Bitcoinpriset på kort sikt

pris

Bakgrund

Jag är en person som tror att Bitcoin kommer bli en ny standard i framtiden. Med det menar jag en standard som t ex internet…
Vem klarar sig utan internet idag?
Vem kommer inte använda sig av, eller tillämpningar av, Bitcoin imorgon?

Med det sagt ser jag framför mig att det man får betala för Bitcoin kommer vara mycket mer än det man betalar idag. Därför brukar jag säga att det är ointressant vad en Bitcoin kostar idag, priset kommer bestämmas på sikt och det kommer handla om tillgång och efterfrågan. Eftersom tillgången är känd ända sedan Genesisblocket (det allra första blocket i blockkedjan) är det efterfrågan som kommer vara den drivande kraften. Det är till och med så att tillgången är mindre än de 21 miljoner Bitcoin som var tänkta att existera. Detta på grund av att människor som äger Bitcoin glömmer bort kodnycklarna, avlider eller på andra sätt tappar bort sina Bitcoin.
Hur stor del som försvunnit på detta sätt är okänd, jag killgissar själv att ca 10% av tillgången kommer vara borta för evigt.

Oavsett detta kan det ändå vara kul att spekulera lite om var priset hamnar på kort sikt…

Prisutvecklingen

BTC/USD
Bitcoinpris i USD från Investing.com

Priset på Bitcoin tog fart i början av april och har nästan stigit med 100% sedan dess. På frågan om varför svarar jag pass! Tittar man på teknisk analys kan man teorisera om att vi haft en korrektion av den förra uppgången till 19000 dollar och därefter en konsoliderande rörelse fram till nu.

Parallellt med detta finns det andra krafter som inverkar på prisutvecklingen och det finns en kraft som jag ofta tittar på för att få vägledning om vart priset ska ta vägen. Men först lite bakgrund om Bitcoinmarknaden…

Handel med Bitcoin sker mestadels på en oreglerad marknad, det vill säga utanför Finansinspektionens och liknande myndigheters tillsyn. Det hindrar i sin tur institutionella investerare såsom banker, fonder och riskkapitalister att köpa Bitcoin då de förbjuds i sitt regelverk att verka på oreglerade marknader.

The tail that wags the dog

Lösningen på detta har blivit att det skapats terminshandel för Bitcoin. Det betyder att ovannämnda institutionella investerare inte köper själva råvaran Bitcoin utan spekulerar i upp- eller nergång i densamma. På engelska kallas dessa futures. De bolag som erbjuder futures i Bitcoin är de som köper eller säljer riktiga Bitcoin för att matcha de kontrakt som investerarna handlar. Så… Wall Streethajarna som dreglar över möjligheten att ge sig in på Bitcoinmarknaden får inte det på grund av regelverket. Då ger de sig på det näst bästa, terminshandeln. På det viset får de möjlighet att ändå få exponering mot denna oreglerade marknad.

Nu till det intressanta, kan futureshandeln påverka priset på den underliggande varan Bitcoin? Svaret blir nog… Ja. Det har visat sig att futureshandeln har kunnat driva priset. Det brukar kallas “the tail that wags the dog”, alltså svansen som viftar på hunden. Ganska målande med betydelsen att en handel som borde vara beroende av priset på något istället ÄR det som driver priset.
En av de största handelsplatserna för Bitcoinfutures heter CME. CME Group driver derivat och terminshandel på flera handelsplatser och är också ägare av Dow Jones aktieindex.

Bitcoin vs Bitcoin futures

Det finns en viktig sak som skiljer handeln mellan Bitcoin och Bitcoin futures och det är öppettiden. Man kan handla Bitcoin dygnet runt, 365 dagar om året men futureshandeln stänger under helger och helgdagar. Detta fenomen resulterar i något som kalls gaps.


gap
Exempel på gap

Ett gap uppstår när priset vid föregående dags stängning skiljer sig från öppningspriset nästa handelsdag. Om detta blir av karaktären större ser man ofta att priset återvänder vid ett senare tillfälle till just det priset som skapade gapet. Detta kan i vissa fall ta år.

Här är ett exempel på ett gap taget från CME Bitcoinfutures:

CME gap
Här ser man hur det bildas ett gap mellan stängning och öppning

Det här gapet stängdes relativt snabbt. Priset gick upp några timmar och sjönk därefter ner så gapet stämdes av. När kursen gått ner (eller upp) tillbaka till gapnivån säger man att det stämts av eller stängts. När denna stängning skett kan priset fortsätta utvecklas.

Aktuellt läge

aktuellt läge
CME futures i lila färg, Bitcoinpris i grönt/rött

I fredags stängde CME futures på priset 6285 dollar för en Bitcoin. Om priset på Bitcoin ligger nära där vi är idag, dvs runt 7000 dollar, kommer ett gap bildas. Det finns då en stor risk/chans för att vi i framtiden ska stänga detta gap vilket i sin tur skulle ge förutsättning för vidare bränsle uppåt. Det finns dock inga indikationer för hur lång tid det tar innan denna stängning sker. Priset kan fortsätta rusa uppåt lång tid men om gapet ska stängas komma också nedgången bli mer brutal.

Slutligen finns det ännu ett alternativ…
Det är att Bitcoinmarknaden knäcker futuresmarknaden, det vill säga att det blir hunden som viftar på svansen istället för tvärtom. OM detta skulle ske är det en fantastisk bedrift vilket skulle bevisa Bitcoins unikhet, det är nämligen en utbredd tro att många marknader styrs av futures (olja, guld, råvaror). Skulle detta ske som sagt pratar vi om en gamechanger.

Slutligen

Jag bevakar både Bitcoin- och futuresmarknaden noggrant nu. Jag är beredd på en nedgång till runt 6285 dollar och om den inträffar är det jag som kommer köpa med bägge händer.

Portföljgenomgång

I mitt förra inlägg skrev jag att jag sedan ett tag sökt minska andelen svenska aktier i portföljen på grund av kronförsvagningen. Jag tänkte i det här inlägget berätta hur jag tänker.

Fördelningen

Först och främst är det på sin plats att berätta att jag i höstas drog ner ordentligt på innehaven i aktier och fonder för att sänka risken i portföljen. Risken som jag såg det var ett rejält börsfall på grund av rapporterna som pekade på en inbromsning av ekonomin. Jag lade mig ganska likvid och investerade dessutom en del i räntebärande produkter. På grund av värdeminskningen av den svenska kronan var detta fel. Den avkastningen räntan gav understeg stort värdetappet i SEK.

Detta åtgärdade jag under våren och numera finns inga kort- eller långränteprodukter i portföljen. Undantaget är ett sparkonto med bunden ränta som går ut i slutet av maj. Hur ser det ut i portföljen idag då?

Fördelning
Fördelning

Andelen svenska aktier uppgår till ca en tredjedel för närvarande. Här har jag alltså dragit ner eftersom jag fortfarande är försiktig. Det betyder att jag missat en del av den svenska börsuppgången men better safe than sorry.

Kassan är fortfarande relativt stor på 25% vilket inte gynnar mig då kronförsvagningen gjort att värdet på denna bara i år gått ner ca 7-8%.

De fonder jag innehar för närvarande är:

fondinnehav

Största innehavet är Pacific Precious som investerar i ädelmetaller där jag vill ligga positionerad dels på grund av att innehaven handlas i dollar vilket ger skydd mot kronförsvagningen, dels på grund av ädelmetaller på sikt också skyddar mot inflation. Man kan trycka nya sedlar men det är betydligt dyrare att gräva fram ädelmetaller.
Länsförsäkringar USA Indexnära är en billig indexfond som följer det amerikanska indexet SP500.
Core Ny Teknik är en fond som som investerar i hälsa, teknik och digitala varumärken. Det är här jag ser framtida tillväxt inträffa.

De utländska värdepapper jag äger är:

utländska värdepapper

Största innehav här är Ocean Yield vilket är ett bolag jag skrivit inlägg om tidigare.
SPDR Gold Trust är en guld-ETF, alltså en börshandlad guldfond. Går tyvärr inte köpa längre om man har nätmäklare från Sverige.
Walt Disney och Apple är ju välkända medan Outotec är ett finskt bolag jag äger för att få exponering mot koppar (metallen).

Warranter och certifikat:

certifikat

Största innehaven här är Bitcoinrelaterade, jag ser på sikt stor uppsida för Bitcoin och jag har certifikat som följer Bitcoin förutom Bitcoin i sig. Anledningen är att det är skattemässigt fördelaktigare att sälja certifikat i en ISK eller kapitalförsäkring. Dock kan det aldrig ersätta att äga riktiga Bitcoin.
Man hittar även guldcertifikat och råvaror här.

De största innehaven i portföljen fördelar sig som följande:

största innehav


Vilka svenska aktier har jag?

Svaret är: ganska många…

Vissa här är riktigt gamla innehav, blandat med onoterat men de flesta finns här av en orsak. Jag hinner inte gå in på alla bolag för det finns en hel del. Anledningen till det är att jag har några olika strategier där innehaven varierar. Bland annat Råvaruportfölj, Barnportfölj, Momentumportfölj med mera. De största innehaven totalt är Swedish Match, Paradox och THQ. De två sistnämnda är ju även stora innehav i Core Ny Teknikfonden vilket man bör vara medveten om. Ens exponering mot enskilda bolag kan vara större än man tror om man inte håller sig uppdaterad om sina fonders innehav. Jag vill egentligen inte ha några storbanker som långsiktiga innehav men till exempel genom att äga Investor får jag exponering mot SEB.

Strategi

Min tro är en fortsatt kronförsvagning OCH euroförsvagning kontra dollarn vilket gör att jag vill undervikta svenska och europeiska räntor och aktier till förmån för amerikanska diton. Det ser inte ut som om amerikanska FED kommer höja räntan i USA vilket fortsätter elda på den amerikanska börsen. Dessutom vill jag ha ädelmetaller, råvaror och Bitcoin. Målet är att sänka min totala risk vilket gör att jag kommer gå miste om delar av en eventuell fortsatt uppgång. Det är ett pris jag är beredd att betala för att mildra effekten av en framtida nedgång.

Förutom det som beskrivs här har jag även investerat i TRINE, Lendify samt erhåller avkastning från min solcellsanläggning (läs mer genom att klicka på de understrukna länkarna).

Tycker du börsen går bra?

Jag har senaste tiden reagerat på värdetappet svenska kronan utsätts för. Riksbankens inflationsmål om 2% driver dem att fortsätta med negativ ränta samt kvantitativa lättnader (där riksbanken köper upp obligationer för att injicera likviditet i marknaden) vilket leder till att kronan tappar i värde jämfört med andra valutor.

worst currency
Bloombergartikel om svenska kronan

Svensk politisk och ekonomisk ovisshet leder till kronförsäljning på marknaden. Vem är vinnare och förlorare på detta? Förloraren är människor som du och jag, urholkningen av våra pengar gör att vi är fattigare idag än för ett år sedan. Vinnaren (på kort sikt) är svenska exportföretag som har kostnader i kronor och intäkter i utländsk valuta. Dock behöver de flesta svenska företag köpa in i utländsk valuta så effekten borde vara självutjämnande på sikt.

Med detta sagt, hur har utvecklingen på den svenska börsen gått?

OMX S30 2019

Fenomenalt bra är svaret, upp över 19% sedan årsskiftet! Vi tittar också på hur den amerikanska börsen gått:

DJ USA

Även här har det gått fantastiskt bra, upp över 17% i år.

Vilken börs har då gått bäst, svenska eller amerikanska? 19% är bättre än 17%, eller???
Det är här man måste titta på valutakurser för att få en sann bild av läget.

USD/SEK

Under den period vi har tittat på har dollarn stärkts med drygt 6% mot kronan. Justerar man den svenska börsen för dollar ser man att svenska börsen stigit med knappt 16%, alltså sämre än den amerikanska. Tittar vi 36 månader tillbaka ser det ännu sämre ut för den svenska börsen justerat för dollar; 18% upp för svenska börsen jämfört med 41% för den amerikanska.

Kontentan av det jag beskriver ovan är att även om det ser väldigt bra ut med börsutvecklingen så måste man se hur den utvecklats relativt andra valutor.
Med anledning av kronförsvagningen har jag under året placerat om så jag har mindre svenska aktier än tidigare. Tänkte i nästa bloggpost gå igenom hur det ser ut.

Mer detaljer hos TRINE

Nu kan man på TRINEs uppdaterade hemsida se hur ens investeringar hjälper människor. När man loggat in ser man i sin dashboard var på jordklotet man har investerat. I mitt fall ser det ut så här:

Världskarta
De länder där man investerat är gulmarkerade

I Afrika har jag investerat i: Togo, Nigeria, Uganda, Kenya och Zambia.
I Asien har jag än så länge investerat i Myanmar. Kul sätt att lära sig geografi 🙂

Man kan också se hur man påverkat människors vardag:

Påverkan
Så här har mina investeringar påverkat människorna

Det här är så klart estimat men det är ändå kul att veta ungefär hur många människor som får tillgång till el tack vare TRINE.

Jag har ju gjort många men små investeringar genom TRINE vilket resulterar i att jag får små återbetalningar hela tiden:

Återbetalningar
Här är de närmaste återbetalningarna

Jag återinvesterar alla utbetalningarna jag får vilket både leder till att fler får tillgång till ren el samtidigt som ränta-på-räntaeffekten gör att värdet på mina investeringar ökar.
Jag har varit med på nästan alla investeringstillfällen som dykt upp och eftersom minsta summa som går att investera är 25 Euro är det inte dyrt. Totalt har jag investerat i 20 projekt och jag kan lova att det kommer bli flera!

Vill du veta mer om hur man investerar via TRINE? Läs då mitt inlägg om detta här.

Bitcoin – halveringen

split

Dags att skriva om Bitcoin igen. Mitt intresse har inte minskat, tvärtom står vi inför spännande tider och jag tänkte berätta varför.

Bakgrund

Transaktioner på Bitcoinnätverket samlas i block. Det vill säga när ett antal transaktioner där Bitcoin skickas uppnåtts samlas det i ett block (du kan läsa om block och blockkedjor här). De som verifierar de här blocken kallas för miners. Som belöning för att miners verifierar block erhåller de Bitcoins. I början när Bitcoin skapades låg belöningen på 50 Bitcoin per block. För att öka sina chanser att erhålla belöningen går miners ofta ihop i en så kallad Mining Pool. De flesta mining pools hittar man i Kina.

Den eller de som skapade Bitcoin såg till att belöningens storlek minskar med tiden.

Halveringen

Belöningen miners får för att verifiera blocken halveras var fjärde år. Från början var alltså belöningen 50 Bitcoin, år 2012 (fyra år senare) halverades den till 25 Bitcoin per block. 2016 halverades den ännu en gång till 12,5 Bitcoin och nästa gång en halvering kommer ske är 2020 då miners kommer få 6,25 Bitcoin per block.

Det man måste förstå angående vilka motiv miners har för att verifiera blocken är att belöningen måste vara större än kostnaden för verifieringen. Annars går man back varje gång ett block verifieras. Kostnaden för verifieringen består till största delen av priset för hårdvara samt elektricitet. Priset för hårdvaran torde vara någorlunda konstant över jordklotet medan däremot priset för elektricitet kan variera väldigt mycket. Miners strävar därför att flytta sig till platser med billig energi.

Nedan är en tabell från Marketwatch (maj 2018) som visar kostnaden för att verifiera block nedbrutet per Bitcoin:

bitcoin price

Priset (när tabellen gjordes) per verifierad Bitcoin låg mellan 531 till 26170 dollar!!! Med ett ungefärligt Bitcoinpris på 4000 dollar (mars 2019) förstår man att miners vill ha sin verksamhet i länder där energipriset är lägre än detta värde. Var hittar vi då de största miningpoolerna?

Mining pool locations
Tabell från buybitcoinworldwide.com

Överlägset störst är Kina där energi är billigt. Det berättas till och med om hur kinesiska elbolag överför sin överskottsel till lokala miningpooler för att ingen energi ska gå till spillo.

Om elprisen som visas ovan skulle bestå inser man att om priset på Bitcoin faller under 500 dollar blir det olönsamt att verifiera block oavsett var i världen man befinner sig. Konsekvensen skulle i förlängningen bli att verifieringen skulle upphöra och eftersom det är precis det som gör Bitcoin säkert skulle hela meningen med att använda Bitcoin försvinna!

Just nu är priset på Bitcoin högre än energikostnaden i de länder som har de största miningpoolerna. Lägg det på minnet så fortsätter vi…

Tillgång och efterfrågan

En av de faktorer som styr priset på Bitcoin är tillgång och efterfrågan. Tillgången är väl känd, det kommer inte finnas mer än 21 miljoner Bitcoin. Dock är inte alla Bitcoin framtagna än, de belöningar vi pratat om i stycket ovanför tillför nya Bitcoin till de ca 17,6 miljoner som idag är framtagna.

Med tillgång som en känd faktor är det alltså efterfrågan som till största delen styr priset. Hur kommer då efterfrågan förändras när nästa halvering sker? Med samma elpris som i tabellen ovan inser man att en halvering av Bitcoins som belöning ger att det blir dubbelt så dyrt att verifiera blocken. Priset att verifiera en Bitcoin skulle alltså ligga mellan 1060 till 52000 dollar. Med samma elpris som i tabellen i Kina kostar det efter nästa halvering ca 6350 dollar per Bitcoin.

Naturligtvis kan elpriset ändra sig; solenergi, kärnkraft och andra kraftkällor som är effektiva kan på sikt sänka kostnaden på el om man lyckas skapa den i stor skala. Om och när en sådan energiprissänkning kommer är däremot svårt att sia om.

Man kan nästan säkert säga att priset på Bitcoin måste vara över 6300 dollar för att inte verifieringen av block ska upphöra. Antingen det eller så får kineserna flytta sina miningriggar till Venezuela! Är det troligt att priset kommer ligga över 6300 dollar när nästa halvering sker? Det kan vi så klart inte veta men däremot kan vi titta på hur priset har rört sig vid tidigare halveringar.

Tidigare halveringar

Den första halveringen som någonsin skedde inträffade den 28 november 2012.

första halveringen

Just precis vid tidpunkten för halveringen hände inte så mycket. Priset låg relativt stilla under nästan två månader efter en modest ökning. Därefter hände det däremot en hel del… På ca ett halvår ökade priset med ca 1400% innan en skarp nedgång inträffade. Priset gick alltså från 8 dollar till 167 dollar.

Nästa halvering skedde 7 september 2016.

Ungefär samma scenario här, hände inte mycket den första tiden efter halveringen men sett över ett halvår steg priset ca 100%, från 570 dollar till 1250 dollar.

Möjligt scenario

Att bara ha två datapunkter som referens när man ska göra prediktioner är kanske helt hjärndött men eftersom det är det enda vi har att tillgå i det här läget får vi ta det vi har.

nuvarande pris

Så här ser prisläget ut idag, runt 4000 dollar som synes. Halveringen är fortfarande ungefär ett år bort och uppgångseffekten har hittills infunnit sig några månader efter nämnda halvering. Vi pratar alltså sommar 2020.

Personligen tror jag att vi även denna gång kommer se en uppgång. Hur stor? Omöjligt att svara på men även om den skulle vara hälften så stor som förra gången kommer det ändå handla om drygt 50%. Min gissning är att vi hamnar mellan 6000 – 10000 dollar per Bitcoin.

Hur agerar jag? Under de senaste månaderna har jag med jämna mellanrum köpt in mig i mindre poster. Det kommer jag fortsätta med eftersom jag tror att det kommer bli dyrare eller till och med mycket dyrare att köpa om jag väntar för länge.

Kreditkort – del 2

Kreditkort

Jag har i ett tidigare inlägg skrivit om kreditkort, vilket/vilka jag tycker är bäst samt varför. Det inlägget hittar du här: https://tillslut.se/2018/12/08/basta-kreditkortet/

Slutsatsen var att ha en kombination av ett kreditkort där man får kostnadsfria kontantuttag samt ett där man får någon slags kick-back, eller belöning, för att använda kortet.

De kort som jag tycker ger bäst mervärde är Länsförsäkringar VISA tillsammans med American Express Premium. Fördelarna finns beskrivna i det blogginlägg jag hänvisar till ovan. Om man emellertid vill öka sin poängintjäning maximalt finns det ytterligare sätt…

Kreditkort – del 2

De kort som beskrivits (AmEx Premium och LF VISA) är de baskort man ska ha för att få både kostnadsfria kontantuttag och poäng att resa för. I min plånbok finns det några till kort för att optimera både kontantuttagen och poängintjäningen. Jag tänkte gå igenom vilka som finns och varför. Jag börjar med Eurobonuskortet…

SAS Eurobonus World Mastercard

SAS EuroBonus Mastercard World

Även om antalet ställen som tar emot American Expresskort är ganska många och ökar finns det fortfarande en hel del handlare som inte vill att man använder AmEx. Många gånger beror det på att American Express avgifter är högre för handlaren än motsvarande Mastercard- eller VISAkort. Dessa avgifter drabbar inte oss som använder kortet men det leder som sagt till att man inte kan tjäna in några Eurobonuspoäng via AmEx på de här ställena.

Som tur är finns det ett annat kort som tas emot överallt, nämligen SAS EuroBonus World Mastercard. Det här kortet använder jag då det inte fungerar med AmEx, det vill säga som reservkort. Anledningen är att poängintjäningen är något sämre samt att transaktionerna inte räknas med för 2 för 1-vouchern.

Fakta om kortet

Detta kort kostar 197 kronor första året och därefter 395 kronor per år. Det är naturligtvis inte önskvärt med fler årsavgifter men det är en förhållandevis låg kostnad för att få de poäng man blivit utan annars. Med det här kortet tjänar man 10 EuroBonuspoäng per 100 kronor (med AmEx tjänar man 15 poäng).

Om man köper flygresor på SAS hemsida tjänar man 20 poäng per 100 kronor (med AmEx 30 poäng). Om du ansöker om kortet och gör tre inköp inom 30 dagar får du en välkomstpremie om 3000 EuroBonuspoäng. Namnet på kortet är alltså SAS Eurobonus World Mastercard, det finns ett som heter Premium också. Det kostar 1495 kronor om året, tänkte skriva mer om det kortet en annan gång.

Hur skaffar man kortet

Det gör man på hemsidan för SAS Eurobonus Mastercard. Länken till registreringen finns här: https://saseurobonusmastercard.se

Curve

Curve

Curve är den nya tidens kort, ett kort som fysiskt ersätter andra kort. Enkelt förklarat samarbetar detta kort med en app du har i telefonen. I appen lägger du in de kort som du har och använder (jag har lagt in bl a Länsförsäkringar VISA och SAS Mastercard). Sedan väljer du i appen vilket av de korten ditt Curvekort ska dra pengar från.

Låt oss säga att du går till ICA och handlar en matkasse, i Curveappen har du valt SAS Mastercard som underliggande kort. När du sedan betalar i kassan med ditt Curvekort kommer ditt SAS-kort debiteras. Du samlar dina Eurobonuspoäng precis som om du använt SAS Mastercard fysiskt men du slipper ha det med dig.

Vill du ta ut pengar från en bankomat? Välj då t ex Länsförsäkringar VISA som underliggande kort i appen och ta ut pengar.

Allt som allt har jag för tillfället fyra kort registrerade i Curve och slipper alltså ha med mig dessa eftersom Curve ersätter dem. För tillfället går det inte att registrera AmEx-kort i Curve så det behöver jag fortfarande ha med mig. Det går även bra att handla på nätet med Curve på samma sätt, dvs växla bland underliggande kort.

curve app
Exempel på underliggande kreditkort i Curve

Fakta om kortet

Förutom möjligheten att ha flera underliggande kort i appen finns det andra fördelar. Du kan betala med kortet utomlands utan att åka på växlingsavgift (måndag till fredag, ej på helger), ta ut pengar från bankomat utomlands upp till 2000 kronor per månad utan avgift samt en funktion som heter back in time. Back in time fungerar så att du upp till 14 dagar bakåt i tiden kan ändra det underliggande kort en transaktion ska dras från. Säg att du av misstag haft Länsförsäkringarkortet valt som underliggande när du handlat en vara istället för SAS Mastercard. Inga problem, med back in timefunktionen görs ett återköp på LF-kortet och du kan istället välja SAS Mastercard som kort för transaktionen.

Curve security
Curve håller dina kreditkortsuppgifter säkra

Det finns två varianter av Curvekortet. En gratisvariant, Curve Blue, och en betalvariant, Curve Black. Du behöver bara gratisvarianten Curve Blue. Det du får extra genom att välja Curve Black som kostar ca 100 kronor/månad är cashback på 1% på utvalda butiker under tre månader, möjlighet att avgiftsfritt ta ut ca 4000 kronor i bankomat utomlands samt någon form av försäkring vid resor.

Hur skaffar man kortet

Man kan ansöka på Curves hemsida. Om du använder den här länken får både du och jag ca 60 kronor laddade på våra Curvekort:  https://curve.page.link/sSfV

Det är appen i telefonen som är Curves hjärta, därför kommer du behöva ladda ner den för att kunna använda Curve. Ett tips är därför att öppna inbjudan ovan i telefonens webbläsare.

Sammanfattning

I det här inlägget vill jag tipsa om hur man ytterligare kan optimera vilka kreditkort som är bäst att använda sig av. Basen för den som vill ha så få kort som möjligt är fortfarande Länsförsäkringar VISA och American Express Premium.

Nästa nivå är att dessutom skaffa sig SAS EuroBonus World Mastercard och Curve Blue. Kostnaden för att lägga till dessa kort är 395 kronor/år (197 kronor första året) för SAS MC och noll kronor för Curve Blue. Med dessa kort har du lagt till poängintjäning av EuroBonus i alla lägen (även när handlaren inte tar AmEx), att kunna handla utomlands utan växlingsavgifter (gäller måndagar till fredagar), ta ut pengar i bankomat utomlands avgiftsfritt, back in timefunktion samt att kunna ersätta flera fysiska kort i plånboken med ett enda Curvekort.

Jag tycker det är riktigt häftigt att kunna lämna högen med plastkort hemma och bara ha med sig ett enda. Därför hoppas jag att det någon gång kommer vara möjligt att addera AmEx till Curve. Än så länge går det inte men å andra sidan är AmEx och Curve de enda kort jag behöver ta med mig tack vare möjligheten att lägga in alla andra kort som underliggande i Curve.

Länkar till korten

AmEx Premium:

Man kan använda min länk och då får både du och jag 12 000 Eurobonuspoäng (motsvarar enkel resa med SAS inom Norden). Man kan också välja att ansöka direkt hos American Express hemsida men då får man inga poäng alls.

Här är länken: Amex SAS Eurobonus Premium

SAS EuroBonus World Mastercard:

https://saseurobonusmastercard.se

Curve Blue:

https://curve.page.link/sSfV

Sälj dina elcertifikat

Om du har en solcellsanläggning, visste du att du kan får betalt för att sälja elcertifikat och ursprungsgarantier? Detta förutom att sälja el ut till nätet.

Här kommer du få reda på hur.

Certifikat och ursprungsgarantier

Först och främst, vad är vad?

Elcertifikat är ett ekonomiskt stöd som utbetalas för att gynna producenter av förnybar el (det är du om du har en solcellsanläggning). Detta stöd utbetalas i form av att du får betalt för att sälja certifikaten. För att få ihop ett (1) certifikat behöver du producera 1000 kWh. Jag som har en anläggning på 12 kW kan i teorin alltså producera ca 12 elcertifikat per år. Jag skriver i teorin eftersom den elmätare jag har installerad bara mäter hur mycket el jag levererar ut till nätet och alltså inte räknar med den el jag själv producerat men också konsumerat. För att kunna mäta och sälja all el som producerats behöver man köpa och få installerat en extra elmätare. Kostnaden för detta är dock ganska hög.

Hur mycket betalt får man för ett elcertifikat?


Tittar vi på en graf från förra året (den översta grafen) ser vi att priset varierade mellan ca 75 kr till 250 kr. För att registrera sig för elcertifikathandel går man till Energimyndighetens hemsida och ansöker.

När man producerar solel erhåller man också ursprungsgarantier. Enkelt förklarat är det en elektronisk handling som bevisar att elen är förnybar. Du har säkert sett elleverantörer som skriver att deras el kommer från 100% förnybara källor. Då ska leverantören kunna uppvisa att de har lika mycket ursprungsgarantier som den mängd el de säljer. Priset för ursprungsgarantier verkar ligga på ca 1 öre/kWh. Även här ansöker man hos Energimyndigheten för att bli registrerad.

Jag har precis ansökt om att få sälja både elcertifikat och ursprungsgarantier. Tanken är att jag kommer redovisa hur det går i blogginlägg framöver.

Registrera dig

Det första du bör göra om du också vill sälja certifikat och garantier är att ta dig fram till Energimyndighetens hemsida: http://www.energimyndigheten.se

Där kan du gå in på e-tjänster och ansöka om behörighet för elcertifikat och ursprungsgarantier. När du väl fått behörighet (efter du fyllt i uppgifterna på sidan) kan du gå vidare till Energimyndighetens portal för ansökan om att erhålla certifikat och garantier: https://www3.stem.se/Elcert/

Det gör man under Anläggningar: Ansökningsformulär.

Slutligen

Det är så här långt jag kommit hittills, har ansökt om certifikat och garantier och väntar nu på svar från Energimyndigheten. När detta kommit och jag lyckats upprätta ett konto för försäljning återkommer jag om detta.

Intressant är att det är så mångfacetterat det här med att ha en solcellsanläggning. Förutom att göra klimatet en tjänst kan man också få inkomster på fyra olika sätt (som jag hittat):

  • Få ersättning för att sälja elkraft till marknaden
  • Få en skattereduktion för varje kWh man säljer
  • Få ersättning för att sälja elcertifikat
  • Få ersättning för att sälja utsprungsgarantier

Det är verkligen inte självklart hur man går till väga för de tre sista ersättningarna men jag hoppas kunna guida i den djungeln.

Om du vill läsa tidigare inlägg om att skaffa en solcellsanläggning rekommenderar jag den här https://tillslut.se/2018/05/05/solceller-nu-far-jag-betalt/