Mina första Solarcoins

Som ägare av en solcellsanläggning kan man erhålla Solarcoins när man producerar el.

Detta har jag skrivit om i ett tidigare inlägg.

Solarcoins

Nu har de första mynten trillat ner i min Coinomiwallet.

35 Solarcoins till värdet av drygt 5 kronor 🙂

Dessa kan växlas in mot andra kryptovalutor. Jag kommer naturligtvis (när antalet Solarcoins ökat) växla in till Bitcoin.

Det jag behöver kolla upp är varför jag inte har fått Solarcoins för tidigare producerad el. De här har jag fått för maj och juni i år. Återkommer när jag vet mer.

Princes of the Yen

Princes of the Yen
Princes of the Yen

Jag har sett en dokumentär som bygger på boken Princes of the Yen av Richard Werner. Den handlar om Japans ekonomiska uppbyggnad och fall med början efter andra världskriget. Det som är mest intressant är att starka intressegrupper medvetet startade och förvärrade en kris för att förvekliga sina syften. Många av tankarna här är författarens egna.

Den handlar också om hur centralbanker utövar sin makt utom kontroll för allmänheten och utan hänsyn till konsekvenserna de orsakar för sina medborgare.

Jag vill börja med att förklara skillnaden mellan en “vanlig” bank och en centralbank. En centralbank är en stats bank. Den kan bestämma vilken ränta som gäller för utlåning till vanliga banker. Centralbanken kan också öka och minska mängden valuta som finns i en stat. Genom dessa åtgärder, kallas monetära åtgärder, påverkar centralbanken ekonomin i staten. Bank of Japan är således staten Japans centralbank.

Princes of the Yen

Titeln syftar på några av de individer som jobbade för Bank of Japan (BoJ), Japans centralbank, och genomförde sin morbida plan . Men låt oss börja från början…

Efter andra världskriget var Japan besegrat, ödelagt och konkursmässigt ekonomiskt.
Den metod de använde för sin återuppbyggnad var att applicera en krigstidsekonomi, War Time Economy, fast för konsumentvaror i fredstid!
Vad är då en krigstidsekonomi? Det är helt enkelt att staten i fråga använder all sin förmåga att framställa varor och tjänster till att så effektivt som möjligt nå uppsatta mål utan hänsyn till det civila samhället. Sovjetunionen var ett annat exempel på detta. Tack vare att staten centralt planerade vilka fabriker som skulle tillverka vapen, ammunition, fartyg med mera kunde man snabbt framställa stora mängder av det som behövdes.

Battleship

Efter kriget låg som sagt den japanska industrin i spillror. Bankerna ägde värdelösa statsobligationer. I det här läget gick den japanska centralbanken BoJ in och erbjöd sig att köpa aktier i utbombade fabriker samt bankernas statsobligationer. I gengäld fick bankerna och företagen nytryckta pengar som kunde användas för utbyggnad.

Det är här BoJ använder sig av krigstidsekonomi i fredstid. Genom så kallad Window Guidance där BoJ beordrade bankerna vilka sektorer de skulle låna ut pengar till kunde de styra produktionen. Den här finansieringen visade sig vara väldigt effektiv och bidrog till det japanska undret där ekonomin och levnadsstandarden i Japan snabbt uppnådde och även gick om andra industristater i väst.

Den hemliga planen

1986 påbörjades utkastet på en plan vars mål, enligt de som formade den, var att skapa en levnadsstandard som mer liknade den i väst. Den grupp som jobbade med planen leddes av den forne BoJ-chefen Hauro Maekawa och den eller de som uttryckte misstro mot planen fick lämna gruppen. Planen skulle innebära slutet för den framgångsrika krigstidsekonmin och långtgående ändringar i de japanska politiska samt sociala systemen.
Det kanske mest uppseendeväckande med denna plan var att upphovsmännen trodde på att det enda sättet sådana här långtgående ändringar kan göras var genom att hamna i en kris.
Man menade alltså att medvetet sätta landet i kris genom monetära åtgärder. Och det bästa sättet att skapa en kris var att blåsa upp en finansiell bubbla då det inte finns någon som kan förebrå de åtgärder som sätts in för att lösa problemen bubblan har skapat.

Bubbla

Bubblan blåses upp

Under andra delen av åttiotalet krävde Bank of Japan att ekonomin skulle fortsätta växa och ett sätt var att se till att driva upp värdet på fastigheter, aktiemarknaden samt löner. Allt detta bidrog till att man kunde få in allt mer pengar i form av skatt. BoJ mer eller mindre tvingade bankerna att se till att de lånade ut pengar till i princip vem som helst.
Tänk dig en inkastare på en spansk bar, precis så agerade bankerna i Japan under den här tiden.
Ville du som nygift låna en miljon för att skaffa ett boende till den nya familjen? Då fick du två miljoner!
Blev du nekad att låna pengar för ett år sedan av banken för du inte var kreditvärdig? Inga problem, i år får du låna!

Allt detta gjorde att folk lånade pengar billigt, investerade på börsen, skaffade sig två eller fler bostäder i spekulationssyfte. Nedan är en graf över det japanska aktieindexet Nikkei:

Nikkei
Nikkei index 1950-1990

Hela den ekonomiska boomen berodde på en enda sak och det var det massiva nytryckandet av pengar som tvingades ut i det japanska samhället och till företagen.

Normalt sett borde ett massivt tryckande av nya pengar, i det här fallet Yen, leda till en urholkning av värdet. Det vill säga, i förhållandet till dollar borde värdet på Yen sjunka. Men detta inträffade inte. Valutamarknaden lyckades inte snappa upp att mängden nya Yen ökade lavinartat utan detta maskerades genom att Japan hade ett högt handelsöverskott, de exporterade mycket mer än de importerade.
1989, efter den otroliga uppgången i priser på aktie- och fastighetsmarknaden, var tiden mogen att starta krisen och punktera bubblan.

Bubblan spricker

Bank of Japan satte nu stopp för den vilda utlåningen av pengar. Det ironiska var att en av de personerna som stod bakom skapandet av bubblan, Yasushi Mieno, nu gick ut som en hjälte i cape och beskrev hur osund en ekonomi skapad av massivt nytryckande av pengar var.

Minister Mieno
Yasushi Mieno

Efter strypandet av nya krediter slutade värdet på fastigheter öka. Aktiemarknaden slutade också stiga och tappade 1990 över 30%.
1991 slutade helt plötsligt BoJ med sin Window guidance och detta lämnade bankerna handfallna. De började inse att de satt med stora lån till knappt kreditvärdiga låntagare och den risk de hade vant sig att bortse från snart skulle bita dem hårt i rumpan. Bankerna ströp snabbt utlåningen vilket fick korthuset att börja rasa samman. 5 miljoner japaner förlorade sina jobb, självmordsstatistiken gick upp och över 200 000 företag gick i konkurs. Mellan 1990 och 2003 sjönk Nikkei index med över 80% och fastighetspriserna i storstäderna föll också över 80%.

Nikkei index 1990-2003
Nikkei index 1990-2003

I det här läget förklarade chefen för BoJ, Mieno, att tiden var kommen för reformer.
Det var dags att skörda vad man hade sått…

Krisen

Japan led av sin högt värderade valuta i det här läget. Det var svårt att konkurrera på den internationella marknaden när produkterna man framställde var dyra. Finansministeriet beordrade BoJ att sälja en stor mängd yen och köpa dollar i hopp om att växelkursen skulle falla. Detta fungerade dock inte.
Man försökte därefter stimulera ekonomin genom att sjösätta en mängd statsfinansierade projekt. Under tio år satsades det mer än 146 000 miljarder Yen i sådana projekt vilket så småningom ledde till ett budgetunderskott på 230% av BNP, det högsta i världen.
Ekonomin ville ändå inte komma igång, konsumtionen förblev låg.
Här skulle BoJ kunnat ha gjort samma sak som efter andra världskriget: köpt upp bankernas dåliga lån. Genom att göra detta skulle bankerna kapitaliseras upp och bankkrisen skulle upphöra. Men inget gjordes…

Det hände förmodligen ingenting för att BoJ inte ville att krisen skulle upphöra. Varför? Kanske är svaret att de chefer och tjänstemän som nu arbetade för Bank of Japan var skolade i USA på amerikanska universitet och därför ville införa en amerikansk variant av ekonomi. Hittills hade BoJ varit underordnad Finansministeriet men en av de reformer Mieno ville åstadkomma var ett totalt oberoende för Bank of Japan. Detta uppfylldes 1998.

japan

Reform

Det traditionella och för Japan framgångsrika sättet att bygga sin ekonomi ersattes allt mer av den typ av ekonomi som fanns i t ex USA. Den ekonomiska makten försköts från bankerna till aktiemarknaden. Detta drevs genom att ta bort bankgarantier från konton på banken och istället ge skattelättnader för investeringar i aktiemarknaden. BoJ inledde mer eller mindre en kampanj för att tvinga landets banker på knä för att sedan förstatliga dem. Därefter krävde man företagen som lånat pengar från bankerna att betala sina skulder. Många företag kunde inte det vilket fick dem att gå i konkurs.
Häpnadsväckande nog ingick de personer som drev detta förfarande hårdast i den rådgivande styrelsen för en division inom Goldman Sachs, en firma som specialiserat sig på att köpa upp konkursade företag. Japan som efter andra världskriget byggt upp en välfärdskapitalism skulle eftersom Bank of Japan så tyckte, övergå till aktieägarkapitalism.



crisis

Kris i hela Sydostasien

Japan var inte det enda landet som hamnade i en djup recession. Även Thailand, Indonesien och Sydkorea fick erfara detta. Dessa länder pressades av IMF (Internationella Valutafonden), WTO (Världshandelsorganisationen), samt US Treasury (motsvarande Riksgälden) att låta sina inhemska företag låna valuta i dollar. Centralbankerna i de asiatiska länderna gjorde det dyrare för företagen att låna i inhemsk valuta för att på så sätt tvinga bolagen att låna pengar utomlands. Centralbankerna lovade också att hålla en fixerad valutakurs mot US-dollarn så företagen inte skulle löpa någon risk att få betala tillbaka lånen dyrare när de använde den inhemska valutan.
Det här var inte problemfritt eftersom den fördel en lågt värderad valuta kunde ge vid export försvann vid valutafixeringen. Det blev lika dyrt för de länder som importerade t ex thailändska varor som om de vore amerikanska. Exporten gick ner.
Valutaspekulanter vädrade blod och gick till attack mot de här asiatiska länderna genom att aggressivt sälja baht, won och rupees. För att försvara sin valuta köpte centralbankerna sin egen valuta med de dollar de hade tills de inte hade fler dollar kvar.
Om de helt skulle få slut på dollar skulle länderna vara tvungna att ta hjälp från IMF för att undvika statskonkurs.

Thailand skickade en delegation till Japan för att få ekonomisk hjälp och slippa blanda in IMF. Detta satte Washington stopp för. De sade att den enda hjälpen som var aktuell skulle komma från IMF (som var styrd från Washington).

IMF

IMF

Så fort Sydkorea, Thailand och Indonesien insåg att de var tvungna att ge upp satte IMF upp kontor inuti ländernas centralbanker varifrån de dikterade villkoren för ländernas ekonomiska kapitulation. IMF krävde påverkan på pengatryckande, kraftiga lagändringar och branta räntehöjningar. När detta infördes började företag som inte hade råd med räntorna att gå i konkurs. De inhemska bankerna ägde nu privat- och företagslån med små utsikter att få tillbaka pengar vilket gjorde den i princip bankrutta.
IMF var mycket väl medvetna om vilket kaos de ställde till med, det ingick i deras plan. En av deras krav var att bankerna inte fick räddas av sin stat utan att de skulle gå i konkurs och säljas billigt, ofta till amerikanska investmentbanker.
Läs det här en gång till, IMF dikterade alltså att staten inte fick rädda de inhemska bankerna utan att de skulle säljas till utländska aktörer. Men när en liknande kris drabbade amerikanska banker skulle IMF agera helt annorlunda…

America

Kris i USA

När Long Term Capital Management, en amerikansk hedgefond, höll på att kollapsa och därmed de amerikanska banker som lånat ut pengar till fonden, hjälpte FED (den amerikanska centralbanken) till att skrapa ihop pengar för att rädda den undan konkurs. Det var precis det som vägrades de asiatiska motsvarigheterna! Allt som hände i Asien verkade varit en kupp där kriser startades för att främst amerikanska finansiella institutioner skulle kunna köpa tillgångar billigt. Och likande saker pågår nu i Europa…

EU

Europeiska krisen

Länder som ingår i Eurovaluta-samarbetet har sagt upp sin rätt till att ha en nationell valuta och lämnat över makten till den europeiska centralbanken ECB. Eurozonen har en gemensam styrränta som gäller alla medlemsländer men mängden valuta som trycks upp i respektive land varierar kraftigt. T ex kunde ECB säga till Tyskland att minska sitt pengatryckande medan Irland kraftigt skulle öka sitt. Eftersom räntan var densamma men mängden valuta som var tillgängligt för investeringar skiftade kunde Tyskland hamna i recension medan Irland nådde kraftig tillväxt.
Just Irland tillsammans med Spanien, Portugal och Grekland tryckte mer än 20% nya valuta per år vilket till en början ledde till en ekonomisk boom men precis som i Japan när nya pengar slutade tryckas föll värdet på tillgångar brant. ECB kunde förhindrat processen från början till slut men valde att inte agera. Istället krävde man reformer i dessa länder där mycket av den självständighet som fanns ekonomiskt flyttades över till ECB.

ECB är en internationell organisation som står över och utanför alla europeiska länders lagar. Dokument som lagras inom ECB får inte eftersökas eller begäras ut av något lands polis eller åklagare. ECB är en av världens mäktigaste och minst transparenta institutioner.

Kommissionen (den europeiska) är en mäktig grupp i EU vars uppgift är att bygga Europas Förenta stater. Den rapport som sade att det var nödvändigt att bygga upp ECB som den ser ut kom från kommissionen själv!

Sammanfattning

Över hela världen innehar centralbankerna signifikant makt men till de flesta människors okunskap. Centralbankerna agerar ofta utanför människors möjlighet att påverka dem men det centralbankerna beslutar påverkar alla människor.
Centralbanker kan iscensätta kraftig tillväxt, recession eller depression genom sina beslut.
Jag kan inte annat än känna rädsla för hur mycket makt centralbankerna kan inneha utan att kunna avkrävas ansvar inför någon demokratisk institution. Det fullkomligt sanslösa pengatryckandet vi sett sedan Coronakrisen kan, efter att ha gått igenom Princes of the Yen, vara starten på ytterligare en planerad kris vars resultat historiskt sett kan sluta i global depression eftersom i princip hela världen drabbats.

Solceller och elpriset

el

Den senaste tiden har energi blivit billigt. Riktigt billigt…
Vi ser mer än en halvering av priset jämfört med föregående år. Anledningarna är flera.
Bland annat har vintern varit mild med mycket nederbörd vilket fyllt upp vattenmagasinen.
Det har även blåst en hel del. Det påverkar såklart vindkraften positivt.

Här är en graf över årets och övriga års pris:

priser el
Elpriser (spot) 2020 visas I den blå grafen (från Nordpool)

2020 är året då alla elkraftskällor levererar optimalt. Kärnkraften har inga oplanerade stopp. Vårfloden beräknas starta på allvar i maj och toppa cirka en månad senare.
På grund av COVID-19 är också efterfrågan på el lägre än vanligt, framför allt är det industrierna som påverkas. Allt detta tillsammans borgar för fortsatt låga elpriser en tid framåt.

Fossila bränslen

Sverige producerar el främst genom kärnkraft och vattenkraft.
Se bilden nedan:

elproduktion Sverige
Från SCB

Som du ser i diagrammet är den fossila delen väldigt liten. Dock visar inte bilden hela sanningen eftersom vi också importerar energi samt använder fossila bränslen i industrier, vid transporter osv.
I och med den kollaps av oljepriset som inträffat främst senaste veckorna har även brännolja, bensin och diesel blivit billigare.
Vi ser alltså en enorm prispress på energi överhuvudtaget.

Solkraft

Naturligtvis påverkas också solcellsanläggningar av detta. Det tar helt enkelt längre tid att räkna hem en investering i solel. För att illustrera detta tar vi ett enkelt räkneexempel.

Låt oss säga att elpriset inklusive allt vid en given tidpunkt är 100 öre/kWh. Du köper en anläggning för 100 000 kr som producerar 10 000 kWh/år.
Det betyder att det tar 10 år innan anläggningen betalat sig själv.

Säg nu att priset halveras till 50 öre/kWh. Allt annat är lika. Det tar nu 20 år innan anläggningen är betald.

Självklart är uträkningen orealistisk men jag tror du förstår poängen.

Det finns många anledningar att skaffa en solcellsanläggning och det ekonomiska är bara en del av det hela. Miljövänlighet, minskat behov av elinfrastruktur för samhället med mer är andra delar som är lika viktiga.

Sammanfattning

Med det lägre energipris vi har och förmodligen kommer ha en tid framåt tar det längre tid innan en solcellsanläggning betalt sig. Men den ekonomiska kalkylen är bara en del av hela bilden. Funderar du på att skaffa en anläggning ska du inte avskräckas av priset. Om några år kanske det är åt andra hållet. Sträng vinter, torrt, vindstilla och avbrott i kärnkraftsproduktionen. Effekterna av COVID-19 är förmodligen över också vilket borgar för högre energipriser och helt plötsligt är en solcellsanläggning din bäste vän.

Nikolai Kondratiev

Nikolai Kondratiev
Nikolai Kondratiev

Det här är Nikolai Kondratiev. Han var en rysk ekonom i Sovjetunionen på 1920-talet.
Kondratiev skickades till väst av Lenin för att bevisa att kapitalismen inte fungerade och att kommunism var den överlägsna ideologin.
Nikolai tillbringade några år i England, USA, Kanada och Tyskland. Han studerade priser för råvaror, räntor, utlandshandel, löner och banker.
Resultatet av hans arbete presenterades 1924 och chockade kommunistpartiet.
Det visade nämligen att kapitalism var hållbart!

Kondratiev vågor

Kondratiev vågor
Kondratiev vågor

Han upptäckte också att marknaden rörde sig i cykler om ungefär 50 år. Den bestod av fyra faser (se ovan). Dessa faser benämns också vår, sommar, höst och vinter.
Varje fas slutade med depression innan en ny expansion tog vid.

exempel på vågor

Ovan är ett (teoretiskt) exempel på hur dessa faser skulle kunna passa in i historien.
Om man vill tro på denna teori så har hösten precis börjat…

Nikolai Kondratiev avrättades under Stalin 1938.

Curve inrikesköp och utlandsköp

curve

Jag fick en fråga angående om alla inköp med Curve räknas som utlandsköp eftersom Curve är baserat i England.

Jag utgår från att frågeställaren undrar om hur det fungerar vid köp i Sverige. Så här ligger det till…

Det är sant att Curve är baserat i England och att kortet därför betraktas som engelskt för en betalterminal i Sverige. Det i sig är inga problem eftersom Mastercard fungerar i alla länder världen över. Som vi vet är det ju oftast inga problem att använda ett svenskt Mastercard runt om i världen.

Inrikes

Det som sker när man betalar i Sverige med Curve är att det är det valda underliggande kortet som debiteras. Detta bör som standard ha SEK som förvald valuta. Jag har lagt in ca sju underliggande kort i Curve och där har jag SEK som förvald valuta hos alla.

När betalningen genomförs kommer terminalen ta betalt i SEK och sålunda är det inget utlandsköp eftersom betalningen dras i den inhemska valutan. Det spelar ingen roll att Curve som kort är engelskt, det är valutan som debiteras som spelar roll.

Utomlands

När man betalar med Curve utomlands, t ex Tyskland, och har underliggande korts valuta i SEK tar terminalen betalt i Euro. Eftersom inhemska valutan i Tyskland är Euro och kortets är SEK så kommer detta bli en utlandstransaktion. Som nämnts i tidigare inlägg kommer denna utlandstransaktion ske utan växlingsavgift om den inträffar mellan 00-24 måndag till fredag. Helgtid läggs en avgift på.

När kan man inte använda Curve i Sverige?

Det som kan bli ett problem är att en enskild handlare, vi pratar oftast små kiosker eller pizzerior, här i Sverige kan ha valt att ej acceptera utländska kort överhuvudtaget. Detta är ovanligt och jag har ännu inte råkat ut för det men har hört av andra att det förekommit. Som sagt tar nästan alla handlare emot inhemska och utländska Mastercard. Men när en sådan handlare har valt att inte acceptera utländska kort kommer köp med Curve inte att fungera.

 

Sammanfattning

I Sverige är det inga problem att använda Curve när ditt underliggande kort har SEK som valuta. Det som i enstaka fall kan ställa till det är när en enskild handlare valt att inte acceptera utländska kort.

Utomlands kommer dina köp när du har underliggande korts valuta i SEK bli ett utlandsköp. Detta gör ingenting mån-fre 00-24 eftersom Curve tar bort växlingsavgiften. Under helgtid läggs en påslag (mindre än bankernas växlingsavgift) på köpet att Curve.


Jag rekommenderar att läsa följande inlägg jag skrivit tidigare om Curve för att förstå mer: Kreditkort, Att använda Curvekortet samt Smarta GoBackInTime-funktionen

Tycker du Curve verkar intressant kan du använda den här länken: Curve inbjudningslänk
Då får du ca 60 kronor laddat på ditt Curvekort när du beställer det. Gäller även gratiskortet.

Ny kampanj med dubbla Eurobonuspoäng

dubbla poänghelg

Innehavare av SAS Eurobonus Mastercard har fått ett mail där man berättar att man kan få dubbla antalet Eurobonuspoäng helgen 14-16 februari. Det innebär att alla inköp som gjorts med SAS Eurobonus Mastercard dessa dagar ger dig upp till 50 poäng per 100 kronor istället för 25 poäng som är det normala.

 

Ny kampanj med SAS Eurobonus Mastercard

Normalt sett är det smart att vänta med så många inköp som möjligt till denna helg för att maximera intjänade poäng. Men tack vare Curve-kortet ändras detta till din fördel.

 

Curve och Go Back In Time

Tack vare Curve kan du redan idag börja tjäna dubbla poäng och det är tack vare GBIT eller Go Back In Time funktionen. Jag har i ett tidigare inlägg beskrivit exakt hur man gör och det kan du läsa om här.

Kort förklarat använder du ett annat bank- eller kreditkort du har kopplat till Curve upp till 14 dagar före dubbla-poänghelgen. När första dagen på kampanjen inträffar, dvs 14 februari, använder man GBIT för alla köp man har gjort fram till dess och belastar istället SAS Eurobonus Mastercard. I praktiken har man då kunnat samla dubbla poäng under sjutton dagar istället för tre!

Varför Eurobonus

Jag har i tidigare inlägg beskrivit varför man bör skaffa sig kreditkort som ger Eurobonuspoäng, Du kan läsa om det här: Bästa kreditkortet

Hur man skaffar SAS Eurobonus Mastercard kan du läsa här: Kreditkort – del 2

Om du vill läsa om Curve finns det här: Att använda Curve

Sammanfattning

Jag som användare av Curve och SAS Eurobonus Mastercard har flera gånger använt mig av ovanstående metod för att maximera poängen med gott resultat. Några saker att tänka på är att se till att inte göra några återköp på SAS Mastercard under dubbla poänghelgen. Anledningen är att dubbla poäng fungerar åt båda håll, man kan alltså bli av med dubbla antalet poäng vid återköp.
Tänk också på att du kan se till att köpa presentkort, fylla på Espresso House-kort, köpa busskort, boka liftkort/skidhyra etc. Du kan till och med se till att betala av dina CSN-skulder. Gå in på CSN-sidan, ändra din adress tillfälligt till valfri utlandsadress. Då kommer du kunna betala av på CSN-skulden med ditt SAS Eurobonus Mastercard!

Curve + Apple Pay=Sant

Apple Pay med Curve

En läsare av bloggen (tack M****s) hörde av sig idag och bekräftade ett rykte som florerat ett tag. Nämligen att Curve fungerar med Apple Pay!

Det här är bra på flera sätt. Det skänker legitimitet till Curve då Apple väljer att tillåta Curve i sitt ekosystem. Det är framför allt bra för dig som användare eftersom det är mycket säkrare att använda Apple Pay vid en betalning istället för ett kreditkort. Varför?

Det är säkrare på grund av att när du ansluter ditt kort till Apple Pay så krypteras informationen på kortet, skickas till Apples servrar, migreras i ditt korts betalningsnätverk och slutprodukten är en lååååång sifferserie som lagras i ett säkert chip på din enhet. Sifferserien är onåbar för övriga processer i enheten och unik för din enhet och kreditkort så det inte kan skimmas, kopieras eller missbrukas utanför din enhet.

Skyddet på din enhet består av FaceID eller TouchID. Har inte tjuven tillgång till din enhet i kombination med ditt levande fingeravtryck eller levande (!) ansikte så kan inga betalningar utföras.

Så, där du kan, använd Apple Pay istället för ditt kort. Det är mycket säkrare!

Hur gör jag?

Jag gjorde så här:
Det första du gör är att öppna appen som heter Wallet på din enhet. Tryck på plusset i övre högra hörnet. Då får du fram en meny där du kan lägga till kort.

Välj “Lägg till ett annat kort”. Scanna baksidan på Curvekortet, kontrollera uppgifterna och skriv in din tresiffriga CVV-kod. Du kommer då få ett SMS med en kontrollsiffra, mata in den i din enhet och efter någon sekund bör det ser ut så här:

 

Därefter är det redo att användas.

Vill du veta mer om Curve kan du läsa här: Curve

Om det verkar intressant kan du beställa ett gratis Curve och dessutom få ca 60 kronor laddat på ditt kort om du använder den här länken: https://curve.page.link/sSfV