Mer Marijuana

Idag ökade jag mitt innehav i marijuana.

 

Eftersom ETF:en Horizons Marijuana Life Sciences inte går att köpa längre på grund av nya regler (MIFID2) gällande hur amerikanska fondbolag ska anpassa sina produktblad, så är det aktier som gäller!

 

Idag och igår har en del vinsthemtagningar ägt rum vilket gjorde att jag passade på att handla Aurora Cannabis Inc.

 

 

Ett kanadensiskt bolag som producerar medicinsk cannabis till över 16000 patienter. Förutom det medicinska användningsområdet kan de kanadensiska myndigheterna legalisera marijuana för eget bruk 1 juli 2018 i hela landet om förslaget går igenom. Skulle detta ska planerar Aurora ställa om en del av tillverkningen från det medicinska till att producera även för eget bruk. Denna nya marknad skulle kunna vara värd 5-7 miljarder dollar per år (dock så finns det ett flertal andra bolag som också är med och slåss om kakan).

 

För år 2017 rapporterade Aurora att de producerat 2,3 ton cannabisprodukter. De är i färd med att starta upp den mest avancerade och största cannabisodlingen i världen, Aurora Sky. Kapaciteten hos denna anläggning förväntas uppgå till 100 ton om året! Förväntad driftstart lär vara någon gång senare i år.

 

 

Jag tar ett bet på att lagförslaget för legalisering går igenom. Skulle det inte bli så lär de flesta cannabisaktier rasa en del men även om detta skulle ske finns ändå den medicinska marknaden kvar. Och Kanada är inte det enda landet som börjat se cannabis som ett alternativ till kemiska mediciner mot depression och smärtlindring, marknaden kan bli mycket större än idag…

 

 

 

 

 

 

Statusuppdatering Jan -18

 

Summerar några av senaste tidens händelser.

 

 

Bitcoin:

Efter att ha satt en topp i mitten av december sjönk värdet på Bitcoin snabbt. Eftersom det blev möjligt för Wall Street att handla terminer (termin är en sorts handel där man spekulerar i den framtida utvecklingen för Bitcoin, dock inte själva Bitcoin) i december spekulerades det vilt i att priset skulle rusa ännu mer. Detta ledde till ett köptryck som avtog abrupt när terminshandeln väl satte igång. Sell-on-news skulle man kunna säga.

Istället försvann pengarna till s k alt-coins (alternativ till Bitcoin) som rusade vilt, t ex Bitcoin Cash och Ripple. De här alt-coinsen är inget för mig för jag ser inte vad som skulle ge dem det värde de rusat till. I dagarna verkar Bitcoin ha återhämtat sig och ligger nu kring ca 16000 dollar.

 

 

 

Marijuanafonden:

Jag hade tur med timingen och mina två inköp mellan 16-18 dollar verkar vara bra ingångsvärden i fonden. Allt fler delstater i Kanada legaliserar marijuana och det har gett ett rejält uppsving för branschen. Antalet produkter som innehåller marijuanaämnen ökar hela tiden och om de kan ersätta medicinkemikalier som används mot värk och depressioner har vi nog bara sett början på den här branschens uppgång.

 

 

 

Lendify:

Intäkterna fortsätter ticka in och ger nu över 1100:- i månaden. Som vanligt gäller att alla amorteringar och räntebetalningar från låntagarna återinvesteras i nya lån vilket kommer fortsätta bygga upp avkastningen. Fortfarande uteblir inbetalningar från en och samma låntagare, nu för tredje månaden, men Lendifys kreditförlustfond betalar ut de uteblivna amorteringarna. Det är alltså 1 av 47 låntagare för att ge lite perspektiv.

Vill du prova att investera hos Lendify och också få månatlig avkastning på din investering får du gärna använda min länk: https://lendify.se/r/E2ekNDuoRk

Då får både du och jag 500 kr av Lendify som kan användas till att investera i lån.

 

 

 

Andra händelser att notera är att jag sålt av ca 10% av innehavet i XBT-certen. De pengarna tillsammans med det jag fick för att sälja av alla Handelsbankenaktier gick till Marijuanafonden och till ökning i SPDR Gold Sharesfonden. Det har också kommit in utdelning från Corem Property Group-preffarna, avser öka investeringarna i Lendify med den.

 

 

På det hela taget är jag nöjd med de sista månaderna, några justeringar har jag kvar att göra men de största är gjorda. Bl a har jag sålt av mycket av de jag definierar som högriskinvesteringar. Har omvärderat XBT-certen till hög risk och gör därför plats i högriskdelen av pyramiden så den andelen inte blir för stor.

 

 

 

 

 

Var hittar man kryptoinfo?

 

Var hittar man relevant information om kryptovalutor?

Det finns oändligt antal sidor på internet och ett antal tidningsartiklar som skriver om Bitcoin, blockkedjor och andra kryptovalutor. Många bara återupprepar det som skrivits på andra sidor, några producerar bra info och vissa få är ute efter att lura dig på personuppgifter för att kunna stjäla från dig.

 

 

När jag letar efter information vill jag ha många åsikter om ämnet i fråga. Risken med att förlita sig på något där endast en sida gör sig hörd är uppenbar. Jag vet, jag gjorde det misstaget under många år som ägare av Fingerprintaktien (läs mer här).

Det finns ett namn för det fenomenet, confirmation bias. Det är när man söker information som bekräftar den inställning man redan har till något. I mitt fall sållade jag bort allt som lät negativt för det passade inte in i bilden av hur jag ville det skulle vara. Resultatet blev att jag missade alla varningssignaler som fanns, det fanns många, och behöll Fingerprint under det mesta av nedgången.

 

 

Hur enkelt det än låter är det viktigt att kämpa för att inte lockas in i confirmation bias-träsket. Det kan vara svårt, speciellt under den senaste tiden med den fantastiska uppgången inom kryptovärlden. Även om jag tror på Bitcoin som en revolutionerande teknik får jag aldrig upphöra att ha ögonen öppna för händelser som kan förändra den bilden. Det bästa sättet är att lyssna på de röster som med underbyggda argument visar på svagheter som finns eller kan dyka upp. De som slänger ur sig att Bitcoin är lika hysteriskt som tulpanlöksbubblan på 1600-talet och inte ger mig några vidare argument om varför är inget att lyssna på då de också lider av confirmation bias fast en negativ sådan.

 

 

 

 

En naturlig plats där många åsikter får komma till tals är på olika forum på nätet. Nästan alla är på engelska men det finns ett dedikerat kryptoforum på svenska som jag hittat den här hösten. Forumet finns på www.kryptovalutor.com. Det finns både nybörjare och gamla rävar där och är man inte rädd för att ställa frågor kan man få svar på det mesta.

 

 

En annan informationskälla är olika konton på Twitter. Jag följer ett antal personer där och om du går in på min Twitterprofil @tillslut så kan du se vilka jag följer.

 

Till sist finns det också ett antal bloggar som t ex Traderschoice och Peter L Brandt.

 

 

Många gånger får man helt olika budskap om de ämnen man söker information om. Det är nödvändigtvis inte av ondo då man själv tvingas ta ett beslut om ställningstagande. Min erfarenhet är att det aldrig går att rygga någon enskild individ och tro man själv ska nå samma framgång bara för att den personen gjort det. Genom att själv göra sin läxa står man bättre rustad när beslut måste tas. Forewarned is forearmed!

 

 

 

 

 

Bitcoins problem

 

Just nu upplever användarna av Bitcoin ett av de problem som behöver lösas om det fortfarande ska vara rimligt att använda Bitcoin som betalningsmedel. De som köper för att undvika inflationen hos “vanliga” pengar och således bara håller på sina BTC berörs inte lika mycket.

Jag pratar om transaktionsavgiften, transaction fee.

Vid mindre summor har den stigit till den nivå att kostnaden för överföringen är högre än värdet på de Bitcoin man flyttar. Det här beror delvis på att värdet på Bitcoin har stigit så explosionsartat. De miljondels dollar det kostade när Bitcoin var värd 1 dollar har växt till bra mycket större nu när en Bitcoin kostar allt mellan 13-19000 dollar.

 

 

Hur fungerar transaktionsavgiften?

Vi tar det från början. Som nämnts i tidigare inlägg samlas alla transaktioner som görs i Bitcoin ihop i block. Blocken är ett slags register över transaktioner. Varje block som skapas verifierar dessutom tidigare block. Det här gör att ingen kan gå in och manipulera tidigare block för att t ex skriva in transaktioner som inte förekommit. Skulle detta ske kommer det felaktiga blocket inte accepteras i blockkedjan. Den här processen gör också att alla transaktioner som skett sedan block ett är inskrivna i blockkedjan och går att se.

 

Vem skapar blocken?

De skapas genom en slags tävling där “miners”, grupper som innehar för ändamålet kraftfulla datorer, löser komplicerade matematiska problem. Den miner som först löser problemet får verifiera och skapa det block som kommer härnäst i blockkedjan. Som belöning för detta får minern ett antal Bitcoin. Dessa Bitcoin har alltså inte funnits innan utan “bryts” när blocket skapats. Hittills har ca 16 av 21 miljoner Bitcoin tagits fram på detta sätt. Att erhålla nya Bitcoin för den insats i form av elkostnader och köpet av datorutrustning är ett incitamentet för att utföra mining.

Eftersom det en dag inte kommer finnas fler Bitcoin att bryta (max antal Bitcoin som kommer existera är 21 miljoner) måste det finnas ett annat incitament för att skapa och verifiera block. Det är transaktionsavgifterna. Alla som gör transaktioner får betala en avgift och när dessa samlas ihop i ett skapat block får den vinnande minern alla transaktionsavgifter som användarna betalat in. Det här förfarandet kallas “proof of work”, alltså det utförs ett arbete (lösa matematiskt problem) och vinnaren får allt.

 

Nu kommer vi in på lite matematik, häng med!

Som tidigare nämnts är den största storleken på ett block inom Bitcoin 1 MB. 1 MB är lika med 1 miljon bytes och det här är intressant för den som är miner. En miner vill nämligen ha så mycket betalt per byte som möjligt. Men för dig som är användare av Bitcoin är det mer intressant vilken din totala transaktionsavgift blir, du bryr dig inte lika mycket om vad kostnaden per byte är.

Det är här vi kommer till vad Bitcoins problem är just nu. Det är nämligen så att i sin nuvarande form klarar Bitcoinnätverket av 7 transaktioner per sekund. Eftersom trycket är högt nu pga att många vill köpa/sälja/flytta sina Bitcoin läggs transaktionerna på kö.  Och då miners vill ha så mycket betalt som möjligt kommer de prioritera att verifiera de transaktioner som betalar högst transaktionsavgift. Lagen om tillgång och efterfrågan gör då att priset på transaktionerna stiger. Det går att välja vilken avgift man vill betala för en transaktion, den som inte har bråttom kan välja att betala en låg avgift per byte medan den som snabbt vill göra en överföring kan betala en större avgift. Alla wallets stödjer inte den här funktionen utan betalar per automatik den höga transaktionsavgiften vilket bidrar till prisökningen.

Som du kan se i figuren har priset för en byte ökat mångfaldigt. Konsekvensen av det här är att det blir orimligt dyrt att skicka mindre summor Bitcoin. En medelstorlek för en transaktion ligger på 226 bytes. Avgiften för en transaktion har alltså stigit från ca 10 satoshi (0.0000010 BTC) till över 350 satoshi. Med ett pris på ca 15000 dollar för en Bitcoin kan det alltså kosta 350*226=79100 satoshi eller ca 118 dollar för en transaktion. Det är över 1000 kronor! Naturligtvis ohållbart att betala en så hög avgift för att göra en transaktion.

 

 

Den här kön av transaktioner som ännu inte blivit verifierade kallas för Mempool.

Man kan ovan se hur Mempoolen (kön av transaktioner) fyllts upp till bredden. Så länge Mempoolen är så här fylld kommer transaktionsavgifterna vara höga. De som valt att betala låga fees kan å andra sidan få vänta flera dagar innan transaktionen verifieras.

 

Vad finns det för lösningar på det här?

Förutom att manuellt ställa in vilken avgift per byte man är beredd att betala (om alla skulle välja låg avgift sjunker priset eftersom miners inte skulle ha någon högbetalare att tjäna på) finns det inga omedelbara lösningar. Som sagt stödjer inte alla wallets detta men min Ledger Nano S gör det.

 

 

 

På sikt finns det åtgärder som kan vidtas för att effektivisera men de kräver konsensus. Det här är Bitcoins styrka och svaghet. Ingen kan tvinga Bitcoinnätverket till något utan att ha majoriteten med sig men det tar tid när något ska implementeras.

Åtgärderna är tex större blockstorlek, något som Bitcoinnätverket sade nej till så sent som för några veckor sedan (Segwit2x). Med tanke på den nuvarande ohållbara situationen är det inte otänkbart att det kan bli aktuellt i alla fall.

En annan lösning är Lightning Network, en teknik där transaktioner man gör med en motpart buffras innan någon utlösande faktor gör att den verifieras på blockkedjan. Enkelt förklarat skulle det kunna se ut så här: Om du köper kaffe för Bitcoin på Starbucks flera gånger i veckan skulle man via Lightning Network kunna ordna så att det först efter du har köpt tio (eller femtio) kaffe skickas en transakti0n till blockkedjan. Under tiden reserveras dock dina betalningar så att du inte kan övertrassera ditt Bitcoinkonto.

 

 

Lösningar finns alltså men kan dröja och under tiden straffas Bitcoinanvändarna hårt med höga avgifter. Om Bitcoin ska bli användarvänligt måste det här fixas så snart som möjligt. Min tro är att utvecklarna ser problemet och kommer agera, hoppas det inte tar för lång tid.

 

 

UPPDATERING 180103: Dagarna före jul verkar ha varit toppen på de dyra transaktionsavgifterna. Som vi kan se är vi nu nere på rimliga fees på ca 50-75 satoshi/byte.

 

Några av anledningarna till att avgifterna minskat sägs vara att fler användare flyttat sina Bitcoin till wallets som stödjer Segwit (alltså inte Segwit2X). Segwit-tekniken reducerar kort sagt antalet bytes som ingår i en transaktion och gör därmed att fler transaktioner får plats i ett block. Reducerade bytes gör att transaktionsavgiften för oss användare sjunker. Segwit infördes som en soft-fork och därför kan man lugnt flytta sina Bitcoin till en Segwit-adress. På min Ledger Nano S-wallet kan jag välja att placera mina Bitcoin på en Segwit- eller Legacy-adress (Legacy är alltså en adress som inte stödjer Segwit). Det finns inga nackdelar med Segwit så min rekommendation är att flytta dina Bitcoin dit, det har jag gjort.

 

Bitcoinforkarna BCD och SBTC

Det var mycket prat om Segwit2X-forken för några veckor sedan. Den inträffade aldrig (vilket du kan läsa om här), men mer eller mindre i skymundan har två andra hard-forkar skett därefter. Om du vill läsa om vad en hard-fork innebär så har jag skrivit om det här.

De heter Bitcoin Diamond (BCD) samt Super Bitcoin (SBTC).

BCD forkades den 24e november och anses vara en “vänlig” fork, dvs den skapades inte för att konkurrera med Bitcoin utan för att skaparna enligt dem själva ser problem med BTC som de vill lösa.

De problem de anser Bitcoin ha är:

  • Otillräcklig sekretess för användarna. Detta vill man fixa genom kryptering.
  • Långsamma transaktionsverifieringar. För att lösa detta vill man öka blockstorleken från 1 till 8 MB vilket skulle göra att fler transaktioner ryms varje block.
  • För dyrt att köpa in sig i Bitcoin. Genom att tiofaldiga antalet tillgängliga coins från Bitcoins 21 miljoner till 210 miljoner vill man öka tillgängligheten. 170 miljoner av dessa BCD har gått till ägarna av befintliga BTC. Ägde man alltså 1 Bitcoin när forken skedde fick man 10 BCD (10 BCD för varje BTC). Resten (40 miljoner BCD) skulle de miners som verifierar BCD-blocken få i belöning.

 

Än så länge är det få wallets och exchanges som stödjer BCD och själva blockkedjan kommer inte vara operationell förrän sent i december. Tillsvidare får man avvakta och se vad som händer. Lyckas BCD kunna fungera som en självständig blockkedja kommer man så småningom kunna köpa/sälja coins.

 

 

 

 

 

SBTC formades den 12 december och anses också vara en vänlig fork. Här har utvecklarna fokuserat på egenskaper de vill se i Bitcoin men som inte finns ännu.

  • Smarta kontrakt, en egenskap som t ex Ethereum har. Mycket enkelt förklarat kan transaktioner utföras under vissa förutsättningar.
  • Lightning network, en teknik där transaktioner buffras, eller läggs på hög, tills en utlösande faktor gör att transaktionen genomförs.
  • Zero knowledge proof, ett sätt att gömma sin wallets adress när transaktioner genomförs.
  • Större blockstorlek, 8 MB istället för 1 MB.

 

Super Bitcoin kommer ges ut i 21,210,000 coins varav 210000 redan är framtagna till utvecklarna. Även här är det få wallets/exchanges som än så länge stödjer SBTC. Kvoten som utdelas till befintliga Bitcoinägare är 1:1, dvs en SBTC för varje BTC man äger.

 

 

Vad man bör lägga märke till är att det är fördelaktigt att vara ägare till riktiga Bitcoin pga avknoppningarna man får gratis. Äger man certifikat får man lita till certifikatutgivarens goda vilja och hoppas att de kompenserar en för det mervärde forkarna ger. Det viktiga är att man varit ägare av Bitcoin under den tiden forken skedde. Det är då inskrivet i blockkedjan och man kommer vid senare tillfälle kunna begära ut sina avknoppade coins, detta även om det förflutit flera år (såvida inte avknoppningen dött ut under tiden).

 

 

 

Att investera i en kryptovalutafond

 

Det finns gott om kryptovalutor nu, drygt 1300 enligt wikipedia och det tillkommer fler hela tiden. Majoriteten av dessa är bara skräp och har tillkommit för att skaparna vill tjäna på en exploderande marknad. Ett fåtal har utkristalliserats som användbara och den lysande stjärnan enligt mig är Bitcoin. De samlade egenskaperna gör Bitcoin till den krypto jag vill behålla lång tid. Det betyder inte att det inte finns andra kryptovalutor jag skulle vilja äga. Problemet är att veta vilka man ska satsa på…

 

 

Jag är för diversifiering och det gäller också kryptovalutor. Hittills har det enda sättet att diversifiera varit att direkt köpa de kryptovalutor som man vill ha. Dock innebär det att man måste läsa på och sätta sig in vad de vill och gör. Det står i det s k Whitepaper som varje seriös kryptovalutas utvecklare skriver och publicerar.

Så här börjar Bitcoins whitepaper, skrivet av Satoshi Nakatomo.

 

Som tur är har jag hittat ett annat sätt att investera i kryptovalutor. Det finns en fond som heter Crypto20. Den investerar i de 20 mest värdefulla kryptovalutorna mätt i marknadsvärde. Ingen kryptovaluta får uppgå till mer än 10% av fondens tillgångar. Detta för att inte något tillgångsslag ska bli för dominerande. Ombalansering mellan tillgångarna sker veckovis automatiskt av fonden.

 

 

Så här ser fördelningen av fondens tillgångar ut just nu:

Som synes har Bitcoins kraftiga värdestegring gjort att den väger 13,7% av fondens värde. Den kommer således att viktas ned till 10% när den veckovisa ombalanseringen sker.

 

Fördelen med den här fonden är att du alltid är exponerad mot flera kryptovalutor vilket tillsammans med 10%-regeln gör att du får god diversifiering mot kryptomarknaden. Du hade behövt vara mycket påläst och aktiv med din handel för att uppnå samma balans.

 

 

Hur handlar man då denna fond?

Just nu, inte alls! Den här fonden kan man inte köpa på Avanza, Nordnet eller liknande. Den är nämligen byggd på en blockkedja, närmare bestämt Etheriumbaserad. Varje andel av fonden kallas en C20-token. En token (engelska) kan liknas vid en köp/säljbar enhet.

Det är inte så krångligt som det låter. Så här går det till…

Till att börja med måste du inneha en kryptovaluta, för närvarande fungerar Bitcoin, Ether och Litecoin. Dessa använder du för att köpa C20-tokens. Istället för att handla fonder på vanligt sätt där du betalar med t ex svenska kronor, använder du som sagt exempelvis Bitcoin.

Varje sådan här C20 har ett värde som man kan följa på hemsidan:

Det är på den vänstra sidan värdet per C20-token visas. När man vill sälja väljer man om man vill få betalt i Bitcoin, Ether eller Litecoin. Den kryptovaluta du valt kommer då skickas till din wallet. I stort sett fungerar den som en vanlig fond men eliminerar många mellanhänder vilket gör att kostnaden för fonden blir 0,5% årligen. Vad jag vet fins det inte heller några alternativ till denna fond ännu.

 

Vad menar jag med att den inte går att handla just nu?

Jo, sättet fonden har använt sig av för att skaffa kapital kallas ICO. Det står för Initial Coin Offering vilket innebär att Crypto20 erbjudit tidiga investerare C20-tokens mot ett fast pris. Investerarna står alltså för riskkapitalet i hopp om att värdet på dessa tokens ska stiga med tiden. Det här sättet är vanligt inom kryptovärlden och enligt vad jag tror kommer det också mer eller mindre ta över en del av den vanliga börsvärldens behov av kapital vid t ex nyemissioner.

Perioden för ICO:n är nu över. Ett antal C20 har skapats för kapitalet som investerarna stod för. Nu väntar man på att det ska ske en revision innan fonden kan handlas. Datumet är satt till senast 15 jan 2018 men Crypto20 själva säger att de ligger före tidtabell så det kan bli tidigare.

En viktig detalj är att det aldrig kan skapas fler C20 än som utgivits under ICOn. Det innebär att man slipper inflationen som utspädning ger. Detta är mycket positivt för köpare av fonden då den borttagna inflationsrisken är en av de saker som gör Bitcoin bra.

 

Jag har själv investerat i Crypto20 och ser fram mot utvecklingen. Den största risken som jag ser att någon av kryptovalutorna kan kollapsa och att det kan ta upp till en vecka innan ombalansering sker. Annars verkar det vara ett väldigt smidigt sätt att uppnå den diversifiering av kryptovalutor man önskar.

 

 

 

 

Guide – hårdvaruplånboken Ledger Nano S

I ett tidigare inlägg har jag skrivit om mjukvaruplånboken Exodus. Det är en app som installeras på din dator, du kan läsa om den här.

Nu tänker jag ta upp en ännu säkrare variant av förvaring, hårdvaruplånboken (eng. hardwarewallet). I och med att datorer kan drabbas av virus, program som avsöker knapptryckningar mm finns det en viss risk för att hackare kan komma över de koder de behöver för att stjäla kryptovalutor även från en mjukvaruplånbok. Vill man minimera risken för att detta kan ske bör man överväga att skaffa en hårdvaruplånbok.

De kan se lite olika ut men gemensamt är att det är en extern enhet som kopplas till en dator. Den jag har köpt och ska berätta om heter Ledger Nano S.

Hårdvaruplånböcker ska du endast köpa oöppnade nya och aldrig begagnade. Du vill verkligen inte att någon har preparerat enheten innan du använder den. Dagens skurkar kan vara mycket påhittiga.

Jag beställde min från www.ledgerwallet.com vilket är tillverkarens hemsida. Den kostar ca 1000 kronor och levereras efter ca en vecka.

 

Vad finns i boxen då? Låt oss se…

Förutom en sladd till datorn finns det en manual, ett pappersark för att skriva upp enhetens backupkoder samt själva hårdvaruplånboken. Den sista ser ut som ett USB-minne som kan fällas in i ett fodral.

På enheten som kopplas in med hjälp av USB-sladden finns en display och två knappar på övre långsidan som man använder för att kommunicera med enheten. Tack vare att Ledger Nano S har ett eget gränssnitt utanför datorn och skyddas med en PIN-kod kan du till och med använda den på en virusinfekterad dator.

Det du gör när du initierar enheten är att välja en PIN-kod som sedan måste anges varje gång du kopplar upp den mot din dator. Du kommer därefter få en serie unika backup-koder du skriver ner på det medföljande arket (eller på annat papper). Dessa koder är väldigt viktiga att spara på ett säkert ställe. Skulle du bli av med din Ledger Nano S är de koderna de enda sättet att återskapa de kryptovalutor du har på enheten.

 

Sedan är det dags att ladda hem ett program till din dator, Ledger Manager. Där kan du välja vilka kryptovalutor du vill kunna spara i din Nano S.

 

 

T ex kan du ladda ner Wallet för Bitcoin, ser då ut så här:

Här kan du se saldot, skicka och ta emot Bitcoin. Proceduren för detta liknar den i Exodus som jag beskrev här.

 

 

Fördelen med en hårdvaruplånbok är att du kan bära med den, använda den med flera datorer eftersom enheten är “hjärnan” och de program du installerar på datorn bara används för att visa data från enheten. Säkerhetsmässigt är detta ett steg upp från mjukvaruplånböcker och jag rekommenderar dig att skaffa en sådan här om du vill förvara kryptovalutor så säkert som möjligt.