering
exempel utan återinvestering
Månadssparande utan återinvestering

Utgår man från att man gör en engångsinsättning på 50 000 kr och därefter månadssparar 500 kr i månaden erhåller man nästan 40 000 kr extra på att återinvestera återbetalningarna kontra att inte göra det (allt annat lika).

Jag har valt återinvestering av just denna anledning.

Hur går det för mig?

Kan vara läge att uppdatera hur det går med Lendifyinvesteringen. Så här ser det ut:

rapport

Sedan jag började investera har jag erhållit en genomsnittlig årsränta på ca 5,2%. Kapitalet har ökat med ca 16 500 kr än så länge. Det här anser jag vara klart godkänt för en räntebärande produkt. Risken med en sådan här investering är så klart att låntagarna inte betalar tillbaka sina lån. Har man valt autoinvesteringsalternativet är man skyddad av Lendifys kreditförlustfond som betalar mig den amortering jag skulle ha fått (men inte räntan). 
Jag tittade hur det såg ut på den fronten och visar här status från juni 2019 (eftersom vissa betalar in lite sent ger det en bättre bild än om jag visat augustisiffrorna).

 

obetalda lån
Obetalda lån t o m juni 2019

Här ser vi att 6 st lån ännu är obetalda. Av dessa betalar Lendify mig amorteringarna (vänstra kolumnen) på 32,35 kr. Räntan jag skulle erhållt på 18,77 kr blir jag utan. Eftersom min investering är utslagen på över 300 lån hos Lendify tycker jag utfallet är acceptabelt. Alla investeringar är belagda med risk men genom att dela upp investeringen i så många lån minimerar man storleken en utebliven återbetalning påverkar.

 

Slutsats

Månadssparande är ett förenklande om än inte revolutionerande verktyg för den som vill göra regelbundna överföringar från sitt bankkonto till Lendify. Jag är fortsatt nöjd med att investera i Lendify och tänker fortsätta med detta.

Om du tycker detta verkar intressant har jag skrivit flera blogginlägg tidigare som du hittar om du söker, bland annat denna.
Vill du prova att investera kan du använda följande länk:

https://lendify.se/r/E2ekNDuoRk

Då får du 500 kr extra från Lendify att investera. Du måste investera minst 20 000 kr för att erhålla extrapengarna.