Att handla via Coinbase Pro

Jag lovade tidigare att berätta om hur man använder Coinbase Pro (hette tidigare GDAX) för att köpa/sälja Bitcoin.

Nu har det blivit dags att leverera. Först och främst, läs gärna inläggen om hur man för över pengar till Coinbase samt hur man sedan för över pengar från Coinbase till Coinbase Pro.

 

Vi tittar på de olika delarna av fönstret när du är inloggad i Coinbase Pro.

Titta i den blå ovalen. Uppifrån och ner visar det översta fältet ditt saldo i Euro och Bitcoin, d v s hur många Euro respektive Bitcoin du förvarar i din depå på Coinbase Pro. Nästa fält under visar de olika typer av ordrar du kan lägga. De är MARKET, LIMIT  samt STOP.

I övre delen av den röda ovalen ser du i vita siffror antal Bitcoin som finns till salu och i röda siffror priset som säljaren vill ha. I den undre delen av den röda ovalen ser du i vita siffror hur många Bitcoin som köparna vill ha och i gröna siffror priset köparna vill betala. Man kan här se orderdjupet, d v s flera nivåer med köp- och säljorder.

 

Vidare till den högra delen av fönstret.

 

I den röda ovalen hittar vi historiska avslut. Gröna staplar betyder att senaste avslut gått upp i pris i förhållande till det förra avslutet. Röda staplar betyder att senaste avslut gått ner i pris sedan förra avslut. I den blå ovalen kan man se dina lagda ordrar.

 

Det finns som sagt tre typer av ordrar som kan läggas och den enklaste är MARKET. Det betyder helt enkelt att du köper för aktuellt pris på marknaden. Precis som på Coinbase fyller du i hur mycket EUR du vill köpa för. Det antal du får visas i raden nedanför (Total BTC). När du trycker PLACE BUY ORDER köper du in dina Bitcoin. Priset för den här transaktionen är 0.25% av den totala köpesumman, d v s  du betalar 0.25% extra och det är det s k courtaget. Har du Bitcoin i depån kan du även sälja på liknade sätt (SELL).

Ett sätt att helt slippa betala courtage är att göra en LIMIT-order. LIMIT betyder att du är beredd att köpa BTC men till ett pris som är lägre än det aktuella. Den är lite svårare att få igenom men i gengäld betalar du som sagt inga avgifter. Börja med att trycka på LIMIT.

 

Nu ska du fylla i hur många BTC du vill köpa (Amount) samt vilket pris du vill betala per BTC (Limit Price). Även om du bara vill handla 0.0001 BTC fyller du i Limit Price-fältet i priset per BTC. För att din order ska bli godkänd måste priset du fyller i Limit Price vara samma eller lägre än aktuellt högsta bud.

Om vi tittar på bilden ovan ser vi att ditt bud måste ligga på 5300.72 EUR/BTC eller lägre för att gå igenom. Om priset plötsligt skulle sticka upp och förbli uppe kommer LIMIT-ordern inte att gå igenom. Då får du antingen köpa via MARKET eller lägga ny LIMIT fast till högre pris.

 

Till sist har vi STOP. Den typen av order kan användas till att sälja BTC om priset skulle gå under en viss nivå.

 

Du fyller i antalet BTC (Amount) du vill sälja om priset går under den nivå du väljer (Stop Price). Säg att priset för BTC just nu är 5300 Euro och du bestämmer dig för att sälja om priset faller under 5000 Euro. Du fyller då följaktligen in antalet du säljer och sedan 5000 i fältet Stop Price. När och om det aktuella priset går ner till 5000 Euro säljs dina BTC automatiskt åt dig.

 

Varför då använda Coinbase Pro istället för att handla direkt på Coinbase? Jag gör det för att det är lägre avgifter samt att jag gärna vill kunna lägga LIMIT-ordrar och köpa när priset dippar.

 

Min investeringsstrategi

min investeringsstrategi

 

Hur jag tog den hårda vägen som skapat min investeringsstrategi

 

 

Jag hörde en flygvärdinna berätta följande historia: Det finns många passagerare som sitter på en stol vid gången och inte fattar att jag måste köra serveringsvagnen där. Igår bad jag en passagerare att dra in armbågen och foten från gången två gånger. Tredje gången körde jag rakt på honom och sade -“The seat is your space, the aisle is mine. Now you learned the hard way!”

 

 

Ungefär samma erfarenhet har jag av den så kallade marknaden. Men jag blev träffad av vagnen två gånger innan jag lärde mig. Båda gångerna har jag åkt på tunga smällar som nästan raderat ut mitt sparade kapital. Första gången varken såg eller fattade jag vad som hände. Det var under dot.com-bubblan som sprack i början av 2000-talet. Det fanns ingen begränsning på hur mycket priset på aktier inom internetbranschen kunde stiga. Jag kunde inte så mycket om aktieanalys men jag såg att  ju fantasifullare namn och ambitioner ett bolag hade desto mer steg kursen. Det var bara att köpa för allt gick ju upp. Och det gjorde det tills dess att verkligheten kom ikapp. Få av de upphaussade bolagen kunde leva upp till sina förväntningar och när det upptäcktes föll hela korthuset ihop. De som såg vad som hände sålde tidigt och fick med en bra vinst. Andra, som jag, trodde fortfarande att det bara fanns en väg – upp. Jag landade hårt, de flesta av innehaven gick i konkurs, en del fanns kvar men med mer eller mindre en halvering av värdet. Mitt största misstag var att jag inte hade en aning om vad jag höll på med. Jag visste ibland inte ens vad bolagen jag ägde höll på med! Jag styrdes helt och hållet av vad andra skrev på forum och följde det som lät mest fantastiskt. Ett recept för totalt fiasko. Lärde jag mig något? Ja, faktiskt. Jag lärde mig att ta reda på vad bolaget jag vill äga sysslade med. Jag lärde mig att tänka i banor av att ifrågasätta om bolaget skulle kunna tjäna pengar på det de höll på med. Var jag fullärd? Nej, verkligen inte…

 

 

 

Efter den här härdsmältan avtog mitt intresse för börsen rejält. Det tog ganska många år innan jag blev intresserad igen. Den här gången var jag mer försiktig av mig. Jag investerade i etablerade bolag som tjänade pengar. Långsamt men säkert pekade avkastningskurvan uppåt. Jag började mer aktivt följa några av de forum som handlade om investeringar på nätet, något som jag fortfarande gör och kan rekommendera. Mycket av den typen av snack som jag gick på i början av 2000-talet florerade fortfarande men jag aktade mig för att investera i den typen av bolag igen. Någonstans runt 2013 läste jag om ett bolag som hette Fingerprint Cards. Varför jag fastnade för just det här bolaget var för att jag trodde på deras affärsidé. De tillverkade fingeravtrycksläsare och deras vision var att vi istället för pin-koder skulle använda fingeravtryck. Den här visionen kunde jag ställa mig bakom, med tanke på hur många lösenord och pin-koder man har att hålla reda på verkade det här vara en fantastisk möjlighet. Det fanns 2012-13 enstaka datorer och telefoner som kunde låsas upp med fingeravtryck men fingeravtrycksläsarna var dåliga och användarupplevelsen var negativ. Det jag läst om Fingerprint Cards var att deras läsare var mycket bättre och att en gigantisk outnyttjad marknad låg framför fötterna (eller fingrarna).

Jag började med att köpa en mindre post och för att göra en lång historia kort ökade jag innehavet lite hela tiden. När jag började köpa Fingerprint låg kursen på motsvarande 4 kr. När den var som högst värderad vintern 2015 låg priset på 120kr! Det här var en makalös uppgång och just då på toppen av sin värdering blundade jag för alla risker och varningar jag såg och hörde. Jag hade blivit förblindad av potentialen och trodde kursen skulle fördubblas härifrån. När kursen började backa trodde jag det var en tillfällig svacka och den snart skulle återhämta sig. NÄSTA rapport måste ju vara positiv tänkte jag…

Och på den vägen fortsatte det, varje rapport var en besvikelse men bolaget var en storspelare på den internationella marknaden nu och inte ett förhoppningsbolag. Det måste vända, tänkte jag. Under två år backade kursen konstant för att nu vara nere i ca 17 kr. Och jag sålde inte förrän alldeles för sent. Mitt misstag den här gången var att p g a att JAG hade rätt i min marknadstro de första åren så blev det en slags “jag mot alla andra”-strid. Det var nämligen inte många som trodde det kunde bli något av det lilla Göteborgsföretaget och det berättade de gärna, om och om igen. Jag, som man brukar säga, gifte mig med aktien och vägrade se riskerna och problemen som seglade upp.

Lärdomen den här gången var att inte låta känslorna styra investeringarna. Hur mycket jag än ogillade det så insåg jag att fr o m nu MÅSTE jag göra mig av med förlorarna i portföljen. Dessutom bestod nästan hela portföljen av Fingerprint under lång tid vilket var fantastiskt under uppgången men katastrofalt under nedgången. Insikten av att diversifiering är viktigt grundades här.

 

 

 

Hur har då de här lärdomarna förändrat min investeringsstrategi?

Jag ser numera alla investeringar som olika våningar i en pyramid.

 

Basen, som ska vara den största delen av investeringarna (ca 50%), består av innehav med låg risk. Här har jag mina räntebaserade utdelningar från Lendify, investeringar i Trine, utdelande aktier, globalfonder och även de pengar solcellsanläggningen genererar. Karaktäristiskt för den här nivån är att investeringarna  är relativt okänsliga för tvära kast på aktiemarknaden.

 

Nästa nivå, som ska vara mindre än basen (ca 30%), består av innehav med måttlig risk. Här finns de flesta aktieinnehaven, mina Bitcoin samt fonder med smalare placeringsinriktning. Risken här är större än på basnivån men möjligheten till bättre avkastning är också större. Just risk och möjlig högre avkastning brukar gå hand i hand.

 

Nivån över består av innehav med hög risk (ca 15%). Det är här jag placerar förhoppningsaktier, högriskfonder, bull/bear-certifikat (mer om dem en annan gång) samt andra tillgångar med kortare löptid som t ex warranter (tar jag också upp en annan gång). Dessa innehav är mycket volatila, d v s de har en förmåga att röra sig väldigt mycket upp eller ner. I tider där börsen går upp står de för en stor del av avkastningen men det omvända gäller i bistra marknadstider. Bara för att risken är hög betyder det inte att man kan stoppa pengar i vilket skräp som helst. Man måste göra sin due dilligence, d v s läsa på ordentligt om risker/möjligheter och välja bort  investeringarna med sämst odds.

 

Den sista delen, toppen på pyramiden, är väldigt liten (ca 5%) och kan bestå av rent ut sagt vad som helst. Det är här jag placerar i aktier med katastrofal utveckling där jag hoppas att en tillfällig uppstuds kan komma. Här finns också de investeringssidor för Bitcoin som ger löjligt hög avkastning men där man riskerar att att aldrig återfå insatsen om man har otur. Jag deltar i några sådana program där man fördubblar sina pengar på ca 30 dagar. Genom att vara med i ett flertal olika sådana här program fördelas risken något. Den här delen av pyramiden måste vara så liten att man klarar av att förlora allt man satsat utan att det blir allvarliga konsekvenser.

 

 

Med den här investeringsstrategin är man skyddad från att ett eller ett par dåliga val ruinerar ekonomin. Man har sett till att kontrollera sin riskfaktor samtidigt som man får del av uppgångar i marknaden. Det kräver dock att man då och då ser över hela sitt innehav och viktar om mellan de olika nivåerna. Målet är att försöka bibehålla nivåernas procentuella del i både uppgång och nergång.

Det tog mig många år och mycket bortslösat kapital att nå den här insikten. För min del verkar det varit oundvikligt, jag hade trots allt sett andra prata om investeringsstrategier liknandes min många gånger. Ändå tog jag inte till mig dem utan lärde mig först efter att ha gjort misstagen själv. På ett sätt är jag nog väldigt lik den där flygpassageraren som inte fattade var han skulle placera sina armbågar och fötter…

 

 

 

Ocean Yield – ett av mina innehav.

Jag håller på att skriva ett längre inlägg om min strategi för innehav. Under tiden vill jag dela med mig av ett av mina innehav. Aktien i fråga heter Ocean Yield och finns på den norska börsen men kan handlas via t ex Avanza eller Nordnet.

En sak som är mycket viktig när man äger utländska aktier är att de bör placeras i en kapitalförsäkring. Anledningen till detta är att när bolaget gör utdelning av vinst till aktieägarna så dras en s k källskatt på summan man erhåller. Om man har innehavet i en kapitalförsäkring kommer din mäklare återkräva och betala ut källskatten till dig. Har man inte det måste man själv återkräva den.

Tillbaka till Ocean Yield, företaget leasar ut fartyg till bolag som sysslar med frakt eller som verkar inom oljesektorn. Idén är att söka långa kontrakt med bolag som inte har råd att själva köpa in de fartyg de behöver. Ofta löper kontrakten 5-12 år och bolagen som leasar måste vara kreditvärdiga. Ocean Yield började 2012 med tre fartyg i sin flotta och har nu expanderat till att inneha 37 st. Ocean Yield har som ambition att ge attraktiva utdelningar till sina aktieägare (på engelska heter utdelning dividend).

Det som lockade mig var bl a:

  1. Bolagets direktavkastning,  den utdelning man får som aktieägare. Den ligger på höga 8% men har historiskt varit ännu högre. För att enkelt förstå direktavkastning kan man säga att om aktien kostat 100 kr så hade man fått 8 kr i utdelning per aktie per år. Bolaget delar ut varje kvartal så man får således en fjärdel utdelat per kvartal.
  2. Ocean Yield har för varje kvartal de funnits delat ut MINST samma summa eller högre.
  3. Ocean Yield har en stabil storägare i form av Aker ASA som äger 66% av bolaget.

Riskerna för Ocean Yield är främst två. Först och främst att ingen vill leasa fartygen. Genom att hyra ut på lång tid kan vi aktieägare lätt syna den här risken och för tillfället ser det mycket bra ut lång tid framöver. Den andra stora risken är att bolagen som leasar fartygen inte kan betala för dem. Detta hände i ett fall i början av 2017 vilket ledde till minskade intäkter.

 

Ocean Yield platsar i min portfölj som en stabil utdelare och tack vare god visibilitet av framtida intäkter (långa kontrakt) känns det som en relativt säker bas i investeringspyramiden. Ocean Yield kommer även lämna kvartalsrapport 2 nov 2017 så det ska bli spännande att se om de kan fortsätta överträffa föregående utdelning.

 

Bitcoin – digitalt guld eller bubbla

När jag söker efter åsikter om Bitcoin ser jag ofta två vanliga sådana;

Bitcoin – det nya guldet! eller Bitcoin – bubblan som kommer spricka!

Innan jag kommenterar åsikterna vill jag berätta historien om Bitcoin.

 

I efterdyningarna av finanskrisen som uppkom 2008 då Lehman Brothers konkursade och hela världen drabbades av bankfrossa satt en person känd som Satoshi Nakamoto och skissade på ett betalningssystem där ingen enskild aktör kan bestämma över eller påverka systemet. Satoshi, som aldrig trätt fram och avslöjat sin identitet, såg framför sig att det viktigaste med betalningssystemet var att det var decentraliserat och globalt. På så sätt skulle aldrig en centralbank kunna manipulera valutan t ex genom att trycka nya pengar för att betala skulder. Jämför med exempelvis USA som har en enorm statsskuld, ca 20.4 triljoner dollar, och löser detta genom att trycka nya pengar för att betala denna. Det krävs inte mycket intelligens för att förstå att det här inte kan fortgå hur länge som helst. Vem vill i längden ha en valuta som blir mindre och mindre värd?

Namnet på valutan som används i betalningssystemet är Bitcoin och tekniken som ligger bakom kallas blockchain (se mitt inlägg om Blockchain här). Satoshi bestämde att det aldrig skulle finnas mer än 21 miljoner Bitcoin och detta är inskrivet i koden. Effekten av detta är att Bitcoin i motsats till andra valutor som drabbas av inflation (utspädning av värdet när det trycks nya pengar) kommer kännetecknas av deflation (värdet kommer öka eftersom tillgången på Bitcoin är begränsad). Jag skriver kommer att eftersom antalet Bitcoin som är framtagna nu ligger på ca 16,5 miljoner st. Produktionen av Bitcoin sker genom att datorkraft upplåts till att kontrollera äktheten på de block som finns i blockkedjan. Som belöning för detta arbete erhålls Bitcoin och det beräknas att den slutliga summan av 21 miljoner Bitcoin kommer vara framtagna år 2040.

Eftersom Bitcoin kommer vara en ändlig resurs p g a det maximala antalet kan man därför likna den vid digitalt guld. Fördelen med Bitcoin är att den lätt kan användas till transaktioner och betalningar. En av de mest kända transaktionerna skedde i maj 2010 då en man vid namn Laszlo Hanyecz betalade 10000 Bitcoin för två pizzor. Då var värdet på dessa Bitcoin ca 25$, idag motsvarar detta 55 miljoner$!

Är då Bitcoin en bubbla som kommer spricka och bli värdelös? Det kan ingen svara på. Värdet på Bitcoin är vad du, jag och alla andra tycker den är värd.

Just nu ser vi en kraftig ökning av priset på Bitcoin, det drivs av flera faktorer; vissa ser det som värdebevarande i en värld där andra valutor är manipulerade av centralbankerna, vissa köper i spekulationssyfte och inte minst anar man att finansindustrin vill få in foten i denna nya marknad. Hoten som finns är många. Förbud och regleringar av Bitcoinhandel har förekommit och kommer säkert att återkomma, hittills har det bara lett till tillfälliga svackor varefter priset återhämtat sig och stigit då man sett att det inte går att stoppa Bitcoin. Hackerattacker har förekommit sedan Bitcoin skapades, hittills har ingen kunnat hacka Bitcoin men däremot en del Exchanges som är handelsplatser för Bitcoin. Krypteringen är helt enkelt för stark för att hackas än så länge. I framtiden kommer dock quantum computing , otroligt kraftfulla datorer, kunna utgöra ett hot.

Till slut vill jag nämna risken med s k forks, uppdelningar av blockkedjan. Om användarna av Bitcoin inte kommer överens om hur förändringar av Bitcoinkoden ska ske kan det leda till nya avknoppningar av Bitcoinkedjan. Man kan säga att Bitcoin celldelar sig i nya av varandra oberoende kedjor. Detta gör att respektive kedja vid delningen kommer ha olika värde.

I november 2017 talas det om att en fork kommer inträffa. Potentiellt kan man då råka ut för att den gamla kedjan, som kallas Bitcoin, tex representerar 60% av värdet på Bitcoin och den nya kedjan ,kallas preliminärt Segwit 2X, representerar 40% av värdet. Sitter man med 1 Bitcoin kommer man efter forken erhålla 1 Bitcoin samt 1 Segwit 2X. Värdet av båda coins kommer motsvara 100% av vad din Bitcoin var värd innan delningen. Sådana här forks gynnar inte användarupplevelsen och kommer eventuellt påverka priset negativt.

 

 

Summa summarum är min åsikt att Bitcoin är digitalt guld. På kort sikt kan prisnedgångar förekomma men min övertygelse är att på längre sikt kommer vi se mycket högre pris på Bitcoin.

Att trada Kryptovalutor

Om du vill prova på att köpa/sälja Bitcoin eller andra kryptovalutor för att trada räcker det inte med Coinbase vanliga köp/säljsida. Du behöver en handelsplattform. Det är benämningen för en sida där du ser pris, volym och avslut i realtid. Coinbase erbjuder en sådan sida, den kallas Coinbase Pro (tidigare GDAX).

Det första du måste göra är fortfarande att föra över pengar från din bank till Coinbase. Här finns en guide.

Därefter går du in på https://pro.coinbase.com och registrerar ett konto. Coinbase och Coinbase Pro  samarbetar och du kommer därför kunna överföra pengar från Coinbase direkt till Coinbase Pro med en knapptryckning.

 

Först kontrollerar du att du har Euro  i din EUR-wallet på Coinbase. Gör så här:

På Coinbase hemsida trycker du på “Accounts”:

Längre ner på sidan söker du upp EUR-wallet:

Perfekt! Du har pengar där. Dags att gå över till Coinbase Pro.

Kontot hade förvisso 124 Euro sedan tidigare men vi ska här titta på hur man överför pengarna som just nu ligger på Coinbase till Coinbase Pro. Uppe till vänster finns ett fält med namnet Balance. Sök efter en knapp som heter “Deposit” och tryck på den. Då kommer du kunna välja hur pengar ska överföras till Coinbase Pro. Förutom SEPA-betalning (som vi pratade om i inlägget om hur man köper Bitcoin) kan man välja att föra över från sitt Coinbasekonto.

Bara att välja hur många Euro du vill föra över från Coinbase och direkt efter du tryckt “Deposit funds” återfinns de under Balance på Coinbase Pro huvudsida.

Du har nu ett bra verktyg för att aktivt handla kryptovalutor. I ett annat inlägg kommer jag gå igenom de olika typerna av ordrar som kan läggas.

Rik pappa, fattig pappa

Rik pappa, fattig pappa-bild

Inlägget innehåller reklam genom annonslänkar till Adlibris

 

Det är den svenska titeln på en bok jag läst av Robert T Kiyosaki, på engelska heter den Rich dad, Poor dad.

Den beskriver hur en ung Robert växte upp med två fadersfigurer som var för sig representerade två olika typer av ekonomiska förebilder.

Den ene, hans riktiga pappa, påpekade vikten av att skaffa sig ett ordentligt jobb. Den här pappan jobbade för pengar.

Den andre, som egentligen var Roberts kompis pappa, påpekade vikten av investera det man tjänade så att det var pengarna som jobbade för honom.

Robert målar upp en bild av hur privatekonomin påverkas av fyra faktorer: inkomster, utgifter, tillgångar och skulder. På engelska heter de income, expenditures, assets och liabilities.

Boxarna

Den fattige pappan (som egentligen inte var fattig men hade en fattig människas synsätt på ekonomi) såg hela tiden till att se till att inkomsterna matchade utgifterna. Skulle han få en löneförhöjning betydde det att han kunde köpa fler saker eller ha råd att ta ett lån för att köpa en ny bil t ex. Inkomsterna matchades helt enkelt mot utgifterna och skulderna så det inte blev mycket över.

Den rike pappan såg hela tiden till att föra över så mycket han kunde av det han tjänade till tillgångsboxen. Tillgångarna kunde bestå av räntor, utdelande aktier och så småningom uthyrning av fastigheter. Han såg till att minimera skulderna så mycket som möjligt men var inte rädd för att ta ett lån om en möjlighet till att förbättra tillgångarna uppenbarade sig.

I slutändan lyckades den rike pappan att få alla sina löpande utgifter och skulder betalda av det som tillgångarna genererade varje månad. Han behövde inte ens oroa sig för att förlora jobbet efter som hans tillgångar betalade för alla utgifter ändå.

 

Jag har anammat den rike pappans synsätt och skapar mig en så stor tillgångsbox jag kan. Jag får varje månad pengar från Lendify, solcellsanläggningen jag investerat i ger el jag säljer till elbolaget, jag har köpt utdelningsaktier som ger pengar alltifrån en gång i kvartalet till en gång om året. Samtidigt som jag förbättrar livskvaliteten för människor i Afrika via Trine, genererar det en avkastning.

Kort sagt, jag låter pengar jobba för mig.

Vad är en blockchain?

Blockchain är tekniken som ligger bakom t ex Bitcoin och andra kryptovalutor. Det är den tekniken som enligt mig kommer revolutionera eller åtminstone förändra hur pengar används.

Min ambition är att förklara på ett enkelt sätt, du får avgöra om jag lyckas.

Jag börjar med några påståenden:

  1. Information av olika slag kan sparas i ett block med data.
  2. Efterhand tiden går kommer flera block ha skapats, lagts till efter föregående och bildat en kedja av block – blockchain.
  3. Varje block som skapats kontrollerar att föregående block är korrekt.

Då omsätter vi ovanstående i ett exempel.

Adam och Erik äter luncher ihop ofta. Istället för att betala var för sig varje gång skriver de upp vad de betalt på en papperslapp. Varje lunch resulterar i en papperslapp, – ett block data. Efter ett antal luncher har de skrivit på flera papperslappar, – en kedja av block. För att inte en av dem ska ha lagt ut väldigt mycket mer än den andre kollar de varje gång av föregående papperslapp och bestämmer vems tur det är att betala idag, – kontrollerar föregående block.

Detta är alltså en blockchain.

 

Hur kan då detta vara revolutionerande eller ens användbart?

Vi går vidare…

Kamraterna som går på lunch utökas, numera består gruppen även av Maria, Belinda och Felix. Sällskapet bestämmer sig för att fortsätta på samma sätt som innan med papperslapparna men för att inte råka ut för att pappret försvinner, och därmed tappa räkningen på hur mycket var och en är skyldig, gör man efter varje lunch kopior av uträkningarna som var och en får med sig. Blockkedjan har blivit decentraliserad, det är alltså inte en person som har tillgång till till papperslappen utan alla som är med.

En dag händer något tråkigt, Erik som inte betalt så mycket som de andra får för sig att ändra på sin papperslapp! Istället för att vara skyldig sällskapet  pengar skriver han dit att de andra är skyldiga honom pengar.

Han tar med sin förfalskade lapp till nästa lunch och när det är dags att betala tar han fram sin lapp och påstår att det inte alls är hans tur att stå för lunchen. -“Ni ser ju här att jag betalt mest och det är er tur att betala”, säger han. Ett mummel sprider sig bland de andra eftersom de bestämt har för sig att det är Eriks tur idag. Tack vare att alla andra har med sig sin version av lapparna kommer de snart fram till att den enda lappen som inte ser ut som alla andras tillhör Erik! Överbevisad kastar Erik bort sin förfalskade lapp och mumlar någon ohörbar ursäkt innan han går och betalar.

 

Låt oss nu övergå till att se det här i ett större perspektiv, tänk om det fanns ett sådant här blockchainnätverk som var globalt, vars uträkningar skedde med datorkraft istället för på papperslappar och förblev decentraliserat så ingen enskild människa eller stat kunde bestämma över det…

 

Det gör det! Och ett av de mest kända heter Bitcoin och det kommer jag skriva mer om i ett annat inlägg.