Min investeringspyramid – nivå med måttlig risk

Jag har innan skrivit om planen för mina investeringar, det jag kallar för investeringspyramiden (läs här). Efter det har jag visat vad jag har i basen på pyramiden (se här).

I det här inlägget tänker jag visa vad jag har i nivån ovanför basen, den delen av innehaven som jag anser ha måttlig risk.

Tanken med innehaven här är att de ska kunna generera högre avkastning än basnivån, priset för detta är att riskfaktorn stiger. Mycket av det jag äger här är enskilda aktier men även någon enstaka fond samt de Bitcoinrelaterade innehaven. Ju högre upp i pyramiden man kommer desto oftare byts innehaven ut. Det här är en ögonblicksbild av vad som finns där just nu.

 

 

Handelsbanken B, en utdelande bankaktie som brukar handlas till lite dyrare värdering än de tre andra storbankerna. Egentligen vill jag inte äga bankaktier då jag på sikt tror att blockkedjetekniken och peer-to-peer lending kommer ta över en del av det bankerna tjänar pengar på idag. Jag erkänner villigt att jag letar efter ett bra tillfälle att sälja Handelsbanken.

 

 

Kinnevik B, det här är ett investmentbolag med 30-talet innehav som t ex Zalando och Qliro som jag gillar. Kinnevik ger för närvarande en direktavkastning om ca 3% och jag har den här aktien då jag gillar inriktningen på e-handel och underhållning.

 

 

Skanska B, byggbolaget med verksamhet i Europa, USA och Latinamerika. Jag äger Skanska för att bolaget är geografiskt diversifierat, är utdelande samt har en historia av mestadels köp av insiderpersoner vilket visar att de tror på sitt företag.

 

 

PEAB B, också ett byggbolag där verksamheten till 80% sker i Sverige och resten i Norge och Finland. Med nuvarande värdering ligger direktavkastningen på ca 4,5%. Jämfört med Skanska är risken högre på grund av att marknaden är mindre eftersom PEAB verkar i Norden. Jag letar tillfälle att göra mig av med aktien då bostadsbyggandet i Sverige torde minska framöver.

 

Inwido, en svensk fönstertillverkare med kända varumärken som t ex Elitfönster. Här finns också en koppling till byggbranschen (verkar ju vara ett tema i mina investeringar märker jag). Sverige är största marknad följt av Finland och Danmark. Inwidos problem har dock legat i att de inte kunnat leverera lika mycket som de vill på grund av flaskhalsar hos underleverantörerna. Min tro är att det kommer lösa sig och att de kommer fortsätta växa genom att förvärva andra mindre företag inom samma bransch. Det är deras mål i alla fall. Direktavkastning på knappt 4%.

 

Swedish Match, svenskt företag som faktiskt inte tillverkar cigaretter men däremot cigarrer, snus samt tändare/tändstickor. Cigarettrökningen i världen minskar och här finns en nisch öppen för snus där Swedish Match är stora. Förutom en direktavkastning på knappt 5% tillför bolaget värde genom att köpa tillbaka sina egna aktier. Minskat utbud på aktier ökar ju värdet på de befintliga.

Mitt innehav av Bitcoin och certifikatet XBT finns också här. Jag anser att risken är lägre för Bitcoin än för XBT men de får ändå samsas i den här pyramidnivån.

 

Till sist innehar jag också en fond som heter Swedbank Robur Ny Teknik. Fondens inriktning är bolag med högt teknikinnehåll. Den placerar globalt men ca 50% av innehaven finns i Sverige. Här återfinns så vitt skilda innehav som Novo Nordisk, en av de största bolagen inom diabetesmedicin, och Rovio, spelbolaget bakom Angry Birds. Jag gillar såklart att inriktningen är på teknik samt att den är diversifierad geografiskt och branschmässigt.

Som sagt så skiftar innehaven här en del beroende på makrorelaterade händelser och även på hur bolagen rapporterar eller på annat sätt informerar om ändrade förutsättningar. Jag letar tillfälle för att sälja några av aktierna, det betyder att jag tror att förutsättningarna för bolaget/branschen är negativa men vill invänta en högre kurs innan jag säljer. Om varken förutsättningarna eller kursen på aktierna förbättras får jag helt enkelt sälja till förlust. Det är en del av tankesättet man måste pränta in. Det är lätt att låta aktier man äger ligga kvar i portföljen trots sjunkande pris på grund av att man inte vill realisera en förlust. Om man vill hjälpa sitt beslutsfattande kan man tänka så här… OM jag inte ägde aktien idag, skulle jag vilja köpa den? Är svaret nej bör man överväga att sälja.

Ska man sälja ett innehav bara för att kursen går ner? Nej, inte om det inte finns en anledning till att det sker. Då bör man istället passa på att fylla på om man har cash. Ett sådant tillfälle var när Autoliv rapporterade härom veckan. Kursen gick då från 1020 kr till 930 kr på under en halvtimme. Därefter återhämtade kursen sig och stängde högre än 1020 kr.

 

 

 

 

Att köpa Bitcoincertifikat

För många kan det vara krångligt att sätta sig in i hur man köper Bitcoin. Det är en viss procedur för att göra det även om man efter ett par gånger känner igen sig snabbt.

Ett enklare sätt, dock med några nackdelar jag tar upp längre ner, är att via börsen köpa ett s k certifikat som följer Bitcoin. Ett certifikat är ett finansiellt “instrument” som följer utvecklingen för en underliggande vara, t ex guld, råvaror eller just Bitcoin. Man kan köpa och sälja certifikatet precis som en aktie under börsens öppettid.

För Bitcoin finns det ett certifikat som heter BITCOIN XBT (finns även Bitcoin XBTE som handlas i Euro -strunta i den med tanke på valutarisken).

BITCOIN XBT följer alltså priset på Bitcoin genom att jämföra köp/säljordrar på ett antal exchanges och därefter presentera en liknande utveckling satt i svenska kronor. D v s står XBT i exempelvis 200 kronor och priset på Bitcoin på dessa exchanges går upp 5% så kommer XBT stå i ca 210 kronor vilket motsvarar samma procentuella uppgång.

De som är utgivare av certifikatet (kallas market maker) har ett ansvar att se till att det kan förekomma handel i produkten. Mangold Fondkomission AB som market maker heter måste alltså alltid stå på köp och säljsidan. Den skillnad på köp och säljkurs de sätter kallas spread och den ska vara maximalt 4% enligt prospektet. Om de t ex köper XBT för 200 kronor och säljer för 201 kronor är spreaden alltså 0,5%. Eftersom det oftast finns massa andra köpare och säljare på marknaden (jag och du t ex) blir spreaden oftast mindre.

Det finns också en avgift för att äga det här certifikatet som tas ut på oss som äger det. Den ligger på 2,5% per år.

Fördelen med ett sådant här certifikat är att det är enkelt att handla, precis som en aktie. Det kan handlas inom en kapitalförsäkring (KF) eller individuellt sparkonto (ISK). Man slipper valutarisken man får när man handlar Bitcoin i dollar eller euro.

Nackdelarna är att du endast kan handla XBT under börsens öppettid. Bitcoinhandeln är öppen 24 timmar om dygnet. Ett annat problem är när det förekommer forkar i Bitcoin så får du del av dem som Bitcoinägare, äger du XBT är du utlämnad åt certifikatutgivarens goda vilja. De har nämligen ingen skyldighet att låta dig ta del av sådana bonuscoins. Hittills har de löst det relativt snyggt och efter att du gjort en del pappersarbete låtit dig få en summa som motsvarar värdet av forken då den skedde. I allra värsta fall (ej så troligt) är det så att OM Bitcoin skulle göra en fork och alla användare hoppar över till den nya forken och överger Bitcoin, då blir XBT värdelöst. Som Bitcoinägare hade du också blivit ägare av det nya coin forken gett och gått vidare utan ekonomisk påverkan.

Sammanfattat, XBT är ett bekvämt sätt att med de nackdelar den har inneboende ta del av Bitcoins utveckling.

Slutligen och ej att förglömma… Bitcoin skapades för vara decentraliserad och genom att handla certifikat är det precis det man tappar. Man sätter sin tillgång i händerna på en centraliserad part – XBT via Mangold Fondkommission!

 

Bitcoinforken som blev inställd

Igår, den 8 november 2017, på kvällen kom nyheten att de som ville hard-forka till SegWit2X (du kan läsa om forks här) beslutade sig att ställa in.

 

Om vi ska ta exemplet med karavanen jag använde i inlägget om vad en fork är, kan man säga att de som ville bryta sig ur upptäckte att för få skulle handla med deras utbrytarkaravan (som bara använde silvermynt).

Det här var en seger för allt vad Bitcoin och blockchain står för, nämligen decentralisering. Om du jämför med t ex Sveriges riksbank som beslutade sig för att devalvera svenska kronan på 80-talet så hade du som användare av pengarna inget att säga till om. Det är en central part som bestämmer och vi andra kan bara titta på. Eftersom det inte finns någon central part i Bitcoin kan ingen plötsligt ändra spelreglerna såvida inte ett konsensus för detta finns. Detta är styrkan och den fördel jag ser som den viktigaste när det gäller kryptovalutor (alla kryptovalutor är nämligen inte decentraliserade, mer om detta senare).

 

Vad är en fork?

 

Något som inte är helt enkelt att förstå när det gäller kryptovalutor är det som på fackspråk kallas fork. Fork är ett annat namn för uppdelning. Beroende på ens synsätt kan detta uppfattas som ett hot eller en möjlighet. Oavsett vilket så påverkas man som ägare av kryptovaluta. Jag ska försöka förklara så enkelt som möjligt.

Tänk dig en karavan som man brukar beskriva den i sagornas värld. Den består av kameler, människor, krukor med ädelstenar, guld med mera. Karavanen rör sig framåt åt ett håll och alla deltagarna är överens om vart man ska. Under resans gång har man sett till att ta betalt i guldmynt för allt man säljer. Det har gått ganska bra och värdet av hela karavanen är över 1 miljon dollar.

Plötsligt börjar röster i karavanen höras som säger att det känns gammalmodigt att handla i guldmynt. -“Vi vill genomföra förändringar”, säger de. -“Låt oss istället börja ta betalt i silvermynt!”.  Debatten börjar rasa i leden, de olika sidorna framför sina argument och pannor rynkas. Efter en tid upptäcker man att man inte kan enas om att gå över till silvermynt, de flesta tycker det är bäst att fortsätta med guldmynt. Den sidan som propagerar för silvermynt deklarerar då att de avser att lämna den gemensamma karavanen för att starta en egen karavan. Av den ursprungliga karavanen vill 30% gå över till silvermyntsidan. Silvermyntsidan berättar att de om ett tag ämnar bryta sig loss och gå sin egen väg. När tiden har kommit delar de två karavanerna på sig och vinkar farväl till varandra. Guldmyntsidan accepterar inte silvermynt (och vice versa). Man kan nu säga att 70% av värdet, d v s 700000 dollar, stannar på guldmyntsidan och 300000 dollar går vidare med silvermyntsidan.

Det som skedde här är vad som kallas en hard-fork. Den karaktäriseras av att gemenskapen inte kommer överens om en ändring av reglerna utan bryter sig loss från varandra. De båda sidorna av uppdelningen är inte kompatibla med varandra utan behandlas som två separata valutor. Till att börja med i vårt exempel får guldsidan 70% av värdet och silversidan 30% av värdet. Dock kan detta ändras snabbt. Kanske människorna karavanerna stöter på är ovilliga att handla med silvermynt. När handeln för silversidan går dåligt söker sig en del av de som lämnade den gemensamma karavanen tillbaka till guldsidan. Den sidan kommer då öka i värde och följaktligen kommer silversidan minska i värde.

Om vi för in Bitcoin i det här exemplet har sådana här hard-forks skett flera gånger redan. Utfallet alla gånger är att huvudkedjan, den som kallas Bitcoin, gått vinnande ur striden alla gånger och förblivit störst. De avknoppningar som skett kallas idag Bitcoin Cash och Bitcoin Gold. Den som var innehavare av Bitcoin vid den tidpunkt uppdelningen skedde har för varje Bitcoin man ägt blivit tilldelat 1 Bitcoin Cash samt 1 Bitcoin Gold.

 

 

 

 

Det finns också något som kallas soft-fork. Det innebär att man kommer överens om att tillåta en skärpning av de gemensamma reglerna. I fallet med karavanen skulle det se ut så här: Den utbrytande 30%-falangen vill i det här fallet inte byta till silvermynt utan istället skärpa de befintliga reglerna. Man vill fortfarande använda guldpengar men tycker att man inte vill handla med guldmynt som väger mindre än 100 gram. Det fungerar hur bra som helst för både 30%-falangen och 70%-falangen, det är fortfarande guldmynt som används och de är kompatibla med varandra.

En soft-fork som skett ganska nyligen inom Bitcoin kallas SegWit, syftet med den var att snabba upp transaktionerna inom nätverket. Denna kedja är alltså kompatibel med “grund”-Bitcoin.

 

 

Det som alla pratar om nu är den hard-fork som kommer ske om någon vecka. Den heter SegWit2X och vad som oroar många är att man inte vet hur de Exchanges man har sina Bitcoin på kommer ställa sig till uppdelningen. Den här gången är det inte självklart att “grund”-Bitcoin kommer vara den kedja som kommer fortsätta kallas Bitcoin. Man är rädd för det kaos som skulle kunna inträffa om vissa Exchanges väljer att kalla SegWit2X-kedjan för Bitcoin och “grund”-Bitcoin för något annat medan andra Exchanges gör tvärt om…

 

Det bästa rådet är att se till att flytta över sina Bitcoin till sin mjuk- eller hårdvaruwallet och låta dem ligga där till dammet har lagts sig. D v s gör inga transaktioner tills det har utkristalliserats vilken “karavan” som blir störst. När hard-forken sker kommer du erhålla 1 SegWit2X-Bitcoin för varje “grund”-Bitcoin du äger. Låt dem bara vara. Inom kort (kanske dagar?) kommer man se hur det spelar ut.

 

 

Basen i min investeringspyramid

Här tänker jag gå igenom vilka innehav jag har i basen på den pyramid jag beskrev i ett tidigare inlägg. Mitt mål är att ungefär 50% av mitt kapital ska ligga här.

 

Förutom de räntebaserade innehaven som Lendify och Trine har jag fonder och aktier. De fonder/aktier jag anser platsa som basinnehav är:

 

-Spiltan Globalfond Investmentbolag, en fond som placerar i ca 30 investmentbolag runt om i världen. Fondens största innehav ser du här:

Den här fonden placerar i US dollar vilket innebär att man får en valutarisk när man köper den. Går dollarn upp i förhållande till svenska kronan får man en extra utväxling uppåt och givetvis gäller det omvända vid nedgång i dollarn.

 

 

-XACT Högutdelande, en s k ETF eller börshandlad fond. Denna fond delar ut avkastning en gång om året precis som en aktie, ovanligt för fonder. Här är de största innehaven:

Innehaven är en blandning av nordiska utdelande bolag och målet för fonden är att dela ut 4% av värdet i maj varje år.

 

 

-Corem Property Group preferensaktie. Den här aktien ger utdelning varje kvartal. En preferensaktie skiljer sig från en vanlig aktie i ett bolag, märkbart är att priset på preferensaktien inte påverkas så mycket av bolagets vinstutveckling. Istället äger man en sådan för att få stabila utdelningar, preferensaktieägarna har nämligen förtur till utdelning före ägaren av den vanliga aktien. En sak som är viktig är att om räntorna börjar gå upp ska man leta tillfälle att göra sig av med preferensaktien då dess pris vanligtvis sjunker.

 

 

 

-Ocean Yield, har jag skrivit om tidigare här. De delar också ut en gång i kvartalet men är inte en preferensaktie. I och med att bolagets kontrakt löper över lång tid är det lätt att skapa sig en bild av framtida intäkter vilket gör att man kan räkna in den här aktien som ganska stabil.

 

 

 

Gemensamt för dessa innehav är att de tillsammans utgör en diversifierad mix av många bolag spridda över världen och verkandes i olika branscher. Dessutom är flera av innehaven inriktade på utdelning vilket gör att man har möjlighet att reinvestera summan man får för att på så sätt öka sina innehav. Kommer innehaven aldrig bytas ut? Jo, målet är att ha 50% av kapitalet i innehav med låg risk. Just nu anser jag att de redovisade innehaven motsvarar den förväntningen. Skulle det hända saker som påverkar riskfaktorn kommer jag se över innehaven och sälja av det som inte platsar. Alternativt kan någon av innehaven behålla platsen i portföljen men istället hamna på en högre nivå i pyramiden. För att följa min strategi måste jag då fylla ut basnivån med något annat så den fortfarande utgör 50% av kapitalet.

 

 

Lendify-första månaden

Har tidigare skrivit om min investering i Lendify. Nu har den första månaden passerat och jag tänkte ge en sammanfattning.

Till att börja med vill jag berätta att alla pengar jag investerat i Lendify inte använts ännu. Det beror på att Lendify sprider risken genom att portionera ut pengarna på många lån. Därför dröjer det ett antal veckor innan kapitalet är helt allokerat.

Med det sagt, hur har det gått då?

 

 

Under första månaden har min investering avkastat ca 250 kr. Jag har valt att få all avkastning reinvesterat vilket innebär att pengarna jag får in används till att finansiera nya lån. Anmärkningsvärda händelser under månaden är att en person valde att betala tillbaka i princip hela sitt lån. Det innebär att jag fick tillbaka vad jag lånade ut men jag går miste om framtida ränta eftersom pengarna är återbetalda på just det här lånet. Som sagt var innan, jag har valt reinvestering och kapitalet går rätt in i en ny utlåning.

En annan anmärkningsvärd sak är att trots att de flesta betalt in sin amortering och ränta har det i sju fall skickats ut betalningspåminnelser p g a för sen inbetalning. Det ska bli intressant att se hur det utvecklas, förhoppningsvis beror det på glömska eller missförstånd.

Jag kommer fortsätta komma med uppdateringar om Lendify. Om det verkar intressant får du gärna registrera dig med min länk https://lendify.se/r/E2ekNDuoRk

Då får både du och jag 500 kr att investera i Lendify (om investeringen är på minst 10000 kr).

 

UPPDATERING 171103: Två av de låntagare som var försenade med inbetalningen har nu betalt.

Ocean Yield Q3-rapporten

Alldeles nyss lämnade Ocean Yield sin rapport för tredje kvartalet 2017.

Förväntningarna låg på ett resultat om 77,7 miljoner dollar före skatter och avskrivningar (EBITDA). Rapporten överträffade förväntningarna med ett resultat om 80.6 miljoner dollar.

Utdelningen höjs dessutom för 16 kvartalet i rad. Ett bolag jag fortsätter äga!