Varför faller bitcoin?

Ok, efter veckor med uppgång händer det nu saker. Varför faller bitcoin…

btcusd
BTC/USD

Jag ska försöka reda ut det…


 

Halveringen

Inom kort, kanske imorgon eller övermorgon, sker nästa halvering för bitcoin. Det innebär att den belöning miners får för att verifiera block halveras.

Kort repetition: Alla transaktioner inom bitcoinnätverket samlas i block. Ett block är alltså ett antal transaktioner som klumpas ihop och exekveras cirka var tionde minut.
Varje block med transaktioner som skapas verifierar samtidigt att tidigare block är korrekta. De som tillverkar/verifierar block kallas miners.
För att kunna vara med och tillverka nya block måste en miner med datorkraft och energiförbrukning lösa matematiska problem (se inlägg om bysantinska problemet)
Som belöning för detta får den miner som först lyckas lösa uppgiften bitcoin i belöning.

I bitcoins protokoll finns inbyggt att denna belöning halveras var 210000:e block (ungefär var fjärde år).
Det innebär helt enkelt att den inkomst miners har fått minskar med 50%. Konsekvensen av detta blir att alla miners inte kommer ha råd att fortsätta skapa block på grund av sina utgifter för datorkomponenter och energi.

Så konsekvensen för en miner på kort sikt är negativ. För bitcoin i helhet är halveringen positiv eftersom tillgången av nya bitcoin reduceras. Vi har alltså en situation där, om man tittar på utbud och efterfrågan, utbudet stryps. Om efterfrågan är densamma borde priset på tillgången öka…

Miners i ekonomiska problem

I bitcoins algoritm finns en svårighetsfaktor inbyggd. Det fungerar på så sätt att när många miners vill skapa block höjs svårigheten i de matematiska problemen som måste lösas. Det går åt mer processorkraft och energi för att lösa problemen vilket leder till ökade kostnader för miners. Det omvända gäller också, skulle få miners skapa block minskas svårigheten vilket gör det attraktivare att vara med i blockskapandet.

Den här svårighetsfaktorn regleras var 2016:e block (cirka en gång i veckan).

Ok, tillbaka till de ekonomiska problemen. De miners som inte har råd att fortsätta skapa block efter att deras belöning (blockreward) halveras kommer förmodligen sälja sina ihoptjänade bitcoin på marknaden. De måste betala löner, utrustning och energiräkningar. Därför måste de omvandla bitcoin till någon annan valuta (dollar, euro, yuan or whatever) för att betala sina räkningar. Om tillräckligt många miners gör detta kommer priset på bitcoin under en tid att pressas ner eftersom marknaden översvämmas av miners som vill sälja bitcoin.

pain

Är prisfallet temporärt?

Skulle det scenario som beskrivs ovan inträffa , och det är inte omöjligt att fallet i pris vi sett nu beror på det, vad kommer hända då?
Till att börja med kommer tillverkningen av nya block ske långsammare eftersom en del miners kastat in handduken och slutat. Detta märker bitcoins algoritm av och efter 2016 block kommer svårigheten att minskas. Plötsligt blir det återigen mer lönsamt för miners att delta i skapandet av nya block eftersom kostnaderna blir lägre.

Egentligen har miners väldigt liten påverkan på priset av bitcoin. Det enda sättet de kan påverka är genom att sälja en stor mängd på kort tid.

Sammanfattning

En halvering ska på sikt innebära att bitcoin blir dyrare enligt utbud/efterfrågan. Dock kan halveringen göra att olönsamma miners får ekonomiska problem och måste sälja sitt innehav av bitcoin. Drabbas många samtidigt kan detta resultera i temporärt prisfall. Efter en tid har passerat bör svårigheten för att skapa block justerats så det återigen blir mer lönsamt för miners att delta i blockskapandet. Därför menar jag att prisfallet är temporärt.

Bitcoin behöver bara vara bitcoin

Me
Från Soulful Muse

När professionella idrottsmän möts måste de göra sitt bästa för att slå sin motståndare.
Om en professionell idrottsman möter en amatör behöver proffset bara undvika att göra misstag för att vinna.
I ett större sammanhang gäller det här inte bara idrott utan allt. Sannolikheten för att den som är bäst kommer segra är så gott som alltid högre. Bortsett från enstaka händelser där slumpen gör att utfallet blir något annat kommer den bäste i längden ta hem spelet.

FIAT

btcdollar
Från Jean Galea

Vad FIAT-valutor är har jag skrivit om här. Det största problemet med FIAT är att värdet med tiden går mot noll. Ja, noll. FIAT-valutor kan öka i värde relativt andra FIAT-valutor men med tiden minskar dess värde osvikligen. Det är bara ta vilken valuta du vill och se hur mycket du idag kan köpa för en hundralapp i valutan och sedan jämföra vad du fick för hundralappen för femtio år sedan.
Detta är ingen slump. Det är nämligen inte i staters och centralbankers intresse att bevara valutans värde. Istället är det helt öppet att de vill uppnå inflation, i Europa har man kommit överens om ett inflationsmål om två procent.

Penningpolitik

Det är Riksbanken i Sverige som styr penningpolitiken. Det gör de genom att bestämma styrräntan samt “marknadsoperationer”.
Marknadsoperationer innebär bland annat att Riksbanken köper statsobligationer, kommunobligationer, företagspapper med mera…
Dessa obligationer ska alltså Riksbanken betala men… de här pengarna finns inte i ett valv någonstans. Det Riksbanken gör är att de knappar lite på en dator och vips så har de trollat fram några hundra miljarder kronor som inte fanns innan.
De här pengarna läggs på statsskulden och ska alltså betalas av Sveriges skattebetalare.

Det som många inte vet om är att staten har en pengatryckarmaskin. Behöver staten pengar (förutom den skatt som samlas in) säljer staten via Riksgälden statsobligationer. Dessa statsobligationer köps in av bland annat… Riksbanken.

Sååå… Riksgälden säljer och Riksbanken köper men det är skattebetalarna som står för kalaset.

Brr

Konsekvenser

När Riksbanken trycker nya pengar på det här sättet urholkas värdet på den valutan som redan finns samt på den nytryckta. Detta är inflation.
Inflation är det som förhindrar dig att få behålla värdet av de pengar du tjänat.
Det här systemet är riggat för att man som privatperson ska förlora. Först beskattas de pengar du tjänat, sedan tar inflationen hand om resten om du är lycklig att ha något kvar.
För mig är det uppenbart att FIAT-valutor som styrs av stater och centralbanker inte är till för att jag eller du ska få det bättre.

Sammanfattning


För att återknyta till det första stycket i det här inlägget vill jag likna FIAT-valutor med en fulspelare som hankat sig fram i karriären genom oschyssta metoder och fusk. Det gör INTE de här FIAT-valutorna till bra eller duktiga idrottsmän.

Bitcoin å andra sidan styrs inte centralt av någon, det kan inte finnas mer än 21 miljoner bitcoin vilket gör den inflationssäker. Den kan användas av banklösa över hela världen och dess säkerhet garanteras av Proof-of-work (läs här).

Detta gör bitcoin till de hårdaste pengar som finns. Och för att vinna mot FIAT-valutor behöver bitcoin bara vara sig själv. De andra valutorna kommer själva se till att de förlorar.

Domäner

domäner
Bild från Flipweb

Minns du (om du är tillräckligt gammal) hur man navigerade till webbsidor i internets begynnelse?

Det gick inte skriva in en text såsom www.amazon.com för att komma till sidan. Istället behövde man ange sidans IP-adress, en serie nummer som var direkt länkade till den dator som tillhandahöll webbsidan. Exempelvis var (och är) Amazons adress 176.32.98.166

Anges denna IP-adress i adressfältet på en browser kommer man till Amazons site. Detta nummer fanns i en katalog som man behövde bläddra i för att hitta rätt IP-adress.

Så småningom insåg man att det fanns ett behov att förenkla detta. Resultatet blev följande:

webbadress

Jag tänker inte gå in på hur detta fungerar tekniskt men det viktiga är att man ersatte ett icke intuitivt sätt att hitta till en sida med något som var logiskt och enkelt. Till exempel vet alla att man ska skriva www.amazon.com i adressfältet om man vill till Amazons sida. I exemplet är amazon.com ett domännamn och det är domäner det här inlägget handlar om.


Registrering av domäner

Hela idén med domännamn skulle falla om det inte fanns en funktion som såg till att varje domännamn var unikt. Det vill säga ett register som kollar att om t ex amazon.com är upptaget så nekas andra från att registrera samma namn. Jämför med din egen adress, om fler skulle kunna ha samma adress som du så skulle postutlämningen bli ett riktigt skådespel…

När man vill registrera en domän kontaktar man ett företag som säljer och hanterar domäner. Jag använder själv One.com (affiliatelänk). När man ansöker om att registrera en domän, i mitt fall tillslut.se, kollar
One.com men en organisation som heter ICANN om domänen är ledig. ICANN bildades just för att se till att katalogisera och och koordinera IP-adresser med domännamn. Är domännamnet ledigt kan jag köpa det.


trade

Handel med domännamn

Eftersom det är möjligt att köpa domännamn har det också lett till en marknad där domäner köps och säljs. En individ som har registrerats ett åtråvärt domännamn kan sedan sälja det vidare. I vissa fall har försäljning av domännamn gett flera miljoner dollar till säljaren. Här är en lista på sådana exempel:

sålda domäner

De som tidigt köpte en eftertraktansvärd domän gjorde sig en rejäl hacka. Det blev också populärt att köpa namn man trodde det gick att sälja vidare. Idag är det svårt att hitta ett oanvänt domännamn som går att sälja för mycket pengar (det finns faktiskt människor/företag som lever på detta). Om man vill göra en liknelse är förfarandet lite likt guldruschen i Klondyke där människor försökte muta in landområden för att vaska guld eller sälja vidare.

Fram tills nu har alltså domännamn varit till för att förenkla hittandet av webbsidor. Men utvecklingen går framåt…

Krångliga kryptoadresser

Precis som det var komplicerat en gång i tiden att hitta till en webbsida är det idag att skicka kryptovaluta till en wallet (eller kryptoplånbok). Vill du skicka till exempel bitcoin till någon måste du scanna en QR-kod eller skriva in adressen till mottagande wallet. En bitcoinadress kan se ut så här:

bitcoinadress

Den är lång och krånglig att komma ihåg Samtidigt är det väldigt viktigt att adressen blir rätt. Skickar man fel är risken oerhört stor att man aldrig återfår sina bitcoin.
Men nu är det någon som vill ändra på detta…



Unstoppable Domains

Företaget Unstoppable Domains har gjort samma sak för kryptoadresser som när webbsidornas adresser gick från att vara siffror till namn.

unstoppable domains name

Så istället för att skriva in den långa bitcoinadressen i exemplet ovan kan man istället skriva in t ex smile.crypto.
Det Unstoppable Domains erbjuder är att muta in adresser som slutar med .crypto

På deras hemsida kan man söka och köpa adresser. Det är en engångsavgift man betalar, sedan äger man adressen för evigt. Finns till och med en andrahandsmarknad för den som vill sälja sina adresser.

Går man in på webbsidan för att köpa en adress ser det ut så här:

söka domännamn

Man skriver in det namn man vill köpa och ser därefter direkt om det är tillgängligt. Är det en ledig adress kan man med sitt kreditkort köpa det. UD erbjuder två olika ändelser: .crypto och .zil
Om målet är att det ska vara lätt att komma ihåg en adress föredrar jag att använda .crypto

Andrahandsmarknaden

Det är alltså här man har chansen att tjäna pengar genom att registrera en adress som är smart och eftertraktad men INTE upptagen. Här är ett exempel på en eftertraktad adress som någon registrerat och som nu är till salu:

domän till salu

Det hade varit smart att vara tidig med att registrera just denna domän (bitcoin.zil) men förmodligen finns det många andra domännamn som i framtiden kommer bli eftertraktade.

Webbsidor som inte kan censureras

Normalt sett hyr man sin domän hos sin domänleverantör. Om de anser att du bryter mot deras regler eller om de på annat sätt anser att ditt innehåll är opassande kan de avsluta din tjänst. Du äger alltså inte platsen där du publicerar ditt innehåll. Någon liknar det med att du bygger ditt torn i någon annans trädgård.
Men med Unstoppable Domains är det annorlunda.
Eftersom du för alltid äger domänen och om du har tillgång till decentraliserade servrar (till exempel Sia eller Storj) äger du själv ditt torn och din trädgård.

Jag har själv köpt domänen tillslut.crypto och kommer kunna använda den både till att publicera webbinnehåll och som adress för betalningar med kryptovalutor.

Sammanfattning

Unstoppable Domains gör enligt mig samma förenkling av UI (user interface) för hantering av kryptoadresser som när man gick ifrån att skriva siffror till logiska namn för webbsidor. Dessutom äger man för alltid sitt domännamn och kan skapa innehåll som ingen annan kan ta bort på ett decentraliserad servernätverk.

Om du tycker det verkar intressant att själv köpa och äga sin domän kan du använda följande länk. Du får då 10 dollar i rabatt på ditt köp.

Länk: https://unstoppabledomains.com/r/d4a7bf02ac38440

Kryptofonden C20 under 2019

Idag kom fjärde kvartalrapporten (Q4) för kryptofonden C20. Det är alltså en fond bestående av de 20 för tillfället största kryptovalutorna. Du kan läsa mer om C20 här.

Eftersom den här fonden automatiskt rebalanserar innehaven varje månad är det ett praktiskt sätt att diversifiera sin exponering mot kryptomarknaden. Eftersom inget innehav får vara större än 10% innebär detta praktiskt att fonden underpresterar när Bitcoin går upp mest i pris av kryptovalutorna. Detta eftersom maxexponeringen är 10%. Om och när de andra kryptovalutorna (kallas alt-coins) går upp mer i pris relativt Bitcoin kommer fonden överprestera jämfört med Bitcoin.

krypto bäst utveckling
Rubrik från Coindesk

Tro det eller ej men kryptovalutor var det bästa tillgångsslaget att äga under 2019 (de tio största kryptovalutorna jämfört med guld, aktier, olja osv). Det finns stor anledning att äga kryptovalutor då teknologin är omogen och det finns stor potential kvar. Som vanligt tycker jag att det är viktigast att inneha Bitcoin men därefter blir det svårt. Etherium är på frammarsch och är också en lämplig kandidat till portföljen. Utöver dessa två största är det svårt att hålla sig ajour med vilka andra kryptovalutor som gör framsteg. Därför låter jag Crypto20 göra det jobbet åt mig.

Utveckling 2019 för Crypto20

Låt oss titta på 2019 års utveckling för C20. Först C20 jämfört med Bitcoin och därefter C20 jämfört med de övriga 19 kryptovalutorna.

C20/BTC

Ovan ser vi att BTC har utvecklats långt bättre än C20 sett under 2019. BTC steg drygt 100% under året medan C20 steg drygt 5%. Som nämndes innan innehåller C20 max 10% BTC vilket innebär att resten av kryptovalutorna gått sämre än C20:s 5-procentiga uppgång. Låt oss ta en titt på det:

C20/altcoins

Tittar man på hur det gått för alt-coins så ser vi nedgångar på 40- 60% bland vissa coins. Rent generellt brukar man säga att Bitcoin är tidvattnet som lyfter alla andra kryptovalutor. Precis som i andra marknader går priset på kryptovalutor upp och ned i cykler. Bitcoin är det som lyfter först i uppgångsfaserna, därefter kan altcoins börja stiga och vissa gör det rejält. Mer än Bitcoin till och med. Men när nedgångsfaserna kommer är det också altcoins som tar mer stryk än BTC och faller hårdare. Därför kan jag tänka mig att äga altcoins periodvis på grund av den höga värdeökningen. Men som sagt var svårt välja vilken…

C20 under en period när alt-coins gick starkt

Här vill jag visa en graf på hur C20 kan prestera under en period när alt-coins går starkt:

stark alt-coinperiod

Grafen ovan visar våren 2018. C20 gick under den här perioden som synes mycket bättre än Bitcoin och det var tack vare alt-coins. 

 

Summering

Man kan kanske få intrycket av att jag innehar den här fonden i avsikt att växla mellan den och Bitcoin beroende på vad som går bäst för stunden. Detta är helt fel.
Jag tror mig nämligen inte vara tillräckligt duktig för att bedöma hur cyklerna toppar och bottnar. Om jag skulle ha fel riskerar jag att ha färre Bitcoin kvar på grund av feltajming och det är något jag aldrig vill. Jag innehar C20 för jag tror att hela kryptomarknaden står inför hög tillväxt och även om jag tror mest på Bitcoin är jag inte naiv nog att tro att alla andra alt-coins kommer vara misslyckade. Jag jämför det med att köpa en aktie man tror på och komplettera med en bred aktiefond. Diversifiering är en bra sak och det är ont om produkter på kryptomarknaden som tillhandahåller det.

Jag avslutar med Crypto20:s egna analys av sin prestation:

Analys
statistik

Bysantinska problemet – finalen

general

Det här inlägget slutför serien om de bysantinska generalernas problem. Problemet ligger i hur de kan säkerställa att meddelandena de skickar till varandra är äkta i en miljö där kommunikationen är osäker.

 

Du kan läsa de första delarna i serien här: Del 1 och Del 2.

I förra inlägget gick jag igenom hur generalerna använde kryptografi för att säkerställa meddelandena var äkta. I korthet såg metoden ut så här:

Meddelandet + Nounce => Hash

Genom ett oerhört tids- och mannskapskrävande arbete (Proof of work) kombineras meddelandet med ett nounce som ger en hash som i vårt fall börjar med fem nollor.
Om det här verkar ofattbart rekommenderar jag verkligen att läsa del 1 och 2 i serien (länkar ovan).

 

messenger

Meddelandet sänds…

Vi har kommit till den tidpunkt i händelsekedjan där General 1 skickar en budbärare till General 2 med följande meddelande:

“Vi vill attackera på måndag. Är ni med på attacken?” 8632309354

Om du följt de tidigare inlägget vet du att kombinationen av denna text plus sifferserie kommer ge ett referensnummer som börjar med fem nollor. Detta garanterar äktheten i meddelandet. Budbäraren börjar nu sin färd som tar honom genom den fientliga staden…

Vi kan här tänka oss två alternativ. I det första alternativet är inte stadens försvarare medvetna om att meddelandet är kodat. I det andra alternativet är de fullt medvetna om att texten plus sifferserien måste generera en hash som börjar med fem nollor för att meddelandet ska uppfattas som äkta.

crossway

Alternativ 1

I det här scenariot vet som sagt staden inte om att meddelandet är kodat. De lyckas tillfångata budbäraren och ser att General 1 vill attackera på måndag. Eftersom staden bedömer att de kan vinna striden om endast en av de bysantinska generalerna anfaller, mutar/hotar de budbäraren att föra fram ett förfalskat meddelande till General 2..

Det försvararna gör (eftersom de inte vet att meddelandet är kodat) är att ändra textdelen i meddelandet till “Vi vill attackera på lördag. Är ni med på attacken?” 8632309354

Det vill säga, de ändrar texten men låter samma sifferserie (nounce) stå kvar. Försvararna vet inte om att när meddelandet hashas kommer referensnumret bli helt annorlunda på grund av att textdelen ändrats.

När budbäraren når General 2 med sitt falska meddelande är det första som händer att när generalen hashar meddelandet (vilket sker tämligen omedelbart) får han en hash som i det här exemplet ser ut så här: 9234534536

Eftersom hashen inte börjar med fem nollor vet generalen omedelbart att meddelandet inte är äkta och därefter vidtas åtgärder som inte är intressanta för det här exemplet. Det viktiga är att generalen vet att meddelandet är falskt. Ingen av de bysantiska generalerna luras till att attackera ensam vilket skulle innebära en säker död.

Alternativ 2

I det här scenariot vet staden om att det förekommer kodning samt att referensnumret som genereras måste börja med fem nollor. Även den här gången tillfångatas budbäraren med sitt meddelande. Försvararna vet att om de ändrar texten i meddelandet måste de också gissa fram en ny nounce som genererar en hash som börjar på fem nollor. De måste alltså avsätta oerhört mycket tid och arbetskraft för att gissa en nounce som passar. Det kommer ta mycket lång tid men det är alltså möjligt för försvararna att skicka vidare ett falskt meddelande.

Försvararna sätter igång omedelbart med arbetet och efter en (lång) tid hittar de en nounce som passar med texten. Följaktligen skickas budbäraren (som mutats/hotats) vidare till General 2 med följande meddelande:

“Vi vill attackera på lördag. Är ni med på attacken?” 3375939767

General 2 hashar meddelandet vilket genererar ett referensnummer som börjar med fem nollor. General 2 som bedömer att det nog ska gå bra svarar att de är med på attacken. Staden låter budbäraren passera mot General 1 utan att ändra innehållet i meddelandet. De är fullt medvetna om att de kommer vinna eftersom General 1 attackerar på måndag och general 2 på lördag.

Kontentan av detta exempel är att trots att meddelandet är kodat KAN innehållet förfalskas OM staden lyckas uppbåda så mycket tankearbete att de hinner gissa rätt nounce inom rimlig tid.

Är då denna metod oanvändbar på grund av detta faktum? Låt oss ta en titt…

useless
Är Proof of work värdelöst?

Kraften hos Proof of work

Som exemplen visar ligger styrkan hos Proof of work i att det kostar så mycket energi (tid och tankekraft) att det inte är möjligt för den som vill knäcka koden att inom rimliga tidsgränser klara av det. I alternativ 2 ovan kan staden klara av att förfalska meddelandet. För att göra det i princip omöjligt för försvararna att förfalska meddelandet väljer generalerna följande metod:

De låter varje division i sin armé skriva var sitt textmeddelande. Sedan låter generalen sätta ihop dessa texter till ett, låt oss kalla det, block av texter. Detta textblock kan teoretiskt bli flera hundra rader långt. Säg att vi har tio divisioner i varje armé, de skulle var för sig skriva ihop en text, som när den slås ihop i ett block, består av hundra rader.

Vi kan också tänka oss att man, innan kriget med staden, bestämde sig inom det bysantinska riket för att alla meddelanden ska skickas som block av textmeddelanden och att hashen ska börja med sju nollor. Det här gör det väldigt svårt för de egna generalerna att hitta en nounce som genererar rätt hash. Det gör det också i princip omöjligt för försvararna att kunna hitta rätt nounce till sin förfalskning eftersom. det kräver så många gissningar.

Eftersom det handlar om gissningar (det går inte att räkna ut vilken nounce som är rätt) KAN fortfarande staden ha turen att gissa rätt. Men då pratar vi om en chans på flera miljarder. Eller en på tusentals miljarder beroende på hur komplicerad kryptografi man använder.

Det är nedlagt arbete som gör att kommunikation är säker och kan hållas äkta. Hela Proof of workkonceptet bygger på detta. Det kostar så mycket arbete att säkra upp att meddelandena är oförfalskade att det måste vara värt det. Endast värdefulla meddelanden kan skickas så här. Obetydliga meddelanden är helt enkelt inte värt det som du förstår…


bitcoin

Och kopplingen till Bitcoin slutligen

Hela den här serien som beskriver de bysantinska generalernas problem är egentligen en analogi till Bitcoin! Det är nämligen Proof of work och den höga eneriåtgången i form av el som gör Bitcoinnätverket säkert. Det kommer jag skriva mer om i ett senare inlägg!

Bysantinska problemet – del två

I den första delen av den här bloggserien tog jag upp de bysantinska generalernas problem. Du hittar det inlägget här.

Kort sagt handlar det om hur generalerna kan avgöra om meddelanden de skickar mellan varandra är äkta i en miljö där de inte kan lita på någon annan…
Resonemanget är något förenklat för att det ska vara lättare att förstå.



Bakgrund

Först tittar vi på vad ett meddelande innehåller. I generalernas fall kan det exempelvis stå: “Vi vill attackera på måndag. Är ni med på attacken?”

Detta meddelande består av text och det är enkelt att ändra en text. Mottagaren vet helt enkelt inte om texten som står är autentisk eller falsifierad. Det krävs en metod för att validera äktheten på meddelandet. Frågan är hur detta ska göras?

true false

Lösningen

Sättet för generalerna att säkerställa att meddelandet inte ändras är vad som på engelska kallas “Proof of work”. En någorlunda acceptabel översättning skulle kunna vara “Validering genom arbete”.

Lösningen består av att använda sig av kryptografi. Målet med kryptografi är att två parter på ett säkert sätt ska kunna utväxla meddelanden.
Så här kan en kryptografisk metod se ut:

Meddelandet + En sifferserie => Ett referensnummer

En av förutsättningarna för denna lösning är att det är väldigt enkelt och snabbt att räkna fram ett referensnummer. Referensnumret är unikt och beror på vad som står i meddelandet och sifferserien. Men det är oerhört tidskrävande att gissa vilka tecken och siffror som meddelandet och sifferserien ska bestå av för att få fram ett BESTÄMT referensnummer.

Exempel:
Vet man att meddelandet lyder Hejsan och att sifferserien är 9032535448 så kan man tämligen omedelbart få fram att referensnumret är 0000073636.
Att addera meddelande och sifferserie till ett referensnummer kallas på engelska “hashing”. Referensnumret 0000073636 är en hash.

Vidare kallas sifferserien 9032535448 för nounce.

Låt oss ändra lite i exemplet:
Vi använder oss fortfarande av meddelandet Hejsan men ändrar sifferserien (nounce) lite grann till 9032535449. Referensnumret (hash) blir istället 3003377321.

Hela idén med att använda sig av kryptografiska lösningar är att det inte går att räkna ut vilket nounce man ska sätta in för att få en given hash. Det enda sättet att få fram en given hash är att prova en nounce i taget tillsammans med meddelandet tills man får fram önskad hash.

Generalernas tillvägagångssätt

Låt oss då se hur de bysantinska generalerna kan använda sig av kryptografi för att validera äktheten hos meddelandena. Innan det här fiktiva kriget bröt ut beslutade man i det bysantinska riket att alla meddelanden som skickades där kommunikationen inte var säker (såsom i vårt exempel där försvararna i staden kunde ändra meddelandena) var tvungna att generera en hash (referensnummer) som började med fem nollor!
Det vill säga, om inte texten plus nounce den mottagande generalen fick genererade en hash där de fem första siffrorna var nollor, skulle meddelandet anses vara falskt.



Så här agerar generalerna:
General 1 som vill skicka texten: “Vi vill attackera på måndag. Är ni med på attacken?” provar att lägga till en serie siffror som när texten och sifferserien hashas genererar ett referensnummer som börjar med fem nollor. Siffrorna efter de första fem nollorna kan vara vad som helst.

Det kan exempelvis se ut så här:
“Vi vill attackera på måndag. Är ni med på attacken?” och 0000000001.
Hashen blir 9394646823 vilket är fel.

Sedan provas:
“Vi vill attackera på måndag. Är ni med på attacken?” och 0000000002.
Hashen blir 1004883364 vilket också är fel.

Det enda sättet är att fortsätta gissa på siffror tills man hittar en nounce som genererar en hash där de första fem siffrorna när nollor.


Som du förstår är det oerhört tids- och arbetskrävande att göra detta. General 1 ger därför hela sin armé uppgiften att prova olika nounce tills de kommer fram till rätt hash. När så småningom någon gissat rätt är det på grund av att en enorm arbetsinsats gjorts. Vi kan säga att den nounce som fungerar är 8632309354.
Denna arbetsinsats som möjliggör att man till slut hittar en sifferserie som ger rätt hash är Proof of work.

true

I nästa blogginlägg går jag igenom hur stadens försvarare agerar och hur situationen utvecklas.

De bysantiska generalernas problem

För att förstå hur unikt Bitcoin är tänker jag berätta om de bysantinska generalernas problem. Det är en fiktiv konflikt som synliggör problem med tillit. 

 

Situationen

Två allierade bysantinska arméer står på var sin sida om en stad som tillhör fienden.

City

Förutsättningen är att de två arméernas generaler inte kan kommunicera med varandra utan att skicka budbärare mellan sig och den enda vägen för budbärarna är att gå via den fientliga staden.  
Stadens försvar är ganska starkt och det krävs att båda två arméer attackerar samtidigt för att staden ska kunna erövras. Om bara en general attackerar kommer den ensamt anfallande armén tillintetgöras. Det är alltså otroligt viktigt att båda generalerna är överens vilket också kallas konsensus.

Vi för resonemanget vidare…

För att synkronisera sin attack skickar en av generalerna (general 1) budbärare till den andra generalen. I meddelandet står:

“Vi vill attackera på måndag. Är ni med på attacken?”

General nummer två behöver dock mer tid för att förbereda och skickar tillbaka ett meddelande där det står:

“Vi behöver mer tid. Vi kan attackera på onsdag istället för på måndag. Är ni med på attacken på onsdag istället?”

I den bästa av världar svarar general nummer ett att de kan och vill attackera tillsammans på onsdag. Men…

knight


Försvararna i staden känner till sin situation och letar aktivt efter generalernas budbärare för att ta dem tillfånga. Målet är att försvararna vill ersätta dem med sina egna spioner som då skulle utge sig för att vara budbärare. Dessa spioner skulle bära med sig falska meddelanden för att lura de bysantinska styrkorna.

Vi antar att budbäraren som bar det andra meddelandet fångas när han passerar genom staden. Meddelandet löd som sagt:

“Vi behöver mer tid. Vi kan attackera på onsdag istället för på måndag. Är ni med på attacken?”

Försvararna ser här en möjlighet att splittra de bysantinska styrkorna och ersätter meddelandet med följande text:

“Vi deltar i attacken på måndag!”

Meningen med detta meddelande är att lura general 1 att general 2 är redo och tänker delta i måndagsattacken. Detta är som vi vet inte sant…

En spion från staden utger sig att vara budbärare och bär med sig det falsifierade meddelande som mottas av general 1. Denne går till attack på måndagen och besegras eftersom han anfaller utan general 2 som fortfarande väntar på svar på sin fråga…

besegrad

Problemet

De bysantinska generalernas problem ligger i att de inte vet om de kan lita på att de meddelandena de får från den andre generalen är äkta.
De är dessutom tvungna att nå ett konsensusbeslut för att lyckas.

Med tanke på risken för spioner och falsifierade meddelanden måste generalerna anta att alla meddelanden de tar emot kan vara falska. Så hur ska de säkerställa att meddelandena de erhåller är äkta? Vi kan också föreställa oss att budbärarna blir mutade av stadens försvarare vilket gör att generalerna inte heller kan lita på att deras egna budbärare bär med sig äkta meddelanden.

Detta är tiotusenkronorsfrågan som kommer besvaras i nästa bloggpost…