Mer om att sälja elcertifikat

Om man har en solcellsanläggning och dessutom anmält sig till Energimyndigheten som innehavare av konto för elcertifikat och ursprungsgarantier kan man sälja dessa.  
I ett tidigare inlägg går jag igenom hur man ansöker om konto, läs mer här:

Om jag loggar in på mitt konto ser det ut så här:

 

CESAR-konto elcertifikat
Aktuellt saldo elcertifikat

Jag har samlat ihop tre elcertifikat. Man erhåller ett certifikat per 1000 kWh producerad el. Dock behöver man installera en extra elmätare för att samla ihop certifikat för all el din anläggning producerar. Jag som inte gjort det får bara certifikat för den el jag inte förbrukat själv, det vill säga den el som jag sålt som överskott. En sådan extra mätare kostar några tusen och jag har inte bestämt mig för om det är värt den kostnaden ännu.

Förutom elcertifikat har jag också samlat ihop lika många ursprungsgarantier. 

 

Pris elcertifikat

Dessa certifikat och ursprungsgarantier kan säljas på en öppen marknad. Så här såg de genomsnittliga priserna för att sälja ett certifikat ut under 2019:

genomsnittligt spotpris elcertifikat
Genomsnittliga priser för elcertifikat

Om jag hade sålt mina tre certifikat i augusti hade de gett knappt 200 kronor. Eftersom jag inte har någon brådska kommer jag behålla dem på kontot. Giltighetstiden för elcertifikat är 15 år från driftstart av anläggningen.

Vem köper elcertifikat

Här dyker det största problemet upp. Varken Vattenfall (som är leverantör) eller Kraftringen (som är nätägare) köper certifikat från småproducenter. Förmodligen är administrationen för detta kostsam vilket tyvärr gör att det inte går att sälja till dem.
Vill man sälja sina certifikat gäller det att man sluter avtal med ett elbolag som som köper dem. Jag har inte en lista men det går att googla alternativt ringa upp elbolag och höra med dem. En snabb googling just nu ger att t ex Karlstads Energi och Sölvesborgs Energi köper certifikat om man är kund där.
Det här hoppas jag ändras i framtiden så det blir enklare att sälja, som det är nu känns inte marknaden speciellt fri. Under tiden kan man samla certifikat på sitt konto. Tids nog blir man nog av med dem men som prisbilden ser ut just nu är det inte speciellt lukrativt att ha bråttom med det.

sol

Hur värdera Bitcoin

Den eviga frågan,  hur mycket en bitcoin är värd, fortsätter ställas varje dag av människor som inte är övertygade bitcoinfantaster. Mitt svar brukar vara att den är värd det vi alla kommer överens om att den är värd. Men bitcoin är ju bara kod, den kan ju göras om och förbättras när som helst av någon annan. Då kommer ju den bitcoin vi känner till idag vara värd noll. Och det är sant!
Så vad är det då som ger bitcoin något värde alls? Jag vill påstå att det bland annat är nätverkseffekten, det vill säga hur många som använder bitcoin, som ger den ett värde. Skulle det bara vara jag och en till som vill använda den saknar den, för alla utom oss två användare, något som helst värde. Men är vi miljontals användare har den definitivt ett värde. Därför blir det svårt för en “ny” bitcoin att erövra världen. De försök som gjorts, bland annat hardforken Bitcoin Cash, har mer eller minde misslyckats och försvunnit.

Man behöver tänka större än det traditionella tänkandet som säger att det bara är fysiska föremål som t ex sedlar, guldtackor, fastigheter eller andelar i företag som kan vara värda något. ALLT kan ha ett värde. 

 value
Bild från Renita Kalhorn

 

 

Frågeställningen

Den nya frågeställningen som jag och andra börjar ställa oss är följande: Ska Bitcoin ses som valuta (Medium of exchange) eller ett ting som håller sitt värde (Store of value)?
För att förstå skillnaden mellan dessa två ger jag exempel:
Medium of exchange;
För att utföra transaktioner, t ex köpa en pizza, behöver jag en valuta som exempelvis dollar.
Store of value;
Om jag skulle bott i Venezuela vars valuta rasat de senaste månaderna, skulle jag vilja äga guld. Guldet bevarar sitt värde när valutan imploderar.

Bitcoin

Från början när bitcoin skapades var tanken att den skulle fungera som “peer-to-peer electronic cash” det vill säga som Medium of exchange (MOE). MEN det som skett i allt större skala de sista åren är att centralbankerna tryckt triljoner av nya pengar i sitt lands valuta vilket fått värdet av dessa att minska. Inte minst vi i Sverige har fått se den svenska kronan urholkas, bara i år har vi tappat 15% mot den amerikanska dollarn.
Med det sagt börjar det bli tveksamt om man vill använda sina bitcoin till att shoppa med. Eftersom bitcoins natur är deflatorisk (kan inte skapas mer än 21 miljoner BTC) tror jag att bitcoins framtid ligger i att vara en Store of value (SOV).
Jag handlar hellre med kronor eftersom jag vet att den valutan blir allt mindre värd hela tiden. Bitcoins värde består också i att alla valutor på sikt går ner.

Hur utvecklas transaktionerna i Bitcoin

För att undersöka huruvida det ligger något i att framtiden för bitcoin är SOV kan man ta en titt på antalet transaktioner som sker på Bitcoinnätverket.

antal transaktioner i BTC
Bild från Blockchain som visar antalet transaktioner

Vad man kan se är att transaktionerna har ökat under drygt ett år från mars 2018 tills för några månader sedan då trenden bröts och antalet transaktioner började trenda svagt nedåt. Detta är alltså antalet transaktioner som sker på blockkedjan. I och med Lightning Network infördes förra året så påverkas just transaktioner på blockkedjan. Lightning Network är alltså en “second-layer”-funktion som byggts på Bitcoin. Jag har skrivit om Lightning Network tidigare här.


För att förstå vad second-layer innebär kan man jämföra med internet. Internet är ett nätverk som kopplar ihop datorer och servrar över hela världen. Dock är det inte till så stort nöje för de flesta om man inte kopplar på second-layerfunktioner såsom mailprogram, webbläsare med mera. 
Vad Lightning Network gör är att förenkla och snabba upp överföringar som är återkommande. Om jag till exempel köper kaffe på Starbucks lite då och då och vill betala med bitcoin så öppnar jag en Lightning Network-kanal mellan mig och Starbucks. Därefter görs någon form av (elektroniskt) kontrakt upp som säger att jag kan handla si och så många kaffe innan betalningen skickas till Bitcoinnätverket. Detta innebär att transaktionsavgifterna blir lägre och trycket på blockkedjan minskar. 

Eftersom det kan ligga en hel del bitcoin lagrade i Lightning Network vilket drar ner antalet transaktioner på Bitcoinnätverket kan man också studera hur många Bitcoin som ligger låsta i  LN (Lightning Network):

 

 

Bitcoin låsta i LN

Även den här grafen följer i viss mån den förra bilden. Det är svårt att säga exakt vad det beror på. T ex har priset på bitcoin ökat vilket skulle kunna förklara att man får mer per bitcoin vilket leder till att färre antal bitcoin behöver användas i handeln. Eller också är det så att fler är ovilliga att spendera sina bitcoin för att köpa saker utan hellre behåller dem för att man tror de kommer öka i värde.

 

Slutsats

Min personliga åsikt är att bitcoin ska ses som en SOV. I en värld där länders centralbanker tävlar om att minska värdet på sin valuta fyller bitcoin en funktion. Det är den försäkring man har mot inflation och andra åtgärder som berövar människor på sina pengar. Jag vill dock peka på att det är skillnad på pris och värde. Det värde bitcoin tillför genom att vara garantin mot inflation är stort. Priset på bitcoin däremot varierar väldigt mycket från månad till månad men är man långsiktig bryr man sig inte så mycket. Man vet att alla andra valutor går mot noll och det räcker för att jag inte vill ha mina tillgångar låsta i framförallt kronor!

Att använda Curve-kortet

Jag har tidigare skrivit om Curve-kortet (läs här). I det här inlägget tänkte jag berätta om hur jag upplever att använda det.
Curve är som sagt ett kort som ersätter dina andra kredit- och bankkort. Ersätter i den meningen att det fungerar som ett “paraplykort”, det vill säga samlar dina fysiska kort i ett – Curvekortet.
Detta gör att plånboken blir betydligt tunnare (i positiv mening) eftersom du kan lämna de kort som Curve ersätter hemma. Även om du samlar bonuspoäng eller får cashback via de kort du ersätter fungerar det utan problem. Men framför allt har Curve en fördel som jag hade nytta av under min utlandssemester…

 

Slipp växlingsavgifter med Curve

På varje köp man gör med sitt vanliga kreditkort när man är utomlands betalar man en avgift för att växla de svenska kronor som dras från kortet till den aktuella valutan. Hur stor avgiften är beror på vilket kort du använder men en vanlig avgift är ca 3%. Detta läggs ovanpå den växlingskurs som gäller.
MEN, använder man Curvekortet när man betalar utomlands slipper man växlingsavgiften! Curve tar nämligen inte ut någon växlingsavgift, ÄVEN om man använder sitt SEB Mastercard eller Länsförsäkringar VISA (eller andra kort) som underliggande. Förutsättningen för detta är att betalningen sker mellan söndagar 23.59 och fredagar 23.59. På helgerna är nämligen valutamarknaden stängd och helgtid tar Curve ut 0,5% växlingsavgift för Euro, Dollar eller Pund (1,5% för alla andra valutor). Detta är fortfarande mycket lägre än andra kortutgivare.

Semester med Curve

I somras åkte jag på semester till Kroatien, ett land som använder valutan HRK (Kuna). Jag använde Curve med SAS Eurobonus Mastercard som underliggande kort (för att tjäna Eurobonuspoäng). Hade jag använt SAS Mastercard direkt hade jag som sagt fått betala 3% i avgift på köpen. Här är några exempel på hur mycket jag sparade på att istället använda Curve:

kvitto 1
kvitto air asia

På de sju restaurangbesök som Curve användes på sparade jag ca 130 kr i avgifter. Handlade även en flygbiljett via Curve som betalades i Euro, där sparade jag 73 kr i avgifter. Har man läst mina tidigare inlägg om kreditkort vet man att jag helst använder American Express för att tjäna Eurobonuspoäng. I de fall som handlaren/restaurangen inte tar AmEx använder jag SAS Mastercard via Curve. Det är alltså vid de tillfällena jag kan spara växlingsavgifter. Att på åtta transaktioner spara 200 kronor är riktigt bra. På årsbasis kan det bli tusenlappar man sparar.
Dessutom kan man med hjälp av Curve avgiftsfritt ta ut pengar i utländska bankomater (ATM). Detta till en summa av 200 brittiska pund per månad (Curve Blue) eller 400 pund per månad (Curve Black).

 

 

Slutsats

Att gratis få Curve Bluekortet som kan användas till att samla sina bank- och kreditkort i ett kort, slippa betala växlingsavgifter utomlands samt slippa avgifter på uttag utomlands känns som en självklarhet. Det finns inget att förlora på detta och läser du mitt tidigare inlägg om Curve ser du att även funktionen Go-back-in-time inkluderas i Bluekortet. Curve Black skaffar man om man till exempel vill kunna ta ut mer pengar från utländska bankomater avgiftsfritt.
För de flesta duger Blue utmärkt.

Om du använder den här länken för att beställa Curve får du ca 60 kronor laddat på ditt Curvekort:  https://curve.page.link/sSfV
Detta även om du beställer gratiskortet (Blue)

Nytt hos Lendify – Månadssparande

Häromdagen fick jag mail från Lendify att det nu är möjligt att månadsspara. Loggar man in och tittar på hur det ser ut finner man följande:

 

månadssparande

Man kan alltså via Lendifys sida skicka ett uppdrag till sin bank att överföra en summa varje månad som sedan investeras i de lån som finns för tillfället. Det som denna tjänst egentligen gör är att förenkla överföringen till Lendify. Du skulle lika gärna kunna göra en överföring manuellt varje månad och uppnå samma resultat men genom detta blir det alltså lite enklare.

Att månadsspara är förresten en god idé. Ränta-på-räntaeffekten är som jag gärna upprepar världens åttonde underverk. Skillnaden mellan att månadsspara och dessutom återinvestera pengarna Lendify betalar ut kan illustreras så här (över en 15-årsperiod):

 

exempel
Månadssparande med återinvestering
exempel utan återinvestering
Månadssparande utan återinvestering

Utgår man från att man gör en engångsinsättning på 50 000 kr och därefter månadssparar 500 kr i månaden erhåller man nästan 40 000 kr extra på att återinvestera återbetalningarna kontra att inte göra det (allt annat lika).

Jag har valt återinvestering av just denna anledning.

Hur går det för mig?

Kan vara läge att uppdatera hur det går med Lendifyinvesteringen. Så här ser det ut:

rapport

Sedan jag började investera har jag erhållit en genomsnittlig årsränta på ca 5,2%. Kapitalet har ökat med ca 16 500 kr än så länge. Det här anser jag vara klart godkänt för en räntebärande produkt. Risken med en sådan här investering är så klart att låntagarna inte betalar tillbaka sina lån. Har man valt autoinvesteringsalternativet är man skyddad av Lendifys kreditförlustfond som betalar mig den amortering jag skulle ha fått (men inte räntan). 
Jag tittade hur det såg ut på den fronten och visar här status från juni 2019 (eftersom vissa betalar in lite sent ger det en bättre bild än om jag visat augustisiffrorna).

 

obetalda lån
Obetalda lån t o m juni 2019

Här ser vi att 6 st lån ännu är obetalda. Av dessa betalar Lendify mig amorteringarna (vänstra kolumnen) på 32,35 kr. Räntan jag skulle erhållt på 18,77 kr blir jag utan. Eftersom min investering är utslagen på över 300 lån hos Lendify tycker jag utfallet är acceptabelt. Alla investeringar är belagda med risk men genom att dela upp investeringen i så många lån minimerar man storleken en utebliven återbetalning påverkar.

 

Slutsats

Månadssparande är ett förenklande om än inte revolutionerande verktyg för den som vill göra regelbundna överföringar från sitt bankkonto till Lendify. Jag är fortsatt nöjd med att investera i Lendify och tänker fortsätta med detta.

Om du tycker detta verkar intressant har jag skrivit flera blogginlägg tidigare som du hittar om du söker, bland annat denna.
Vill du prova att investera kan du använda följande länk:

https://lendify.se/r/E2ekNDuoRk

Då får du 500 kr extra från Lendify att investera. Du måste investera minst 20 000 kr för att erhålla extrapengarna. 

Vågar du äga bank?

Inspirerad av en av de kanaler jag följer på YouTube (IvanonTech) började jag titta lite på värderingen av bankaktier.

Bank

Jag gillar inte banksektorn av flera olika anledningar. En av dem är att bankerna tillåter sig själva att ta risk på bekostnad av skattebetalare. I sin iver att maximera sin vinst under den senaste finanskrisen var t ex Swedbank dagar från att krascha på grund av risktagande i de baltiska länderna. Svenska staten gick då in med totalt 34 miljarder kronor för att få storbankerna på rätt köl. Pengar som vi skattebetalare fortfarande väntar på att få tillbaka…

Bankernas räddningspaket
Text från DI av Andreas Cervenka

Nåväl, att jag inte gillar banker har inte så mycket att göra med hur det gått för bankerna på börsen. Och här blir det intressant. Om man tittar på en graf som visar europeiska banker samkört ser man att kurserna idag är tillbaka där de var vid tidpunkten för finanskrisen. 

 

Europeiska banker
Bild från Welt

Aktuellt pris på en aktie brukar visa hur marknaden tror bolaget i fråga kommer prestera längre fram i tiden. Med andra ord tror man inte riktigt på en ljus framtid för den europeiska banksektorn. Inte så konstigt kanske då man räknar in italienska, grekiska och andra krisande banker. Men hur ser det ut i Sverige då?

 

 

Svenska banker

Svenska banker
Bild från Investing.com

I diagrammet ovanför ser vi utvecklingen för europeiska banker samlat i den blåfärgade grafen. Graferna ovanför den blå visar utvecklingen för de svenska storbankerna. Som synes ligger de väl ovanför genomsnittet, vissa av dem mycket över. 
Fram till 2010 följde kurvorna varandra men därefter drog de svenska bankernas utveckling uppåt.
Frågan jag ställer mig själv är: Är det uthålligt med så pass mycket högre värdering för de svenska bankerna jämfört med det europeiska genomsnittet?

Vill man jämföra bankers värdering med varandra är det relevant att använda ett nyckeltal som heter P/B (Price/Book value). Det visar hur mycket man betalar (Price) för bankens egna kapital (Book value). Ett värde på över 1 innebär att man värderar banken till över dess egna kapital och ett värde under 1 innebär att värderingen av banken görs till under eget kapital. Eget kapital är skillnaden mellan tillgångar och skulder.
Då tittar vi på svenska banker jämfört med grannarnas banker:

 

P/B banker
Bild från Börsdata

Alla de svenska storbankerna utom Nordea värderas högre än grannländernas banker.
Det som tål att tänkas på är om de svenska bankerna kommer närma sig genomsnittet eller om genomsnittet kommer närma sig de svenska bankerna???

Framtiden som jag ser den tillhör inte bankerna. Redan nu utmanas det statliga monopolet på pengar genom Bitcoin och den kommande Facebookbackade valutan Libra. De flesta av oss har bolån hos banken men våra tillgångar investerade överallt utom på bankkonton på grund av den låga räntan. Vissa banker tar till och med betalt för att kontoinnehavarna förvarar sina pengar på banken. Den låga räntan gör också att många tillåter sig själva att låna mycket mer än nödvändigt eftersom det är billigt.

cheap

Vi använder alltså banker för att låna, inte för att vi vill förvara våra tillgångar där. Alla övriga “banktjänster” görs bättre hos andra aktörer. Betalningar via VISA eller Mastercard, investeringar via Nordnet eller Avanza. På sikt är inflationen och låga räntor ett problem för bankerna. De lånar ut pengar på längre tid (vid bolån) men när väl pengarna är återbetalda är de mycket mindre värda än vid utlåningstillfället. 
Jag kan helt enkelt inte se någon anledning till att äga banker, i varje fall på längre sikt. Jag tror också att det är de svenska bankerna som kommer närma sig det europeiska genomsnittet och inte tvärt om. 

Jag vågar inte äga banker, gör du?

 

citat Anders Borg
Citat av Anders Borg om den senaste finanskrisen 2009

Vad är pengar? – Fiatpengar

Det här är det första inlägget i en serie om vad pengar egentligen är. Det är nämligen inte så självklart…

 

fiat-pengar
Bild från The Policy

Fiat

Namnet kommer inte från den italienska biltillverkaren även om kvalitetsryktet kanske är detsamma 🙂

The term fiat derives from the Latin fiat (“let it be done”) used in the sense of an order, decree or resolution.
Man skulle kunna översätta det med “Låt det bli gjort”, att man alltså bestämmer att så här är det!

De flesta valutor är Fiatpengar i det avseendet att de inte har ett inneboende värde. Exempel på dessa är Dollar, Euro, Svenska kronor, Yuan etc etc…
De har ett värde enbart därför att staten som som ger ut valutan säger att de har ett (värde). Ta en svensk hundralapp, vad ger den ett värde? Är det pappret det är tryckt på? Den konstnärliga utformningen? Varför är i så fall en 500-lapp mer värd än en 50-lapp?

Svaret är naturligtvis att det är för att Riksbanken och Staten säger att de här papperslapparna ska ha det värdet som är tryckt på dem.

Bakgrund

Fiatpengar har kommit att ersätta de pengar som en gång baserades på en råvara, till exempel guld, silver eller koppar. Sydafrikanska Krugerand innehåller guld och har således ett inneboende värde. Även svenska mynt har tidigare innehållit silver.
När valutan baserades på en råvara kunde den som ägde till exempel ett mynt med ädelmetall i alltid vara säker på att dennes pengar skulle fortsätta vara värda något.
Efter världskrigen där man fick uppleva hyperinflation, det vill säga att värdet på pengarna minskade i otrolig takt vilket ledde till att man tryckte upp nya med flera nollor bakom. Ett försök att motverka sådan inflation gjordes i USA mellan 1944-1971. Den så kallade Bretton-Woodsöverenskommelsen innebar att man fixerade värdet av 35 US Dollar till 1 uns guld. USA lagrade så mycket guld i sina reserver att man garanterade andra centralbanker att om de använde sig av dollar och en dag ville lösa in dollarsedlarna mot guld så var de garanterade att så skedde.

Det här systemet kollapsade 1971 under President Nixon som helt enkelt avslutade garantin om inväxling till guld. Sedan dess har pengars värde enbart garanterats av löften från stater och centralbanker. Det vill säga löftet om att “Jodå, de här papperslapparna ÄR faktiskt värda det vi säger”!

Se bilden nedan för att se hur dollarns ackumulerade inflation skenade!

Ack inflation USA
Bretton- Woodskollapsen är startskottet för skenande inflation

Inflation

Inflation är urholkning av pengars värde eller ska vi kanske säga utspädning av värdet? Om något har ett värde och man därefter trycker nya sedlar och mynt förutom de som redan existerar… då måste värdet hos de sedlarna minska. Därför kostade en glass två kronor för länge sedan och nu för tiden drygt tjugo. Inflation gynnar den som lånar pengar och missgynnar den som sparar. Man kan också säga att den som äger tillgångar som exempelvis fastigheter har en ganska stabil ekonomi eftersom mängden pengar som krävs för att köpa en fastighet ökar om inflationen ökar. Den som däremot sparar sina pengar kommer uppleva att de blir mindre och mindre värda med tiden.

Slutsats

Mot bakgrund av att Fiatpengar inte har ett eget värde inser man att det på sikt är dåligt att enbart ha sina tillgångar i sådana. Inflation och eventuella valutarörelser i relation till andra valutor kan göra att pengarna tappar i värde snabbt. Ett exempel är den svenska kronan som drabbats av båda de här effekterna. Att Riksbanken säger att inflationen är för låg beror på att de väljer att mäta inflationen där den är låg. Därför ingår inte bostads- och energipriser till exempel.

Jag själv tvivlar mer och mer på att människor i framtiden kommer acceptera Fiatpengar som det som på engelska heter Store of Value (SoV). Eftersom Fiat bygger på förtroende och centralbankerna inger allt annat än förtroende så är det enligt mig inget alternativ.

Passiva inkomster 2019

Bild från The College Investor

Det här blir en liten uppdatering av ett liknande inlägg jag skrev för ca ett år sedan.
I grunden handlar det om hur de passiva inkomster jag har utvecklats.

Passiva inkomster är alltså sådana som genereras medan du gör annat (eller ingenting). Motsatsen är inkomster du genererar genom att göra något, till exempel lön för arbete.

 

Vilka passiva inkomster finns det

Svaret på denna fråga är… många!
De jag har är följande:

-Utdelning från aktier och fonder
-Räntor från peer-to-peer-lending Lendify
-Räntor från TRINE
-Försäljning av solel


Hur mycket ger de passiva inkomsterna?

Det varierar så klart med investerat belopp men min tanke med de passiva inkomsterna är att de ska ackumuleras till de kan bli så stora att de täcker de månatliga kostnaderna. Det är en bit kvar men genom att återinvestera det som de passiva inkomsterna ger kommer ränta-på-räntaeffekten så småningom se till att det uppnås. Så här ser det ut just nu för mig:

Utdelningar

Man kan på Avanza bara få en sammanställning av utdelningar årsvis och bara för ett konto i taget. Därför får det bli en bild för år 2018. Ovan är ett konto där Ocean Yield saknas. Det är det bolaget som delar ut mest, ca 10% per år, och där kan vi addera ytterligare 21000 kronor. Tillsammans ger utdelningarna ca 6000 kronor per månad. Dessa pengar återinvesteras som sagt och gör att jag varje år äger fler aktier som i sin tur ger högre utdelning.
Nu är det så att inte alla aktier jag äger ger utdelning men jag försöker balansera aktierna mellan sådana som ger utdelning och tillväxtföretag som inte nödvändigtvis betalar ut direktavkastning utan istället satsar sina pengar på att växa.

Lendify

Som synes ovan betalar Lendify ut ca 2700 kronor per månad. Även här återinvesteras allt vilket ger en ökande månatlig utbetalning. För ett år sedan betalade Lendify ut knappt 2500 kr per månad så det går åt rätt håll. Kom ihåg att välja autoinvestkonto när du investerar så du får tillgång till kreditförlustfonden som kompenserar dig om någon låntagare slutar betala tillbaka på sitt lån. Du kan läsa mer om detta i de inläggen jag tidigare skrivit om Lendify.

 

TRINE

TRINE är den passiva inkomst jag investerat mest i senaste tiden. Kombinationen av bra ränta, dessutom i Euro vilket inte varit en nackdel med tanke på kronraset, och ändamålet som är ren energi och ett bättre liv för människor i tredje världen tilltalar mig mycket. Syftet med investeringarna spänner mellan hälsofrämjande åtgärder till att bygga hållbara städer, se nedan:

 

Än så länge ger TRINE-investeringen inte så mycket men redan februari 2020 kommer den betala ca 1500 kr i månaden. Min plan är att fortsätta öka i TRINE på grund av ovan nämnda anledningar. Diversifiering sker genom att investera i olika projekt och inte allt i samma. Tror jag nämnt tidigare att jag deltagit i alla projekt som släppts sedan jag upptäckte TRINE. Eftersom man kan investera så lite som 25 Euro i ett projekt behöver man inte lägga mycket pengar för att kunna delta i alla projekt om man vill. Vill man minska sin investeringsrisk kan man välja lån där SIDA garanterar delar av din investering. Hittills har jag sett att de garanterar 60% av de investeringar de backar upp. Man kan naturligtvis välja enbart SIDA-garanterade projekt för högsta riskdiversifiering.

 

Försäljning solel

Sedan jag skaffade solceller har även solanläggningen blivit en inkomstkälla, åtminstone sommartid. Under de mörka kalla månaderna bidrar anläggningen till att minska elräkningen men sommartid får jag dessutom betalt från elbolaget för elen jag producerar. Trots en elhybridbil och en poolvärmare produceras mer el än vad jag gör av med. För maj månad såg det ut så här:

Anläggningen producerade ett överskott av el som gav 1000 kronor. Jag hade en förbrukning (nattetid främst) som kostade mig 500 kronor så totalt gav anläggningen ett plus på 500 kronor för maj.

Kreditkort

Den här rubriken är väl diskutabel som passiv inkomst men jag vill nämna den ändå eftersom den istället för pengar betalas ut som fria flygresor. Så här ser saldot ut för närvarande:

På kontot finns 275 800 Eurobonuspoäng, det räcker till exempelvis fyra tur och returresor mellan Köpenhamn och Tokyo. Förmodligen har man också hunnit med att erhålla en två-för-envoucher vilket gör att två personer kan åka för en persons poäng. De här poängen har inkommit EFTER det att jag bokat en tur/retur resa till Asien med min son i businessclass med Singapore Airlines senare i höst. Längre ner finns en länk till ett inlägg som berättar exakt hur man gör för tjäna Eurobonuspoäng.

Sammanfattning

Totalt sett har de passiva inkomsterna ökat sedan förra året. Detta beror på dels att jag har investerat mer i Lendify men framför allt i TRINE. Som jag nämnt många gånger vid det här laget är det återinvesteringen. som kommer göra den stora skillnaden så småningom. Den andra stora skillnaden är att börja så fort som möjligt. helst för flera år sedan. Nedan en bild på hur avkastningen skiljer mellan någon som börjar tidigt jämfört med en annan som påbörjar sitt sparande senare:

Bild från courtageguiden

I exemplet ovan ger ett tioårigt försprång en mer än dubbelt så stor avkastning så småningom. Sådan är kraften av ränta-på-ränta!

Utsikterna för den här strategin med passiva inkomster bedömer jag som goda. De eventuella minskade utdelningar som kan inträffa på grund av att aktiemarknaden påbörjar en nedgång bör i viss mån kompenseras av stigande räntor eftersom jag efter hand ombalanserar från aktieportföljen till Lendify och TRINE. Elpriset lär inte sjunka på sikt med tanke på den kommande elbrist man kan läsa om i media. 

Om du tycker det här är intressant kan du läsa mer via länkarna nedan. Investerar du i Lendify får du dessutom få 500 kronor insatt på ditt Lendifykonto via den länk som finns i inlägget. Samma sak gäller TRINE där du får 10 Euro vid din första investering.

Investera i Lendify

Investera i TRINE

Tjäna Eurobonuspoäng via American Express