Att använda Curve-kortet

Jag har tidigare skrivit om Curve-kortet (läs här). I det här inlägget tänkte jag berätta om hur jag upplever att använda det.
Curve är som sagt ett kort som ersätter dina andra kredit- och bankkort. Ersätter i den meningen att det fungerar som ett “paraplykort”, det vill säga samlar dina fysiska kort i ett – Curvekortet.
Detta gör att plånboken blir betydligt tunnare (i positiv mening) eftersom du kan lämna de kort som Curve ersätter hemma. Även om du samlar bonuspoäng eller får cashback via de kort du ersätter fungerar det utan problem. Men framför allt har Curve en fördel som jag hade nytta av under min utlandssemester…

 

Slipp växlingsavgifter med Curve

På varje köp man gör med sitt vanliga kreditkort när man är utomlands betalar man en avgift för att växla de svenska kronor som dras från kortet till den aktuella valutan. Hur stor avgiften är beror på vilket kort du använder men en vanlig avgift är ca 3%. Detta läggs ovanpå den växlingskurs som gäller.
MEN, använder man Curvekortet när man betalar utomlands slipper man växlingsavgiften! Curve tar nämligen inte ut någon växlingsavgift, ÄVEN om man använder sitt SEB Mastercard eller Länsförsäkringar VISA (eller andra kort) som underliggande. Förutsättningen för detta är att betalningen sker mellan söndagar 23.59 och fredagar 23.59. På helgerna är nämligen valutamarknaden stängd och helgtid tar Curve ut 0,5% växlingsavgift för Euro, Dollar eller Pund (1,5% för alla andra valutor). Detta är fortfarande mycket lägre än andra kortutgivare.

Semester med Curve

I somras åkte jag på semester till Kroatien, ett land som använder valutan HRK (Kuna). Jag använde Curve med SAS Eurobonus Mastercard som underliggande kort (för att tjäna Eurobonuspoäng). Hade jag använt SAS Mastercard direkt hade jag som sagt fått betala 3% i avgift på köpen. Här är några exempel på hur mycket jag sparade på att istället använda Curve:

kvitto 1
kvitto air asia

På de sju restaurangbesök som Curve användes på sparade jag ca 130 kr i avgifter. Handlade även en flygbiljett via Curve som betalades i Euro, där sparade jag 73 kr i avgifter. Har man läst mina tidigare inlägg om kreditkort vet man att jag helst använder American Express för att tjäna Eurobonuspoäng. I de fall som handlaren/restaurangen inte tar AmEx använder jag SAS Mastercard via Curve. Det är alltså vid de tillfällena jag kan spara växlingsavgifter. Att på åtta transaktioner spara 200 kronor är riktigt bra. På årsbasis kan det bli tusenlappar man sparar.
Dessutom kan man med hjälp av Curve avgiftsfritt ta ut pengar i utländska bankomater (ATM). Detta till en summa av 200 brittiska pund per månad (Curve Blue) eller 400 pund per månad (Curve Black).

 

 

Slutsats

Att gratis få Curve Bluekortet som kan användas till att samla sina bank- och kreditkort i ett kort, slippa betala växlingsavgifter utomlands samt slippa avgifter på uttag utomlands känns som en självklarhet. Det finns inget att förlora på detta och läser du mitt tidigare inlägg om Curve ser du att även funktionen Go-back-in-time inkluderas i Bluekortet. Curve Black skaffar man om man till exempel vill kunna ta ut mer pengar från utländska bankomater avgiftsfritt.
För de flesta duger Blue utmärkt.

Om du använder den här länken för att beställa Curve får du ca 60 kronor laddat på ditt Curvekort:  https://curve.page.link/sSfV
Detta även om du beställer gratiskortet (Blue)

Nytt hos Lendify – Månadssparande

Häromdagen fick jag mail från Lendify att det nu är möjligt att månadsspara. Loggar man in och tittar på hur det ser ut finner man följande:

 

månadssparande

Man kan alltså via Lendifys sida skicka ett uppdrag till sin bank att överföra en summa varje månad som sedan investeras i de lån som finns för tillfället. Det som denna tjänst egentligen gör är att förenkla överföringen till Lendify. Du skulle lika gärna kunna göra en överföring manuellt varje månad och uppnå samma resultat men genom detta blir det alltså lite enklare.

Att månadsspara är förresten en god idé. Ränta-på-räntaeffekten är som jag gärna upprepar världens åttonde underverk. Skillnaden mellan att månadsspara och dessutom återinvestera pengarna Lendify betalar ut kan illustreras så här (över en 15-årsperiod):

 

exempel
Månadssparande med återinvestering
exempel utan återinvestering
Månadssparande utan återinvestering

Utgår man från att man gör en engångsinsättning på 50 000 kr och därefter månadssparar 500 kr i månaden erhåller man nästan 40 000 kr extra på att återinvestera återbetalningarna kontra att inte göra det (allt annat lika).

Jag har valt återinvestering av just denna anledning.

Hur går det för mig?

Kan vara läge att uppdatera hur det går med Lendifyinvesteringen. Så här ser det ut:

rapport

Sedan jag började investera har jag erhållit en genomsnittlig årsränta på ca 5,2%. Kapitalet har ökat med ca 16 500 kr än så länge. Det här anser jag vara klart godkänt för en räntebärande produkt. Risken med en sådan här investering är så klart att låntagarna inte betalar tillbaka sina lån. Har man valt autoinvesteringsalternativet är man skyddad av Lendifys kreditförlustfond som betalar mig den amortering jag skulle ha fått (men inte räntan). 
Jag tittade hur det såg ut på den fronten och visar här status från juni 2019 (eftersom vissa betalar in lite sent ger det en bättre bild än om jag visat augustisiffrorna).

 

obetalda lån
Obetalda lån t o m juni 2019

Här ser vi att 6 st lån ännu är obetalda. Av dessa betalar Lendify mig amorteringarna (vänstra kolumnen) på 32,35 kr. Räntan jag skulle erhållt på 18,77 kr blir jag utan. Eftersom min investering är utslagen på över 300 lån hos Lendify tycker jag utfallet är acceptabelt. Alla investeringar är belagda med risk men genom att dela upp investeringen i så många lån minimerar man storleken en utebliven återbetalning påverkar.

 

Slutsats

Månadssparande är ett förenklande om än inte revolutionerande verktyg för den som vill göra regelbundna överföringar från sitt bankkonto till Lendify. Jag är fortsatt nöjd med att investera i Lendify och tänker fortsätta med detta.

Om du tycker detta verkar intressant har jag skrivit flera blogginlägg tidigare som du hittar om du söker, bland annat denna.
Vill du prova att investera kan du använda följande länk:

https://lendify.se/r/E2ekNDuoRk

Då får du 500 kr extra från Lendify att investera. Du måste investera minst 20 000 kr för att erhålla extrapengarna. 

Portföljgenomgång

I mitt förra inlägg skrev jag att jag sedan ett tag sökt minska andelen svenska aktier i portföljen på grund av kronförsvagningen. Jag tänkte i det här inlägget berätta hur jag tänker.

Fördelningen

Först och främst är det på sin plats att berätta att jag i höstas drog ner ordentligt på innehaven i aktier och fonder för att sänka risken i portföljen. Risken som jag såg det var ett rejält börsfall på grund av rapporterna som pekade på en inbromsning av ekonomin. Jag lade mig ganska likvid och investerade dessutom en del i räntebärande produkter. På grund av värdeminskningen av den svenska kronan var detta fel. Den avkastningen räntan gav understeg stort värdetappet i SEK.

Detta åtgärdade jag under våren och numera finns inga kort- eller långränteprodukter i portföljen. Undantaget är ett sparkonto med bunden ränta som går ut i slutet av maj. Hur ser det ut i portföljen idag då?

Fördelning
Fördelning

Andelen svenska aktier uppgår till ca en tredjedel för närvarande. Här har jag alltså dragit ner eftersom jag fortfarande är försiktig. Det betyder att jag missat en del av den svenska börsuppgången men better safe than sorry.

Kassan är fortfarande relativt stor på 25% vilket inte gynnar mig då kronförsvagningen gjort att värdet på denna bara i år gått ner ca 7-8%.

De fonder jag innehar för närvarande är:

fondinnehav

Största innehavet är Pacific Precious som investerar i ädelmetaller där jag vill ligga positionerad dels på grund av att innehaven handlas i dollar vilket ger skydd mot kronförsvagningen, dels på grund av ädelmetaller på sikt också skyddar mot inflation. Man kan trycka nya sedlar men det är betydligt dyrare att gräva fram ädelmetaller.
Länsförsäkringar USA Indexnära är en billig indexfond som följer det amerikanska indexet SP500.
Core Ny Teknik är en fond som som investerar i hälsa, teknik och digitala varumärken. Det är här jag ser framtida tillväxt inträffa.

De utländska värdepapper jag äger är:

utländska värdepapper

Största innehav här är Ocean Yield vilket är ett bolag jag skrivit inlägg om tidigare.
SPDR Gold Trust är en guld-ETF, alltså en börshandlad guldfond. Går tyvärr inte köpa längre om man har nätmäklare från Sverige.
Walt Disney och Apple är ju välkända medan Outotec är ett finskt bolag jag äger för att få exponering mot koppar (metallen).

Warranter och certifikat:

certifikat

Största innehaven här är Bitcoinrelaterade, jag ser på sikt stor uppsida för Bitcoin och jag har certifikat som följer Bitcoin förutom Bitcoin i sig. Anledningen är att det är skattemässigt fördelaktigare att sälja certifikat i en ISK eller kapitalförsäkring. Dock kan det aldrig ersätta att äga riktiga Bitcoin.
Man hittar även guldcertifikat och råvaror här.

De största innehaven i portföljen fördelar sig som följande:

största innehav


Vilka svenska aktier har jag?

Svaret är: ganska många…

Vissa här är riktigt gamla innehav, blandat med onoterat men de flesta finns här av en orsak. Jag hinner inte gå in på alla bolag för det finns en hel del. Anledningen till det är att jag har några olika strategier där innehaven varierar. Bland annat Råvaruportfölj, Barnportfölj, Momentumportfölj med mera. De största innehaven totalt är Swedish Match, Paradox och THQ. De två sistnämnda är ju även stora innehav i Core Ny Teknikfonden vilket man bör vara medveten om. Ens exponering mot enskilda bolag kan vara större än man tror om man inte håller sig uppdaterad om sina fonders innehav. Jag vill egentligen inte ha några storbanker som långsiktiga innehav men till exempel genom att äga Investor får jag exponering mot SEB.

Strategi

Min tro är en fortsatt kronförsvagning OCH euroförsvagning kontra dollarn vilket gör att jag vill undervikta svenska och europeiska räntor och aktier till förmån för amerikanska diton. Det ser inte ut som om amerikanska FED kommer höja räntan i USA vilket fortsätter elda på den amerikanska börsen. Dessutom vill jag ha ädelmetaller, råvaror och Bitcoin. Målet är att sänka min totala risk vilket gör att jag kommer gå miste om delar av en eventuell fortsatt uppgång. Det är ett pris jag är beredd att betala för att mildra effekten av en framtida nedgång.

Förutom det som beskrivs här har jag även investerat i TRINE, Lendify samt erhåller avkastning från min solcellsanläggning (läs mer genom att klicka på de understrukna länkarna).

Tycker du börsen går bra?

Jag har senaste tiden reagerat på värdetappet svenska kronan utsätts för. Riksbankens inflationsmål om 2% driver dem att fortsätta med negativ ränta samt kvantitativa lättnader (där riksbanken köper upp obligationer för att injicera likviditet i marknaden) vilket leder till att kronan tappar i värde jämfört med andra valutor.

worst currency
Bloombergartikel om svenska kronan

Svensk politisk och ekonomisk ovisshet leder till kronförsäljning på marknaden. Vem är vinnare och förlorare på detta? Förloraren är människor som du och jag, urholkningen av våra pengar gör att vi är fattigare idag än för ett år sedan. Vinnaren (på kort sikt) är svenska exportföretag som har kostnader i kronor och intäkter i utländsk valuta. Dock behöver de flesta svenska företag köpa in i utländsk valuta så effekten borde vara självutjämnande på sikt.

Med detta sagt, hur har utvecklingen på den svenska börsen gått?

OMX S30 2019

Fenomenalt bra är svaret, upp över 19% sedan årsskiftet! Vi tittar också på hur den amerikanska börsen gått:

DJ USA

Även här har det gått fantastiskt bra, upp över 17% i år.

Vilken börs har då gått bäst, svenska eller amerikanska? 19% är bättre än 17%, eller???
Det är här man måste titta på valutakurser för att få en sann bild av läget.

USD/SEK

Under den period vi har tittat på har dollarn stärkts med drygt 6% mot kronan. Justerar man den svenska börsen för dollar ser man att svenska börsen stigit med knappt 16%, alltså sämre än den amerikanska. Tittar vi 36 månader tillbaka ser det ännu sämre ut för den svenska börsen justerat för dollar; 18% upp för svenska börsen jämfört med 41% för den amerikanska.

Kontentan av det jag beskriver ovan är att även om det ser väldigt bra ut med börsutvecklingen så måste man se hur den utvecklats relativt andra valutor.
Med anledning av kronförsvagningen har jag under året placerat om så jag har mindre svenska aktier än tidigare. Tänkte i nästa bloggpost gå igenom hur det ser ut.

Lendify – höjd ränta

Häromdagen kom det goda nyheter från Lendify.

Lendify höjd ränta

Man har beslutat att höja räntan på befintliga investeringar med knappt 0,5 procentenheter. Det här innebär för mig att Lendify höjer min avkastning med ca 10 % per år (snitträntan på min investering ligger på ca 5,5%).

Skillnaden mellan storbankerna och uppstickare som Lendify blir här ganska tydlig. Har man ett bolån hos bankerna och räntan på lånen går upp kompenseras man sällan genom att ens sparkontoränta ökar. Mellanskillnaden behåller banken. Som investerare hos Lendify är det du som får del av räntehöjningen. Hittills har Lendifyinvesteringen avkastat knappt 5% per år. Att den procentsatsen inte är högre beror på att alla pengarna inte investerats från början utan jag har gradvis satt in mer.

graf avkastning

Framöver kommer som sagt avkastningen stiga, dels genom den räntehöjning jag beskrev ovan, men också genom att återinvestera pengarna som betalas ut.

Jag ser investeringen i Lendify som en del av en väldiversifierad portfölj där målet är att nedgång i ett tillgångsslag, t ex aktier, inte ska påverka fullt ut. De andra delarna, förutom Lendify och aktier, är råvaror, ädelmetaller, räntor samt Bitcoin.

Tycker du Lendify verkar intressant och vill investera kan du använda den här länken: https://lendify.se/r/E2ekNDuoRk

Då får både du och jag 500 kr extra att investera i Lendify.

Lyxfällan

Gott folk, vi måste prata om en sak…Nämligen den gigantiska versionen av Lyxfällan centralbankerna i världen deltar i. TV-programmet Lyxfällan brukar handla om privatpersoner som hamnat i djup skuld tack vare sitt leverne och tar dyra lån för att finansiera sin skuldsättning. Under programmet rycker de reko ekonomiriddarna ut, styr upp ekonomin hos de skuldsatta och i slutet av programmet är alla lyckliga och får en matkasse från Mathem som belöning..

Centralbankernas Lyxfällan

Det som flyger under radarn för de flesta är att världens centralbanker använder sig av samma recept för katastrof som deltagarna i TV-programmet. En av de största skuldmissbrukarna är USA, se bilden nedan:

För knappt 30 år sedan låg statsskulden på lite under 3000 miljarder dollar, idag ligger den på ca 22 000 miljarder dollar. USAs bruttonationalprodukt uppgår idag till drygt 19 000 miljarder dollar. Varje år går alltså USA som stat back 3000 miljarder dollar och denna skuld ökar år för år. Nedan är en bild på skulden i procent av BNP:


Skulden har passerat över 100% av värdet av BNP.

Detta underskott beror på att statens utgifter är större än dess intäkter. Hur löser man det?

US Treasury & Federal Reserve

Det departement i USA som är ansvarigt för att trycka sedlar (och prägla mynt), samla in skatt samt ge ut statsobligationer är US Treasury. För att dra in pengar som ska täcka underskottet säljer US Treasury statsobligationer. När dessa skuldsedlar säljs på marknaden får staten in kapital. Så långt inget konstigt.

Det som i USA heter Federal Reserve (motsvarigheten till vår Riksbank) påbörjade under finanskrisen 2008 något som heter Quantative Easing (QE). Det var ett sätt att skjuta in pengar i det finansiella systemet genom att köpa obligationer (stats- och företags-) för att därigenom stimulera ekonomin. Genom att köpa upp obligationer hålls räntan nere vilket leder till att fler lånar pengar (eftersom det är billigt). Ett sätt att hålla uppe efterfrågan på obligationerna är att centralbanken Fed (Federal Reserve) också går in och köper.

Men vänta… Menar Tillslut att staten både tillverkar obligationer med en hand som de själva köper med den andra? Det är ju som att i en aldrig sinande ström trycka sina egna pengar! Just det, det ÄR precis vad de gör. Men på ett mer raffinerat sätt.

Mellanhanden

Eftersom det är förbjudet för centralbanken Fed att köpa direkt från US Treasury har man skapat ett system där statsobligationerna säljs till de amerikanska storbankerna där de kallas Primary Dealers. Dessa Primary Dealers (storbankerna) lägger på en avgift och säljer sedan produkten vidare till… just det, Fed!

Så, det hela är ett system där staten gynnar storbankerna och samtidigt “trycker” nya pengar till priset av ett enorm skuldberg som bara skjuts framåt hela tiden. Vinnarna i det här spelet är staten som betalar av sin skuld genom att trycka nya pengar och storbankerna som tjänar multum på att utan risk köpa billigt och sälja dyrare. Förlorare? Vanliga människor som du och jag. Inflationen som kommer med floden av nytryckta pengar gröper ur värdet på valutan.

Men Sverige då?

Det här fenomenet existerar i Europa också, vem köper grekiska och italienska skräpobligationer? Jo, Europeiska Centralbanken! Men Sverige då?

Riksbankschef Ingves har inte missat tillfället att delta i Lyxfällan han heller. Sverige har ett eget QE-program om än inte lika gigantiskt som det amerikanska. Problemet för oss i Sverige jämfört med våra amerikanska vänner är att medan dollarn behållt sitt värde TROTS pengatryckandet har inte den svenska kronan gjort det.

Ovan ser vi hur svenska kronan försvagats mot dollarn. Sett mot Euron ser vi samma tendens. Riksbankens QE-program i kombination med den negativa räntan har sänt kronan i en värre negativ spinn än den som fick Goose och Maverick att skjuta ut sig från sin F-14 i Top Gun! Bara nu i januari 2019 har kronan tappat över två procent mot Euron. EN MÅNAD! Får du en löneökning på 2% i år har du lyckas hindra kronans värdetapp för en tolftedel av året.

Försvaret mot inflation

Hur ska man kunna göra något åt sin situation? Svaret är att inte ha alla sina tillgångar värdesatta i kronor. Äg utländska aktier men framför allt investera i något som inte kan dupliceras. Äg guld, silver, fastigheter eller Bitcoin. Om hela världen ballar ut i en gigantisk sedelpress á la Tyskland på 40-talet är det aktier och valutor som kommer decimeras.

Även om jag hoppas att den svarta bild av ekonomin jag målat upp aldrig kommer hända har jag ändå förberett mig. Jag har som försäkring omallokerat en del av kapitalet till guldcertifikat, silvercertifikat, råvarucertifikat, råvarufonder samt ränteprodukter och även Lendify och TRINE.

Jag är dessutom beredd att fortsätta omallokera om verklighetens Lyxfällan fortsätter att utspela sig bland världens centralbanker.

Forewarned is forearmed

Kryptovalutor – användarantalet ökar!

Jag prenumererar på ett nyhetsbrev från Invictus Capital, det är företaget som ligger bakom fonden Crypto20. Ungefär en gång i veckan får man en uppdaterad analys och kommentarer till kryptomarknaden. Nyligen kom även deras årsrapport för 2018 inramlandes i mailboxen.

I stort bekräftar den bilden jag sett sedan den senaste stora nergången i pris december 2017. Nämligen att trots fallande pris (och kanske allmänt intresse) har antalet användare ökat. Ta en titt på bilden nedan:

wallet users

Grafen visar antalet användare av kryptowallets. En wallet är den digitala plånbok man använder för att förvara kryptovalutor.
Under samma tid har priset för Bitcoin (i USD) gått så här:

bitcoin price

En nedgående trend prismässigt helt klart, mätt från toppen december 2017 pratar vi om en nedgång på runt 80%. Utzoomat ser prisutvecklingen ut så här:

price over time

Varför jag vill visa den utzoomade bilden beror på att jag tror att den prisutveckling vi såg från början av 2017 berodde på vilka förväntningar som fanns på Bitcoin. Under slutet av 2017 var det många som trodde att det inte fanns någon gräns för hur mycket Bitcoin kunde stiga i pris. Detta eldade i sin tur på andra som stod utan Bitcoin att gå in och köpa för att inte missa tåget. Det engelska ordet för överdrivet optimistiska förväntningar är hype. Låt mig introducera ännu en graf:


Detta är Gartner Hype Cycle, en modell för hur innovationer mognar i olika faser. Om man gör antagandet att priset på Bitcoin följde hypen och jämför de båda graferna borde fasen “Trough of Disillusionment” (desillusionens tråg) snart passerats. Därefter väntar enligt modellen en positiv och mer realistisk förväntan.

Helt klart är att det inte bara är privatpersoner som är involverade i kryptosfären. NASDAQ har meddelat att de avser starta en Bitcoinbaserad terminshandel. Bakkt, ett projekt startat av ägaren till bl.a. New York Stock Exchange, har tagit in pengar för att bygga en plattform för kryptohandel. Bland investerarna återfinns bl.a. Horizons Ventures, Microsofts riskkapitalbolag M12 samt en rad andra corporate financebolag. Detta gör de naturligtvis inte för att det är ointressant utan för att de vill vara med på den kommande stora marknaden där kryptovalutor har en roll.

Med det sagt har vi kanske inte sett botten ännu men alla tecken talar för att kryptovalutor snart kommer bli vardagsmat för allt fler.