Kryptofonden C20 under 2019

Idag kom fjärde kvartalrapporten (Q4) för kryptofonden C20. Det är alltså en fond bestående av de 20 för tillfället största kryptovalutorna. Du kan läsa mer om C20 här.

Eftersom den här fonden automatiskt rebalanserar innehaven varje månad är det ett praktiskt sätt att diversifiera sin exponering mot kryptomarknaden. Eftersom inget innehav får vara större än 10% innebär detta praktiskt att fonden underpresterar när Bitcoin går upp mest i pris av kryptovalutorna. Detta eftersom maxexponeringen är 10%. Om och när de andra kryptovalutorna (kallas alt-coins) går upp mer i pris relativt Bitcoin kommer fonden överprestera jämfört med Bitcoin.

krypto bäst utveckling
Rubrik från Coindesk

Tro det eller ej men kryptovalutor var det bästa tillgångsslaget att äga under 2019 (de tio största kryptovalutorna jämfört med guld, aktier, olja osv). Det finns stor anledning att äga kryptovalutor då teknologin är omogen och det finns stor potential kvar. Som vanligt tycker jag att det är viktigast att inneha Bitcoin men därefter blir det svårt. Etherium är på frammarsch och är också en lämplig kandidat till portföljen. Utöver dessa två största är det svårt att hålla sig ajour med vilka andra kryptovalutor som gör framsteg. Därför låter jag Crypto20 göra det jobbet åt mig.

Utveckling 2019 för Crypto20

Låt oss titta på 2019 års utveckling för C20. Först C20 jämfört med Bitcoin och därefter C20 jämfört med de övriga 19 kryptovalutorna.

C20/BTC

Ovan ser vi att BTC har utvecklats långt bättre än C20 sett under 2019. BTC steg drygt 100% under året medan C20 steg drygt 5%. Som nämndes innan innehåller C20 max 10% BTC vilket innebär att resten av kryptovalutorna gått sämre än C20:s 5-procentiga uppgång. Låt oss ta en titt på det:

C20/altcoins

Tittar man på hur det gått för alt-coins så ser vi nedgångar på 40- 60% bland vissa coins. Rent generellt brukar man säga att Bitcoin är tidvattnet som lyfter alla andra kryptovalutor. Precis som i andra marknader går priset på kryptovalutor upp och ned i cykler. Bitcoin är det som lyfter först i uppgångsfaserna, därefter kan altcoins börja stiga och vissa gör det rejält. Mer än Bitcoin till och med. Men när nedgångsfaserna kommer är det också altcoins som tar mer stryk än BTC och faller hårdare. Därför kan jag tänka mig att äga altcoins periodvis på grund av den höga värdeökningen. Men som sagt var svårt välja vilken…

C20 under en period när alt-coins gick starkt

Här vill jag visa en graf på hur C20 kan prestera under en period när alt-coins går starkt:

stark alt-coinperiod

Grafen ovan visar våren 2018. C20 gick under den här perioden som synes mycket bättre än Bitcoin och det var tack vare alt-coins. 

 

Summering

Man kan kanske få intrycket av att jag innehar den här fonden i avsikt att växla mellan den och Bitcoin beroende på vad som går bäst för stunden. Detta är helt fel.
Jag tror mig nämligen inte vara tillräckligt duktig för att bedöma hur cyklerna toppar och bottnar. Om jag skulle ha fel riskerar jag att ha färre Bitcoin kvar på grund av feltajming och det är något jag aldrig vill. Jag innehar C20 för jag tror att hela kryptomarknaden står inför hög tillväxt och även om jag tror mest på Bitcoin är jag inte naiv nog att tro att alla andra alt-coins kommer vara misslyckade. Jag jämför det med att köpa en aktie man tror på och komplettera med en bred aktiefond. Diversifiering är en bra sak och det är ont om produkter på kryptomarknaden som tillhandahåller det.

Jag avslutar med Crypto20:s egna analys av sin prestation:

Analys
statistik

Bysantinska problemet – finalen

general

Det här inlägget slutför serien om de bysantinska generalernas problem. Problemet ligger i hur de kan säkerställa att meddelandena de skickar till varandra är äkta i en miljö där kommunikationen är osäker.

 

Du kan läsa de första delarna i serien här: Del 1 och Del 2.

I förra inlägget gick jag igenom hur generalerna använde kryptografi för att säkerställa meddelandena var äkta. I korthet såg metoden ut så här:

Meddelandet + Nounce => Hash

Genom ett oerhört tids- och mannskapskrävande arbete (Proof of work) kombineras meddelandet med ett nounce som ger en hash som i vårt fall börjar med fem nollor.
Om det här verkar ofattbart rekommenderar jag verkligen att läsa del 1 och 2 i serien (länkar ovan).

 

messenger

Meddelandet sänds…

Vi har kommit till den tidpunkt i händelsekedjan där General 1 skickar en budbärare till General 2 med följande meddelande:

“Vi vill attackera på måndag. Är ni med på attacken?” 8632309354

Om du följt de tidigare inlägget vet du att kombinationen av denna text plus sifferserie kommer ge ett referensnummer som börjar med fem nollor. Detta garanterar äktheten i meddelandet. Budbäraren börjar nu sin färd som tar honom genom den fientliga staden…

Vi kan här tänka oss två alternativ. I det första alternativet är inte stadens försvarare medvetna om att meddelandet är kodat. I det andra alternativet är de fullt medvetna om att texten plus sifferserien måste generera en hash som börjar med fem nollor för att meddelandet ska uppfattas som äkta.

crossway

Alternativ 1

I det här scenariot vet som sagt staden inte om att meddelandet är kodat. De lyckas tillfångata budbäraren och ser att General 1 vill attackera på måndag. Eftersom staden bedömer att de kan vinna striden om endast en av de bysantinska generalerna anfaller, mutar/hotar de budbäraren att föra fram ett förfalskat meddelande till General 2..

Det försvararna gör (eftersom de inte vet att meddelandet är kodat) är att ändra textdelen i meddelandet till “Vi vill attackera på lördag. Är ni med på attacken?” 8632309354

Det vill säga, de ändrar texten men låter samma sifferserie (nounce) stå kvar. Försvararna vet inte om att när meddelandet hashas kommer referensnumret bli helt annorlunda på grund av att textdelen ändrats.

När budbäraren når General 2 med sitt falska meddelande är det första som händer att när generalen hashar meddelandet (vilket sker tämligen omedelbart) får han en hash som i det här exemplet ser ut så här: 9234534536

Eftersom hashen inte börjar med fem nollor vet generalen omedelbart att meddelandet inte är äkta och därefter vidtas åtgärder som inte är intressanta för det här exemplet. Det viktiga är att generalen vet att meddelandet är falskt. Ingen av de bysantiska generalerna luras till att attackera ensam vilket skulle innebära en säker död.

Alternativ 2

I det här scenariot vet staden om att det förekommer kodning samt att referensnumret som genereras måste börja med fem nollor. Även den här gången tillfångatas budbäraren med sitt meddelande. Försvararna vet att om de ändrar texten i meddelandet måste de också gissa fram en ny nounce som genererar en hash som börjar på fem nollor. De måste alltså avsätta oerhört mycket tid och arbetskraft för att gissa en nounce som passar. Det kommer ta mycket lång tid men det är alltså möjligt för försvararna att skicka vidare ett falskt meddelande.

Försvararna sätter igång omedelbart med arbetet och efter en (lång) tid hittar de en nounce som passar med texten. Följaktligen skickas budbäraren (som mutats/hotats) vidare till General 2 med följande meddelande:

“Vi vill attackera på lördag. Är ni med på attacken?” 3375939767

General 2 hashar meddelandet vilket genererar ett referensnummer som börjar med fem nollor. General 2 som bedömer att det nog ska gå bra svarar att de är med på attacken. Staden låter budbäraren passera mot General 1 utan att ändra innehållet i meddelandet. De är fullt medvetna om att de kommer vinna eftersom General 1 attackerar på måndag och general 2 på lördag.

Kontentan av detta exempel är att trots att meddelandet är kodat KAN innehållet förfalskas OM staden lyckas uppbåda så mycket tankearbete att de hinner gissa rätt nounce inom rimlig tid.

Är då denna metod oanvändbar på grund av detta faktum? Låt oss ta en titt…

useless
Är Proof of work värdelöst?

Kraften hos Proof of work

Som exemplen visar ligger styrkan hos Proof of work i att det kostar så mycket energi (tid och tankekraft) att det inte är möjligt för den som vill knäcka koden att inom rimliga tidsgränser klara av det. I alternativ 2 ovan kan staden klara av att förfalska meddelandet. För att göra det i princip omöjligt för försvararna att förfalska meddelandet väljer generalerna följande metod:

De låter varje division i sin armé skriva var sitt textmeddelande. Sedan låter generalen sätta ihop dessa texter till ett, låt oss kalla det, block av texter. Detta textblock kan teoretiskt bli flera hundra rader långt. Säg att vi har tio divisioner i varje armé, de skulle var för sig skriva ihop en text, som när den slås ihop i ett block, består av hundra rader.

Vi kan också tänka oss att man, innan kriget med staden, bestämde sig inom det bysantinska riket för att alla meddelanden ska skickas som block av textmeddelanden och att hashen ska börja med sju nollor. Det här gör det väldigt svårt för de egna generalerna att hitta en nounce som genererar rätt hash. Det gör det också i princip omöjligt för försvararna att kunna hitta rätt nounce till sin förfalskning eftersom. det kräver så många gissningar.

Eftersom det handlar om gissningar (det går inte att räkna ut vilken nounce som är rätt) KAN fortfarande staden ha turen att gissa rätt. Men då pratar vi om en chans på flera miljarder. Eller en på tusentals miljarder beroende på hur komplicerad kryptografi man använder.

Det är nedlagt arbete som gör att kommunikation är säker och kan hållas äkta. Hela Proof of workkonceptet bygger på detta. Det kostar så mycket arbete att säkra upp att meddelandena är oförfalskade att det måste vara värt det. Endast värdefulla meddelanden kan skickas så här. Obetydliga meddelanden är helt enkelt inte värt det som du förstår…


bitcoin

Och kopplingen till Bitcoin slutligen

Hela den här serien som beskriver de bysantinska generalernas problem är egentligen en analogi till Bitcoin! Det är nämligen Proof of work och den höga eneriåtgången i form av el som gör Bitcoinnätverket säkert. Det kommer jag skriva mer om i ett senare inlägg!

Bysantinska problemet – del två

I den första delen av den här bloggserien tog jag upp de bysantinska generalernas problem. Du hittar det inlägget här.

Kort sagt handlar det om hur generalerna kan avgöra om meddelanden de skickar mellan varandra är äkta i en miljö där de inte kan lita på någon annan…
Resonemanget är något förenklat för att det ska vara lättare att förstå.



Bakgrund

Först tittar vi på vad ett meddelande innehåller. I generalernas fall kan det exempelvis stå: “Vi vill attackera på måndag. Är ni med på attacken?”

Detta meddelande består av text och det är enkelt att ändra en text. Mottagaren vet helt enkelt inte om texten som står är autentisk eller falsifierad. Det krävs en metod för att validera äktheten på meddelandet. Frågan är hur detta ska göras?

true false

Lösningen

Sättet för generalerna att säkerställa att meddelandet inte ändras är vad som på engelska kallas “Proof of work”. En någorlunda acceptabel översättning skulle kunna vara “Validering genom arbete”.

Lösningen består av att använda sig av kryptografi. Målet med kryptografi är att två parter på ett säkert sätt ska kunna utväxla meddelanden.
Så här kan en kryptografisk metod se ut:

Meddelandet + En sifferserie => Ett referensnummer

En av förutsättningarna för denna lösning är att det är väldigt enkelt och snabbt att räkna fram ett referensnummer. Referensnumret är unikt och beror på vad som står i meddelandet och sifferserien. Men det är oerhört tidskrävande att gissa vilka tecken och siffror som meddelandet och sifferserien ska bestå av för att få fram ett BESTÄMT referensnummer.

Exempel:
Vet man att meddelandet lyder Hejsan och att sifferserien är 9032535448 så kan man tämligen omedelbart få fram att referensnumret är 0000073636.
Att addera meddelande och sifferserie till ett referensnummer kallas på engelska “hashing”. Referensnumret 0000073636 är en hash.

Vidare kallas sifferserien 9032535448 för nounce.

Låt oss ändra lite i exemplet:
Vi använder oss fortfarande av meddelandet Hejsan men ändrar sifferserien (nounce) lite grann till 9032535449. Referensnumret (hash) blir istället 3003377321.

Hela idén med att använda sig av kryptografiska lösningar är att det inte går att räkna ut vilket nounce man ska sätta in för att få en given hash. Det enda sättet att få fram en given hash är att prova en nounce i taget tillsammans med meddelandet tills man får fram önskad hash.

Generalernas tillvägagångssätt

Låt oss då se hur de bysantinska generalerna kan använda sig av kryptografi för att validera äktheten hos meddelandena. Innan det här fiktiva kriget bröt ut beslutade man i det bysantinska riket att alla meddelanden som skickades där kommunikationen inte var säker (såsom i vårt exempel där försvararna i staden kunde ändra meddelandena) var tvungna att generera en hash (referensnummer) som började med fem nollor!
Det vill säga, om inte texten plus nounce den mottagande generalen fick genererade en hash där de fem första siffrorna var nollor, skulle meddelandet anses vara falskt.



Så här agerar generalerna:
General 1 som vill skicka texten: “Vi vill attackera på måndag. Är ni med på attacken?” provar att lägga till en serie siffror som när texten och sifferserien hashas genererar ett referensnummer som börjar med fem nollor. Siffrorna efter de första fem nollorna kan vara vad som helst.

Det kan exempelvis se ut så här:
“Vi vill attackera på måndag. Är ni med på attacken?” och 0000000001.
Hashen blir 9394646823 vilket är fel.

Sedan provas:
“Vi vill attackera på måndag. Är ni med på attacken?” och 0000000002.
Hashen blir 1004883364 vilket också är fel.

Det enda sättet är att fortsätta gissa på siffror tills man hittar en nounce som genererar en hash där de första fem siffrorna när nollor.


Som du förstår är det oerhört tids- och arbetskrävande att göra detta. General 1 ger därför hela sin armé uppgiften att prova olika nounce tills de kommer fram till rätt hash. När så småningom någon gissat rätt är det på grund av att en enorm arbetsinsats gjorts. Vi kan säga att den nounce som fungerar är 8632309354.
Denna arbetsinsats som möjliggör att man till slut hittar en sifferserie som ger rätt hash är Proof of work.

true

I nästa blogginlägg går jag igenom hur stadens försvarare agerar och hur situationen utvecklas.

De bysantiska generalernas problem

För att förstå hur unikt Bitcoin är tänker jag berätta om de bysantinska generalernas problem. Det är en fiktiv konflikt som synliggör problem med tillit. 

 

Situationen

Två allierade bysantinska arméer står på var sin sida om en stad som tillhör fienden.

City

Förutsättningen är att de två arméernas generaler inte kan kommunicera med varandra utan att skicka budbärare mellan sig och den enda vägen för budbärarna är att gå via den fientliga staden.  
Stadens försvar är ganska starkt och det krävs att båda två arméer attackerar samtidigt för att staden ska kunna erövras. Om bara en general attackerar kommer den ensamt anfallande armén tillintetgöras. Det är alltså otroligt viktigt att båda generalerna är överens vilket också kallas konsensus.

Vi för resonemanget vidare…

För att synkronisera sin attack skickar en av generalerna (general 1) budbärare till den andra generalen. I meddelandet står:

“Vi vill attackera på måndag. Är ni med på attacken?”

General nummer två behöver dock mer tid för att förbereda och skickar tillbaka ett meddelande där det står:

“Vi behöver mer tid. Vi kan attackera på onsdag istället för på måndag. Är ni med på attacken på onsdag istället?”

I den bästa av världar svarar general nummer ett att de kan och vill attackera tillsammans på onsdag. Men…

knight


Försvararna i staden känner till sin situation och letar aktivt efter generalernas budbärare för att ta dem tillfånga. Målet är att försvararna vill ersätta dem med sina egna spioner som då skulle utge sig för att vara budbärare. Dessa spioner skulle bära med sig falska meddelanden för att lura de bysantinska styrkorna.

Vi antar att budbäraren som bar det andra meddelandet fångas när han passerar genom staden. Meddelandet löd som sagt:

“Vi behöver mer tid. Vi kan attackera på onsdag istället för på måndag. Är ni med på attacken?”

Försvararna ser här en möjlighet att splittra de bysantinska styrkorna och ersätter meddelandet med följande text:

“Vi deltar i attacken på måndag!”

Meningen med detta meddelande är att lura general 1 att general 2 är redo och tänker delta i måndagsattacken. Detta är som vi vet inte sant…

En spion från staden utger sig att vara budbärare och bär med sig det falsifierade meddelande som mottas av general 1. Denne går till attack på måndagen och besegras eftersom han anfaller utan general 2 som fortfarande väntar på svar på sin fråga…

besegrad

Problemet

De bysantinska generalernas problem ligger i att de inte vet om de kan lita på att de meddelandena de får från den andre generalen är äkta.
De är dessutom tvungna att nå ett konsensusbeslut för att lyckas.

Med tanke på risken för spioner och falsifierade meddelanden måste generalerna anta att alla meddelanden de tar emot kan vara falska. Så hur ska de säkerställa att meddelandena de erhåller är äkta? Vi kan också föreställa oss att budbärarna blir mutade av stadens försvarare vilket gör att generalerna inte heller kan lita på att deras egna budbärare bär med sig äkta meddelanden.

Detta är tiotusenkronorsfrågan som kommer besvaras i nästa bloggpost…

Hur värdera Bitcoin

Den eviga frågan,  hur mycket en bitcoin är värd, fortsätter ställas varje dag av människor som inte är övertygade bitcoinfantaster. Mitt svar brukar vara att den är värd det vi alla kommer överens om att den är värd. Men bitcoin är ju bara kod, den kan ju göras om och förbättras när som helst av någon annan. Då kommer ju den bitcoin vi känner till idag vara värd noll. Och det är sant!
Så vad är det då som ger bitcoin något värde alls? Jag vill påstå att det bland annat är nätverkseffekten, det vill säga hur många som använder bitcoin, som ger den ett värde. Skulle det bara vara jag och en till som vill använda den saknar den, för alla utom oss två användare, något som helst värde. Men är vi miljontals användare har den definitivt ett värde. Därför blir det svårt för en “ny” bitcoin att erövra världen. De försök som gjorts, bland annat hardforken Bitcoin Cash, har mer eller minde misslyckats och försvunnit.

Man behöver tänka större än det traditionella tänkandet som säger att det bara är fysiska föremål som t ex sedlar, guldtackor, fastigheter eller andelar i företag som kan vara värda något. ALLT kan ha ett värde. 

 value
Bild från Renita Kalhorn

 

 

Frågeställningen

Den nya frågeställningen som jag och andra börjar ställa oss är följande: Ska Bitcoin ses som valuta (Medium of exchange) eller ett ting som håller sitt värde (Store of value)?
För att förstå skillnaden mellan dessa två ger jag exempel:
Medium of exchange;
För att utföra transaktioner, t ex köpa en pizza, behöver jag en valuta som exempelvis dollar.
Store of value;
Om jag skulle bott i Venezuela vars valuta rasat de senaste månaderna, skulle jag vilja äga guld. Guldet bevarar sitt värde när valutan imploderar.

Bitcoin

Från början när bitcoin skapades var tanken att den skulle fungera som “peer-to-peer electronic cash” det vill säga som Medium of exchange (MOE). MEN det som skett i allt större skala de sista åren är att centralbankerna tryckt triljoner av nya pengar i sitt lands valuta vilket fått värdet av dessa att minska. Inte minst vi i Sverige har fått se den svenska kronan urholkas, bara i år har vi tappat 15% mot den amerikanska dollarn.
Med det sagt börjar det bli tveksamt om man vill använda sina bitcoin till att shoppa med. Eftersom bitcoins natur är deflatorisk (kan inte skapas mer än 21 miljoner BTC) tror jag att bitcoins framtid ligger i att vara en Store of value (SOV).
Jag handlar hellre med kronor eftersom jag vet att den valutan blir allt mindre värd hela tiden. Bitcoins värde består också i att alla valutor på sikt går ner.

Hur utvecklas transaktionerna i Bitcoin

För att undersöka huruvida det ligger något i att framtiden för bitcoin är SOV kan man ta en titt på antalet transaktioner som sker på Bitcoinnätverket.

antal transaktioner i BTC
Bild från Blockchain som visar antalet transaktioner

Vad man kan se är att transaktionerna har ökat under drygt ett år från mars 2018 tills för några månader sedan då trenden bröts och antalet transaktioner började trenda svagt nedåt. Detta är alltså antalet transaktioner som sker på blockkedjan. I och med Lightning Network infördes förra året så påverkas just transaktioner på blockkedjan. Lightning Network är alltså en “second-layer”-funktion som byggts på Bitcoin. Jag har skrivit om Lightning Network tidigare här.


För att förstå vad second-layer innebär kan man jämföra med internet. Internet är ett nätverk som kopplar ihop datorer och servrar över hela världen. Dock är det inte till så stort nöje för de flesta om man inte kopplar på second-layerfunktioner såsom mailprogram, webbläsare med mera. 
Vad Lightning Network gör är att förenkla och snabba upp överföringar som är återkommande. Om jag till exempel köper kaffe på Starbucks lite då och då och vill betala med bitcoin så öppnar jag en Lightning Network-kanal mellan mig och Starbucks. Därefter görs någon form av (elektroniskt) kontrakt upp som säger att jag kan handla si och så många kaffe innan betalningen skickas till Bitcoinnätverket. Detta innebär att transaktionsavgifterna blir lägre och trycket på blockkedjan minskar. 

Eftersom det kan ligga en hel del bitcoin lagrade i Lightning Network vilket drar ner antalet transaktioner på Bitcoinnätverket kan man också studera hur många Bitcoin som ligger låsta i  LN (Lightning Network):

 

 

Bitcoin låsta i LN

Även den här grafen följer i viss mån den förra bilden. Det är svårt att säga exakt vad det beror på. T ex har priset på bitcoin ökat vilket skulle kunna förklara att man får mer per bitcoin vilket leder till att färre antal bitcoin behöver användas i handeln. Eller också är det så att fler är ovilliga att spendera sina bitcoin för att köpa saker utan hellre behåller dem för att man tror de kommer öka i värde.

 

Slutsats

Min personliga åsikt är att bitcoin ska ses som en SOV. I en värld där länders centralbanker tävlar om att minska värdet på sin valuta fyller bitcoin en funktion. Det är den försäkring man har mot inflation och andra åtgärder som berövar människor på sina pengar. Jag vill dock peka på att det är skillnad på pris och värde. Det värde bitcoin tillför genom att vara garantin mot inflation är stort. Priset på bitcoin däremot varierar väldigt mycket från månad till månad men är man långsiktig bryr man sig inte så mycket. Man vet att alla andra valutor går mot noll och det räcker för att jag inte vill ha mina tillgångar låsta i framförallt kronor!

Få kryptovalutor gratis

Earn

Nu har man chansen att få kryptovalutor gratis genom att titta på videos som informerar om de olika kryptovalutorna. Därefter får man svara på en relativt enkel fråga. Till sist får man kryptovalutorna insatta på sitt konto. Man kan till och med svara fel på frågorna ända tills man träffar rätt.

Genialiskt tycker jag! Man utbildar sig samtidigt som man får belöningar.

Vilka kryptovalutor får jag?

För tillfället får man Stellar Lumens (XLM), Zcash (ZEC), Basic Attention Token (BAT) samt Ox (ZRX). Det här är riktiga kryptovalutor som kan handlas på Coinbase eller andra exchanges.

Hur gör jag?

Först och främst behöver man ett konto hos Coinbase. Jag har här tidigare berättat hur man skapar ett konto. Det går precis lika bra att klicka på den länken jag lägger ut nedan för att påbörja processen.

Länk: Tjäna krypto

När kontot är skapat kan man påbörja kurserna (som är ca 2 minuter långa var).

lektion
Efter varje lektion svarar man på en fråga för att få sin belöning

Hur mycket får man?

Jag har börjat göra kurserna och slutfört två. För detta har hittills fått Zcash och BAT för motsvarande 18 dollar. Jag tror man kan få maximalt 90 dollar om man genomför alla kurser och fyller inbjudningslänkarna.

saldo

Slutsats

Det här är ett bra sätt att locka människor som inte är bekanta med kryptovärlden att lära sig lite mer. Det som är synd är att inte Bitcoin erbjuds men man kan alltid växla över sina nyvunna kryptos till Bitcoin (hint, hint) 😉

Om du använder länken nedan får både du och jag en belöning för att du genomgår kurserna:

Länk: Tjäna krypto

Fyllt gap!

För några dagar sedan (se här) skrev jag om det gap som bildades i CME:s futureshandel i Bitcoin.
I det blogginlägget beskrev jag att sådana gap har en tendens att stämmas av så småningom och inatt inträffade precis det.

CME futures
CME Bitcoin futureschart från Investing.com

I och med detta är det i mitt tycke fritt fram för priset att fortsätta stiga. Värt att observera är att denna avstämning skedde i futureshandeln, inte i handeln med riktiga Bitcoin. Men eftersom (som jag förklarade i det länkade inlägget ovan) futureshandeln fortfarande är “the tail that wags the dog” har sådana här händelser stor betydelse, inte minst psykologiskt, för de som handlar Bitcoin.

Efter denna avstämning köpte jag lite till. Eftersom min tro på Bitcoin är fast köper jag små poster ofta. Se det som ett månadssparande i fonder, när det är billigt får jag fler andelar.

inköp
Blå bubblor betyder inköp